Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Kungl. Maj:ts
proposition nr 41 år 1971 Prop. 1971: 41
Nr 41
Kungl.
Maj:ts proposition angående anslag till statens växtsortnämnd m. m.; given
Stockholms slott den 12 februari 1971.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av StatsrådsprotokoUet
över jordbruksärenden, föreslå riksdagen atl bifalla de förslag, om vars avlålande
tUl riksdagen föredragande departemenlschefen hemslälll.
GUSTAF ADOLF
INGEMUND
BENGTSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås all ell statligt organ, statens växtsortnämnd, inrättas
den 1 juU 1971. Inrättandet av nämnden förutsätts i förslag lill växtförädlarrättslag
som Kungl. Maj:l på föredragning av chefen för justiliedepartemenlet beslutat
förelägga riksdagen. Vidare föreslås all riksdagen för budgetåret 1971/72
anvisar ell förslagsanslag lUl nämndens verksamhet av 1 000 kr.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 41
Prop.
1971: 41
Utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 februari 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag till statens växtsortnämnd
m. m. och anför.
Inledning
Den
9 november 1962 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet all
lUlkalla högst sex sakkunniga för att utreda och avge förslag rörande skyddet
av växtförädlingsprodukter och därmed sammanhängande frågor. Utredningen, som
antog namnet växlföräd-lingsskyddsulredningen, har den 5 maj 1969 avlämnat
betänkandet (SOU 1969: 15) Växtförädlarrätt.
Efter remiss har yttranden
över betänkandet avgetts av riksåklagaren, Svea hovrätt, statskontoret,
riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens
jordbruksnämnd, kommerskollegium, patent- och registreringsverket,
näringsfrihetsombudsmannen, statens pris- och kartell-nämnd. Nordiska rådels
svenska delegation, Stockholms rådhusrätt, statens centrala frökontrollanstalt,
statens planlskolenämnd, lantbrukshögskolan, statens råd för skogs- och
jordbruksforskning, skogs- och lantbruksakademien, skogsbruksutredningen,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges lanlbruksförbund, Sveriges ulsädesförening.
Landsorganisationen i Sverige, Sveriges akademikers centralorganisation.
Svenska arbetsgivareföreningen. Institutet för skogsförbältring. Institutet
för växtforskning och kyllagring. Institutet för växtförädling av frukt och
bär, Kooperativa förbundet. Riksförbundet Landsbygdens folk. Svenska
föreningen
'
Betänkandet är undertecknat av landshövdingen Allan Nordenslam, ordförande,
professorn Harald Esbo, justitierådet Torwald Hesser, direktören Fritz Tryggveson,
patenträttsrådet Claes Uggla och professorn Erik Åkerberg i egenskap av
sakkunniga samt direktören Mats Blom, kanslirådet Stig Johansson, disponenten Allan
Loftenius och konsuln Widar Weibull i egenskap av experter.
Prop.
1971: 41 3
för
industriellt rättsskydd. Svenska lantmännens riksförbund, Svenska patentombudsföreningen.
Svenska plantskolornas riksförbund, Sveriges fröhandlareförening, Sveriges fröodlareförbund,
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges potalisodlares riksförbund,
Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund, Nord-Rose, Allmänna svenska ulsädesak-tiebolaget.
Aktiebolaget Findus, Hilleshögs fröakliebolag, J. E. Ohlsens Enke aktiebolag
och W. Weibull aktiebolag. Algol Holmberg & Söner AB har inkommit med slcrivelse.
På
föredragningen av chefen för justitiedepartementet har Kungl. Maj:l tidigare i
dag beslutat alt lill riksdagen skall avlålas proposilion (prop. 1971:40) med
förslag dll växtförädlarrättslag.
I Sverige har
statsmakterna sedan länge gett ekonomiskt stöd åt växtförädlingen. Däremot
saknas möjligheter till privaträttsligt skydd för växtförädlingsprodukter. Ar
1961 har emellertid undertecknats en internationell konvention för skydd av växtförädlingsprodukter,
vilken bygger på systemet med privaträttsligt skydd. Konventionen har trätt i krafl
år 1968.
