Kungl. Maj:ts proposition angående begränsning av viss kronans fodran

Proposition 1973:105

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1973        Prop. 1973:105

Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition angående begränsning av viss kronans fordran; given Stockholms slott den 23 mars 1973.

Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet Över finansärenden, föreslå riksdagen att bifaUa det förslag ora vars aviåtande till riksdagen föredragande departeraents­chefen heraställl,

GUSTAF ADOLF

G, E, STRÄNG

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås att kronans skattefordran pä K, E, Johnssons dödsbo, Hyltebruk, begränsas på visst sätt.

1    Riksdagen 1973.1 saml Nr 105


 


Prop. 1973:105

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 mars 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MO­BERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT,

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anraäler efter ge­mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om begräns­ning av viss kronans fordran och anför.

Inledning

Hemmansägaren K, E. Johnsson, Hyltebrak, avled år 1951 och hans hustru år 1960. Delägare i dödsbona efter makarna var deras fera bam, däribland Albert Johnsson och Georg Johnsson, Hyltebruk. Dödsbona avträddes är 1961 till förvaltning av boutredningsman.

Den huvudsakliga tillgängen i K. E. Johnssons dödsbo utgjordes av en fastighet. Frän fastigheten lät boutrednlngsraannen sälja skog för 208 300 kr. Tillgångama i dödsbona fördelades därefter raellan del­ägarna genora skiften åren 1962 och 1963. Dödsbodelägarnas arvslotter uppgick för envar till sammanlagt ca 70 000 kr. I samband raed slut-skiftet meddelade boutredningsmannen dödsbodelägarna skriftiigen att skogsförsäljningen var skattefri och att inkorast därav ej skulle dekla­reras. Boutrednlngsraannen avled under är 1963.

Genom beslut i juni 1964 taxerade prövningsnämnden i Jönköpings län på yrkande av taxermgsintendenten dödsboet efter K. E. Johnsson för är 1963 på grund av skogsförsäljningen för en inkomst av 189 700 kr. Dödsboet överklagade taxeringen hos kamraarrätten och sedermera hos regeringsrätten med yrkande att inle bli beskattat för inkomsten av skogsförsäljningen. Taxeringarna lämnades emellertid ulan ändring.

Dödsboet påfördes på grand av taxeringen skatt raed 125 767 kr. Sedan dödsboet visat sig sakna tiUgångar till betalning av skatten för­sattes boet i konkurs. Säsora ende fordringsägare bevakade kronan i konkursen 130 798 kr., varav 125 767 kr. i skatt och 5 031 kr. i rest­avgifter.

På yrkande av konkursboet förordnade Östbo och Väslbo häradsrätt genora dora den 30 september 1970 ora partiell återgång av arvskiftet och förpliktade dödsbodelägama att till konkursboet utge vardera (1/5.


 


Prop. 1973: 105                                                        3

av 130 798 =) 26 159 kr. 60 öre av vad de uppburit vid arvskiftet. I doraen förordnades vidare bl. a. att konkursboet ägde föra talan mot dödsbodelägarna om uttagande av ytterligare belopp till fyllande av brist hos någon av dera inora ramen för vad envar uppburit. Dödsbo­delägarna överklagade domen. Göta hovrätt fastställde häradsrättens dom. Högsta domstolen meddelade ej prövningstillstånd. Dödsbodel­ägarna förpliktades i processema att solidariskt ersätta konkursboet för rättegångskostnader med sammanlagt ca 10 000 kr.

För verkställighet av häradsrättens dom företogs i oktober och no­vember 1970 utmätningsförrättningar hos dödsbodelägarna. Hos Albert Johnsson och Georg Johnsson utmättes huvudsakligen fast egendora. Hos en tredje dödsbodelägare utraälles lös egendora till ett värde av ca 3 800 kr. Övriga dödsbodelägare befanns sakna utmätningsbara till­gångar.

I .skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 december 1972 har Albert Johns­son och Georg Johnsson ansökt om befrielse från eller begränsning av dels den betalningsskyldighet för täckande av konkursboets skatteskuld som ålagts dem genom nämnda domar, dels den ytterligare betalnings­skyldighet i samraa hänseende som framdeles kan koraraa att åläggas dera. Sora skäl för sin ansökan har sökandena bl. a. anfört. Då bout­redningsmannen avvecklade dödsboet beaktade han inle på ett från dödsbodelägarnas synpunkt tUlbörligt sätt de skatterätlsliga regler, som gällde vid tiden för boutredningen. Dessa regler innebar att dödsbo med väsentlig tillgång i fastighet med skog kunde avvecklas ulan skat­teraässiga konsekvenser genom skifte av avverkningsrätter och eventuell skogsförsäljning först efter sådant skifte. Sökandena har vidare fram­hållit att rällen vid val av boutredningsman frångått flertalet döds­bodelägares önskan att till utrednmgsman skulle förordnas advokat.

Departementschefen

Av det tidigare anförda fraragår att sökandena jämte tre andra döds­bodelägare vid arvskiftet vardera erhållit egendom till ett värde av ca 70 000 kr. Genom dom har envar av dera förpliktats ålerbära tillgångar till ett värde av 26 159 kr. 60 öre för täckande av boets skatteskuld på 130 798 kr. Skatteskulden har uppkorarait genom boutredningsraannens åtgärd att låta försälja skog frän dödsboets fastighet före arvskiftet och sedan inte beakta skatteskulden vid skiftet. Vid utmätningsförrättningar hos de fem delägama har konstaterats att i huvudsak endast sökan­dena har ulraätningsbara tillgångar. Med hänsyn till alt dödsbodelägare i ett fall sora detta är skyldig att fylla brist hos någon av dera inora raraen för vad han uppburit riskerar sökandena att fä svara för i stort sett boets hela skatteskuld. HärtiU koraraer att de ensamma kan fä bära


 


Prop. 1973:105                                                                         4

ansvaret för rättegångskostnaderna och övriga kostnader som upp­kommit i sammanhanget. Det belopp sora envar av dera sålunda kan förpliktas utge kan komma all översliga värdet av deras lotter vid arv­skiftet. Sökandena är 70 respektive 72 är gamla och lever under rela­tivt knappa ekonoraiska förhållanden. Sålunda utgörs deras huvudsak­liga inkomster av folkpension och de har inte skallepliktiga förmögen­heter.

Omständigheterna i ärendet är enligt min mening sådana att det fram­står som obUligt att göra gällande sökandenas skyldighet att fylla brist hos de andra delägarna för att kronans fordran pä skatt hos konkurs­boet skall kunna tillgodoses. Jag anser att envar av dödsbodelägama bör svara för endast den andel av boets skatteskuld som efter huvudtalet be­löper på honom. Delta resultat lorde endast kunna åstadkommas genom att kronan inte gör gällande sin fordran på skatt hos konkursboet i den män dödsbodelägarnas fyllnadsplikl behöver tas i anspråk. Dödsbodel­ägarnas återbäringsskyldighet för täckande av konkursboets skalleskuld skulle därigenom begränsas till ell belopp av 26 159 kr. 60 öre för en­var av dem.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt medge all kronans fordran på skatt och restavgifter hos dödsboets efter K, E, Johnsson konkursbo på grund av dödsboets taxering år 1963 inte görs gällande i den mån dödsbodelägarnas fyllnadsplikl behöver las i anspråk för betalning av skatten.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämraande av statsrådets övriga ledamöter hernställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall aviätas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973     730249