Proposition 1971:134
Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1971 Prop. 1971:134
Nr 134
Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av överenskommelse med Finland om reglering av betalningen av vissa till Finland lämnade svenska krediter; given Stockholms slott den 8 oktober 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehål!
Genom skriftväxling i Stockholm den 21 juni 1971 har överenskommelse träffats mellan de svenska och finska regeringarna om slutlig reglering av den svenska kreditgivningen till Finland under krigsåren. Överenskommelsen innebär att den återstående skulden på 189 milj. kr. regleras på följande sätt. Finska staten övertar betalningsskyldigheten för en av svenska sjöfartsverket av Oy WärtsUä AB beställd isbrytare för en överenskommen summa av 80 milj. kr. Vidare avsätter finska staten 9 milj. kr, till den svensk-finska kulturfonden. Svenska staten avskriver kvarstående belopp om 100 milj. kr.
I propositionen hemställs att riksdagen godkänner denna överenskommelse.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 134
Prop. 1971:134
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 8 oktober 1971.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av överenskommelse med Finland om reglering av vissa krediter till Finland och anför.
1 november 1949 träffades överenskommelse mellan Sverige och Finland angående betalning av de under kriget till Finland lämnade svenska krediterna (SÖ 1950: 43, prop. 1950: 61, SU 1950: 111, rskr 1950: 180). Uppgörelsen innebar bl. a. att svenska statens fordringar på totalt ca 455 milj. kr, konsoliderades i en enda skuldförbindelse, löpande med 3 o/o årlig ränta. Återbetalningen skulle ske under åren 1959—1983,
I oktober 1958 träffades överenskommelse bl, a, om att de under tiden den 30 juni 1959—den 31 december 1968 förfallande räntebeloppen halvårsvis skulle avskrivas med tre och en halv milj, kr. eller sammanlagt 70 milj. kr, (SÖ 1959: 1, prop, 1958: B 57, SU 1958: B 106, rskr 1958: B 129), Vidare överenskoms att en svensk-finsk kulturfond skulle tillskapas,
I juni 1967 träffades överenskommelse om dels nedskrivning med 100 milj, kr. av den finska skulden, dels räntebefrielse under tiden den 1 januari 1969—den 31 december 1973 (SÖ 1968: 13, prop. 1968: 38, SU 1968: 51, rskr 1968: 56).
Under våren 1971 upptogs överläggningar om den finska skulden. Genom skriftväxling i Stockholm den 21 juni 1971 träffades överenskommelse om sluUig reglering av den svenska kreditgivningen till Finland. Denna skriftväxling torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga.
Överenskommelsen innebär att svenska regeringen förklarat sig ämna hemställa om riksdagens godkännande av följande reglering av den återstående svenska fordran på Finland om 189,1, milj. kr., varav 165,3 milj. kr. redovisas på fonden för kreditgivning till uUandet och 23,8 milj. kr. utgör riksbankens fordran. Finska staten övertar betalnings-
Prop. 1971:134 3
skyldigheten för en av svenska sjöfartsverket av Oy WärtsUä AB be-stäUd isbrytare för en överenskommen summa av ca 80 milj. kr. Vidare skall Finlands regering i en tUläggsbudgetproposition år 1971 föreslå att 9 milj. kr, avsätts till den svensk-finska kulturfonden. Då dessa villkor uppfyllts avskrivs slutligt den svenska fordran om 189,1 milj. kr., dvs. Sverige efterger i runt tal 100 milj, kr. Jag har inhämtat att fullmäktige i riksbanken inte avser att göra gällande några fordringsanspråk. Slutavskrivningen av den del av Sveriges fordran på Finland, som redovisas på fonden för kreditgivning till utlandet, eller 165,3 milj, kr,, torde få'regleras genom ianspråktagande av medel som finns tillgängliga på fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna överenskommelsen den 21 juni 1971 mellan Sverige och Finland angående reglering av betalningen av vissa till Finland lämnade svenska krediter,
2) medge att den del av Sveriges fordran på Finland som redovisas på fonden för kreditgivning till uUandet avskrivs genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster,
3) godkänna att riksbanken avstår från sin återstående fordran på 23,8 milj, kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:134
Bilaga
Överenskommelse mellan Sverige och Finland angående reglering av betalningen av vissa till Finland lämnade svenska krediter.
Konungadömet Sveriges och Republiken Finlands regeringar, besjälade av önskan att reglera frågan om betalningen av vissa tUl Finland lämnade svenska krediter, sådana dessa krediter framgår av den överenskommelse som den 17 november 1949 träffades mellan Sverige och Finland angående betalningen av vissa till Finland lämnade svenska krediter, med de ändringar som gjordes däri genom notväxling den 16 oktober 1958, den 17 februari 1962 och den 12 juni 1967 och vilka krediters slutbelopp vid uppgörandet av överenskommelsen är 189 126 588 kronor 41 öre, med ett motvärde av 153 778 829,04 mark har överenskommit om följande:
Artikel 1
Finlands regering åtar sig att ansvara för och erlägger på svenska sjöfartsverkets vägnar till Oy Wärtsilä AB köpeskillingen 64 554 000 mark, med ett motvärde av 79 724 190 kronor, för den isbrytare som svenska sjöfartsverket meddelst ett den 10 maj 1971 uppgjort kontrakt beställt av nämnda bolag för leverans år 1974, Finlands regering åtar sig likaså att ansvara för och erlägga de kostnader, högst dock 279 400 mark, med ett motvärde av 345 059 kronor, vilka förorsakas av tilläggsanskaffningar som svenska sjöfartsverket beställer med stöd av ovan nämnda kontrakt. Övriga av kontraktet förorsakade betalningar, inklusive betalningar som förorsakas av tilläggsanskaffningar som görs senare, verkställs av svenska sjöfartsverket.
Artikel 2
Finlands regering upptar i en tUläggsbudgetproposition som avges år 1971 ett anslag i finska mark som motsvarar 9 000 000 kronor att erläggas till Svensk-Finska kulturfonden.
Artikel 3
Efter att de i artiklarna 1 och 2 nämnda förutsättningarna förverkligats avskriver Sveriges regering det återstående ännu obetalade slutbeloppet om 189126 588 kronor 41 öre, med ett motvärde av 153 778 829,04 mark, av de till Finland lämnade svenska krediter som ingår i den kombinerade kronkrediten.
Artikel 4
Efter att denna överenskommelse undertecknats är republiken Finland icke skyldig att erlägga amorteringar på det obetalade slutbeloppet av de till Finland lämnade svenska krediter som ingår i den kombinerade kronkrediten.
Prop. 1971:134 5
Artikel 5
Denna överenskommelse träder i kraft den dag de båda regeringarna genom notväxling konstaterat att överenskommelsen vederbörligt ratificerats i de båda avtalsstaterna.
Uppgjord i Stockholm den 21 juni 1971
I två exemplar, på svenska och finska språken, och skall båda texterna äga lika vitsord.
För För
Konungadömet Sveriges regering Republiken Finlands regering
G. E. Sträng Carl Olof Tallgren
MARCUS BOKTR, STHLM m\ 7I(HTI
En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen. Det kan vara ett förslag till ny lagstiftning, lagändringar eller riktlinjer. En proposition innehåller förslagspunkter, som kan fördelas på olika utskott för beredning.
Allt eftersom förslagspunkterna har beslutats hittas de under rubriken beslut längre ned på denna sida.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