Propositionen med förslag
till lag om växtförädlarrätt syftar till alt ge växtförädlarna det i
konventionen förutsatta skyddet och all göra del möjligt för Sverige atl
ansluta sig till konventionen. Förädlaren av en växtsorl eller den lill vilken
hans rätt övergått skall enligt förslaget kunna genom registrering få ensamrätt
alt yrkesmässigt utnyttja sorlen (växtförädlarrätt). I propositionen förutsätts
all som regislreringsmyndighet inrättas ell nytt organ, statens växtsortnämnd.
Grundläggande
förutsättningar för växtförädlarrätt är enligt propositionen atl växlsorten
skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för regislreringsansökningen,
all den är likformig och beständig saml alt den åsatts en godtagbar benämning. Regislreringsförfarandel
ordnas som ett förprövningssystem, dvs. växlsortnämnden undersöker om skyddsförutsältningarna
är uppfyllda. Granskningen kompletteras med ell kungörelse- och
invändningsförfarande. Vid registrering av växtförädlarrätt registreras även
sortbenämningen.
Kostnaderna
för registreringsmyndighelens verksam>hel och för den provodling som behövs för
all fastställa om förutsättningar för skydd är för handen skall i princip
läckas genom avgifter av dem som söker och förvärvar växtförädlarrätt.
Växtförädlarrätt
innebär enligt propositionen ensamrätt för sortinnehavaren alt yrkesmässigt
framställa och marknadsföra förökningsmalerial av sorlen samt i vissa fall
också atl yrkesmässigt använda sorlen för framställning av förökningsmaterial
av annan sorl. Däremot ger växtförädlarrätten i princip inle ensamrätt alt
framställa konsumtionsvara. I fråga om prydnadsväxter innefattar rätten också
användandet av plantor eller delar av plantor som förökningsmaterial för
yrkesmässig framställning av sniltblommor eller annat material för
prydnadsändamål.
It
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 41
Prop.
1971: 41 4
Ensamrätten
kan inskränkas genom regler om tvångslicens. Sådan licens kan meddelas av
domstol om marknaden inte förses med förökningsmalerial av skyddad sorl på
skäliga vUlkor och i den omfattning som med hänsyn lUl folkhushållel eller
annat allmänt intresse finns påkallat. Den som uppsåtligen gör intrång i annans
växtförädlarrätt döms enligt förslagel till böter eller fängelse i högst sex
månader. Åtal får väckas bara efter angivelse och om åtal av särskilda skäl
finns påkallat från allmän synpunkt. Skadeslåndsskyldighet inträder vid intrång
i växtförädlarrätt, även om detta skett utan uppsåt eller oaktsamhet.
Propositionen
innehåller vidare bl. a. bestämmelser ora s. k. konventionsprioritet, om
överföring av regislreringsansökan och av registrering, om användande av
sorlbenämning, om efterkontroll av skyddad sort, om hävande av registrering som
skett i strid mot skyddsförutsältningarna saml om s. k. ombudslvång.
Utredningen
Växlförädlingsskyddsulredningen
föreslår alt växtförädlarrätt förvärvas genom registrering hos en särskUd
myndighet. TiU detta organs uppgifter bör i första hand höra de frågor som har
direkt samband med regislreringsförfarandel. Bland dessa frågor ingår alt la
emot och granska ansökningar om växtförädlarrätt och att med ledning av ansökningshandlingarna
preliminärt pröva om sorten uppfyller uppställda biologiska krav. Vidare ingår
bland uppgifterna atl infordra yttrande om sortens biologiska egenskaper från
sakkunniga organ saml att preliminärt pröva den föreslagna sortbenämningen och
inhämta yttrande över förslaget från sakkunnigt organ. Registreringsorganel
skall ulföra den slutliga prövningen av ansökan om växtförädlarrätt. Härutöver
kommer åtgärder för fortlöpande kontroll av alt en skyddad sorl behäller sina
karakteristiska egenskaper. Organet skall vidare svara för uppbörd av avgifter
samt utfärda de bestämmelser som blir nödvändiga. Förteckning över sorter som
prövats och godkänts i fråga om sin lämplighet för odling i Sverige bör utges
genom nämndens försorg.
Utredningen
föreslår åtgärder för all förhindra alt rättsskyddet utnyttjas på ell sätt som
slår i strid med del allmännas intresse i fråga om spridningen och
prissättningen av en viss sort. Dessa åtgärder innebär framför allt en rätt
att erhålla Ivångslicens och en reglering med begränsningar i vissa fall av
möjligheten att erhåUa medelstilldelning från växlförädlingsfonden. Det bör
enligt utredningen ankomma på registreringsmyndigheten atl även övervaka
marknadsföringen av utsäde.
Utredningen
påpekar atl i ärende angående ansökan om växtförädlarrätt måste så gott som
undantagslöst praktiska prov med material av sorten ulföras för alt få utrett
om sorlen uppfyller de biologiska förut-
Prop.
1971: 41 5
sättningarna
för skydd, dvs. all sorlen är ny saml tUlräckligt homogen och stabil. Prov i
dessa avseenden utförs redan nu av statens centrala frökontrollanstalt i
samband med den prövning som förekommer innan en sorl tas upp i rikssorUislan.
Även uppgiften att utföra praktiska prov med sorter för vilka växtförädlarrätt
söks bör anförtros åt frökontrollanstalten, där expertis på aktuella områden
redan finns. Proven bör i allmänhet kunna utföras av anstalten själv. I
speciella fall bör denna anlita andra sakkunniga institutioner. Det
förhållandet atl alla sorter för vUka rättsskydd söks överlämnas till elt enda
organ för undersökning bör enligt utredningens mening vara ägnat alt
effektivisera denna och skapa underlag för en enhetlig bedömning.
Utredningen
framhåller alt praktiska och slatsfinansiella skäl talar för all elt redan
verksamt statligt organ bör anförtros uppgiflen all vara regislreringsmyndighet
i växtförädlarrättsärenden. Valet står närmast mellan patent- och
registreringsverket samt originalutsädesnämnden. Patenlverket är dock mindre
lämpligt eftersom verket saknar biologisk sakkunskap. Originalutsädesnämnden
har tUl uppgift såväl all bedöma frågan om en sorts självständighet, dvs.
nyhet, homogenitet och stabUitet, som att ta ställning till sorlens
odlingsvärde. Redan nu förekommer alltså hos nämnden en prövning av de
biologiska egenskaper som blir föremål för bedömning i ärenden om växtförädlarrätt.
Utredningen
anser atl del ligger nära lill hands all ell och samma organ får hand om både rältsskyddsfrågan
och odlingsvärdesfrågan. Då originalutsädesnämnden redan har hand om den
sistnämnda frågan, finner utredningen del därför naturligt atl nämnden får hand
även om rältsskyddsfrågan. Tyngdpunkten i nämndens arbete ligger visserligen i
all ta ställning tUl det ekonomiska värdet hos en sorl, medan däremot i rätlsskyddssammanhang
undersökningen koncentreras tUl frågan om sortens särskUjbarhet från andra
sorter. Detta problem kan dock lösas genom att nämnden får tillgång lill
behövliga experter.
Utredningen
anser det vara en praktisk ordning att samma organ får hand såväl om
registreringen av växtförädlarrättsärenden som den ekonomiska värderingen av
nya sorter. Mol detta finner utredningen all del möjligen kan invändas alt
organet först kan komma all godkänna en ny sort för rättsskydd och därefter,
med tillämpning av regler om tvingande sordisla, avslå begäran om sortens
upptagande i rikssortlistan och alltså förhindra sortens spridning i riket.
Konventionen tiUåler dock all utnyttjandet av en sorl för vilken rättsskydd
meddelats kan begränsas av hänsyn till det allmännas intresse. Hit måste anses
höra intresset av atl spridningen av mindervärdiga sortnyheter förhindras eller
begränsas. Det kan enligt utredningens mening inte möta något sakligt hinder
all tillämpningen av sådana begränsningsregler förläggs tUl regislreringsmyndighelen.
De
arbetsuppgifter som blir förenade med registreringsförfarandet
Prop. 1971: 41 6
kommer
atl väsentligt öka nämndens nuvarande verksamhet. Enligt utredningens mening
kräver inte dessa uppgifter tillsammans med de nuvarande ärendena all nämnden
organiseras om till ett statligt verk med fast anställd personal. Nämnden bör i
stället byggas ut med experter från skUda biologiska områden. Med hänsyn lUl
beskaffenheten hos de ärenden som nämnden skall handlägga och den betydelse
utgången i ärendena kan få för den enskUde anser utredningen del vara av vikt
all nämnden får en sådan sammansättning att den kommer all slå helt fri
gentemot den praktiska växtförädlingen och helt ojävig i förhållande lill dem
som kan länkas uppträda såsom sökande. Nämnden bör kallas statens växtsortnämnd.
I likhet med vad som gäller för originalutsädesnämnden bör växtsortnämnden slå
under tillsyn av lanlbruksstyrelsen.
I
fråga om kostnaderna framhåller utredningen alt storleken av de kostnader som
uppkommer för det allmänna vid genomförandet av ett privaträttsligt system blir
väsentligen beroende av antalet ansökningar om växtförädlarrätt som kommer att
prövas. Enligt utredningens mening bör ett stort antal arter av lantbruks- och
trädgårdsväxterna tas med i systemet redan från lagstiftningens ikraftträdande.
En anslulning lUl växtförädlarkonventionen medför sannolikt också atl utländska
förädlare kommer alt i betydligt större utsträckning än hittills intressera
sig för den svenska marknaden och söka rättsskydd för sina produkter i Sverige.
Växtsortnämnden kommer därför med stor säkerhet att redan från början få la
emot ansökningar om växtförädlarrätt i inle obetydlig omfattning. Med slöd av
erfarenheter från andra länder som genomfört privaträttsligt skydd beräknar
utredningen alt antalet ansökningar kan komma alt uppgå till mellan 100 och 200
per år.
Utredningens
förslag medför kostnader för del allmänna även genom alt vissa nya uppgifter
kommer all åvila lantbruksslyrelsen, statens centrala frökontrollanstalt och sorlprovningsverksamhelen.
Utredningen beräknar all arvoden och övriga kostnader för växtsorlnämndens verksamhet
kommer atl uppgå lill omkring 90 000 kr. per år. Om Sverige ansluter sig lUl växtförädlarkonventionen,
uppslår skyldighet för Sverige all bidra lill de för växlunionen gemensamma
kostnaderna.
I
fråga om lanlbruksstyrelsen antar utredningen alt ökningen inle blir av någon
större betydelse. För frökonlrollanslallen, som avses ha hand om de praktiska
proven och undersökningen av de sorter för vilka rättsskydd söks, kommer del
nya systemet alt medföra vidgade uppgifter. Vissa arter av prydnadsväxter saml
av bärväxterna och fruktträden, vUka förut ej varit föremål för officiell
provning, skall inordnas i systemet. Förlägger anstalten de praktiska proven
för dessa arter lill annan institution måste denna institution också erhåUa
ökade resurser. De sammanlagda kostnaderna för provning av sorter och
rapportering av provningsresultaten beräknas lill 15 000 kr. per år. Det
biträde i fråga om provningen av nyhets-, homogenitets- och stabilitetsfrågor
som annan insti-
Prop.
1971: 41 7
tulion
såsom lantbrukshögskolan och statens växtskyddsanstalt kan komma all lämna
anstalten kan ej få sådan omfattning att det är nödvändigt räkna med att dessa
institutioner behöver ökade resurser.
De
nämnda kostnaderna för statsverket bör enligt utredningens mening i den mån de
hänför sig lUl administrationen av växtförädlarrälts-syslemel i princip helt
bestridas av rällsinnehavarna genom avgifter. Kostnaderna som är förenade med
värdeprovningen av växlsorter bör däremot liksom hittills i viss utsträckning
stanna på statsverket med hänsyn lill del jordbrukspolitiska intresset alt höja
växtodlingens effektivitet. Under de första åren efter systemets genomförande
kan avgifter inle beräknas flyta in i den utsträckning all kostnaden för växtsorlnämndens
verksamhet helt täcks. Visst statsbidrag bör därför anvisas lill växtsortnämnden
för att övergångsvis läcka del väntade underskottet. Utredningen beräknar alt
för nämndens verksamhet bör för första verksamhetsåret anvisas ett
förslagsanslag av 50 000 kr.
Enligt
utredningens förslag lUl lag om växtförädlarrätt skall sökanden erlägga ansökningsavgifl
och skall för meddelad växtförädlarrätt för varje kalenderår räknai från det år
ansökan om växtförädlarrätt bifallils erlägga årsavgift. Avgifternas storlek
bör fastställas av Kungl. Maj:t. I fråga om årsavgifter bör Kungl. Maj:t äga
förordna all ett eller flera av de första åren skall vara avgiftsfria.
Remissyttrandena
Utredningens
förslag i fråga om organisationen av registreringsorganel tillstyrks av
statskontoret, patent- och registreringsverket, statens centrala frökontrollanstalt
och Riksförbundet Landsbygdens folk.
Riksrevisionsverket,
lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan och Sveriges potatisodlares riksförbund
föreslår annan organisation. Riksrevisionsverket och riksförbundet
ifrågasätter om del behövs ell särskilt fristående organ för all sköta registreringsfrågorna.
Verket anser att uppgiften bör ankomma på frökontrollanstalten.
Lantbruksstyrelsen
delar utredningens uppfattning all ell redan verksamt statligt organ bör
anförtros uppgiflen som regislreringsmyndighet men ifrågasätter om uppdraget
skall läggas på en för endasl della ändamål inrättad organisatorisk enhet.
Styrelsen föreslår att den själv får överta växtsorlnämndens uppgifter med
hänsyn lill alt den har med administrativa och botaniska frågor väl förtrogen
sakkunskap. Växtsortnämnden behövs ändå som ett lill styrelsen knutet beredande
och rådgivande organ. Nämndens ställningstaganden kommer härigenom atl bilda
underlag för de avgöranden som fattas av styrelsen. Om denna organisationsform
inle väljs anser styrelsen atl nämndens kansli bör knytas till styrelsen. En
mindre förstärkning av styrelsen behövs om förslaget bifalls.
Prop.
1971: 41 8
Även
lantbrukshögskolan anser alt del vore mera rationellt all låta lantbruksslyrelsen
utgöra regislreringsmyndighet.
Utredningens förslag i
fråga om kostnader och avgifter har av de remissinstanser, som yttrat sig i
frågan, fåll olika mottagande. Statens centrala frökontrollanstalt har inle
något all erinra mol kostnadsberäkningarna för växtsorlnämndens verksamhet.
Enligt statens plantskolenämnd har utredningen inle tillräckligt beaktat del
ökade medelsbehov som uppkommer för de institutioner som skall pröva och
identifiera växlnyheter för statens växtsortnämnd. Liknande synpunkter framförs
av lantbrukshögskolan. Statskontoret anser all kostnadsberäkningen inte är
tillräckligt specificerad för all ställning skall kunna las i frågan. Riksrevisionsverket
finner all det beräknade medelsbehovel för växtsorlnämndens verksamhet
förefaller lågt.
Riksförbundet Landsbygdens
folk anser del mindre lämpligl att kostnaderna för nämndens verksamhet helt
skall täckas av ansöknings- och årsavgifter från växtförädlarna. Riksförbundet
anser alt systemet kan befaras verka hämmande på registrering av sorter som förädlaren
inle kan vänta sig några större intäkter av på grund av all försäljningen av
utsäde av växtslagel är liten. Del är därför knappast rimligt med en fast registrerings-
och årsavgift oberoende av växtartens betydelse. De nämnda avgifterna bör
därför vara differentierade.
Departementschefen
De
förslag lill bl. a. växtförädlarrättslag som tidigare i dag anmälts av chefen
för justitiedeparlemenlet förutsätter alt ett nytt organ, statens växtsortnämnd,
inrättas den 1 juli 1971 med uppgift alt handha de i lagen nämnda regislreringsuppgrfterna
m. m.
Jag har tidigare
kortfattat redovisat innehållet i förslagel lill växtförädlarrättslag. Vidare
har jag redogjort för del förslag lUl organisation av registreringsverksamhelen,
som lagts fram av växlförädlingsskydds-ulredningen.
Originalutsädesnämnden har
i dag lUl uppgift atl bedöma frågan om självständighet, dvs. nyhet, homogenitet
och stabUitet hos lantbruks-, köks- och grönyteväxter samt alt ta stäUning lill
en sorts odlingsvärde, dvs. del ekonomiska värdet hos sorlen. Nämnden bestämmer
vilka sorter som skall förklaras som rikssorler och därmed vara berättigade
alt statsplomberas. För all en sorl skall få las in i rikssorllislan fordras
bl. a. all sorlen i fråga vid prövning i praktiskt viktiga avseenden visat sig vara
lämplig för svensk växtodling samt visat sådana morfologiska och andra
egenskaper alt den kan anses såsom självständig sorl. Hos originalutsädesnämnden
förekommer alltså redan en prövning av samtliga de biologiska egenskaper som
blir föremål för bedömning i ärenden angående växtförädlarrätt.
Prop.
1971: 41 9
Då
originalutsädesnämnden redan har hand om odlingsvärdesbedöm-ningen, finner jag
liksom utredningen naturligt atl nämnden också får hand om frågan om
rättsskydd. Mol all samma organ får svara för såväl registreringen av växtförädlarrättsärenden
som den ekonomiska värderingen av nya sorter kan möjligen invändas alt organet
först kan komma all godkänna en ny sort för rättsskydd och därefter avslå
begäran om sorlens upplagande i rikssorllislan och alltså förhindra sorlens
spridning i riket. Konventionen tillåter emellertid att utnyttjandet av en
sorl för vilken rättsskydd meddelats kan begränsas av hänsyn till del allmännas
intresse. Hil måste anses höra intresset av alt spridningen av mindervärdiga sortnyheter
förhindras eller begränsas. Alt tillämpningen av sådana av statsmakterna
fastställda begränsningsregler förläggs lill registreringsmyndigheten bör inle
möta något hinder.
De arbetsuppgifter som
blir förenade med växlförädlarrältssyslemel skuUe komma atl väsentligt öka originalutsädesnämndens
verksamhet. Ell nytt organ i vilket originalutsädesnämnden uppgår bör därför inrättas
den 1 juli 1971. Detta bör benämnas statens växlsorlnämnd. Utformningen av
nämndens organisation bör ankomma på Kungl. Maj:t. Jag vill dock nämna all jag
räknar med atl nämnden skall delas i två avdelningar, en för odlingsvärdesfrågor
och en för växlförädlarrältsfrå-gor, med gemensam ordförande. Till nämnden bör
knytas ett kansli i enUghel med utredningens förslag. Eftersom della blir av
liten omfattning bör del förläggas lill redan befintlig myndighet.
Vad
gäller kostnaderna för växtförädlarrättssystemet anser jag atl dessa i princip
skall läckas av avgifter från rättsinnehavarna. Under en kortare övergångslid
efter systemels genomförande kan det dock länkas alt avgifterna inte kommer all
flyta in i tillräcklig omfattning för alt helt läcka kostnaderna. Ell
eventuellt underskoll bör läckas med statsmedel. Jag förordar därför att för
budgetåret 1971/72 ell formellt anslag på 1 000 kr. tas upp under ett
förslagsanslag benämnt Statens växlsorlnämnd.
De provningar som behövs
för all erhålla växtförädlarrätt bör bekostas av sökanden. Nuvarande regler i
fråga om kostnaderna för od-Ungsvärdesprövning bör behållas.
Jag
räknar med alt Sverige skall ansöka om anslulning lUl konventionen för skydd
av växtförädlingsprodukter så snart lagen om växtförädlarrätt anlagils.
Härigenom uppstår skyldighet för landet atl bidraga till de för växtförädlarunionen
gemensamma kostnaderna. Dessa kostnader som för budgetåret 1971/72 kan
beräknas lUl ca 30 000 kr. skaU bestridas från förslagsanslaget under nionde
huvudtiteln Bidrag lill vissa internalioneHa organisationer. I prop. 1971: 1 (bU.
11 s. 140) har anslaget för budgetåret 1971/72 beräknats lill 3 292 000 kr.
Någon höjning av anslaget till följd av avgifter lill växtförädlarunionen är
inte behövlig.
Prop. 1971:41 10
Under
åberopande av del anförda hemställer jag alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
all
1)
besluta atl den 1 juli 1971
skall inrättas en central nämnd med de uppgifter som jag angett i det
föregående,
2)
lUl Statens växtsortnämnd för
budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen all lill riksdagen skall avlålas
proposilion av den lydelse bilaga lUl della protokoll ulvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710107