Kungl. Maj:ts proposition angående anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats

Proposition 1974:92

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1974           Prop. 1974: 92

Nr 92

Kungl. Maj:ts proposition angående anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats; given den 29 mars 1974.

Kungl. Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över komraunikationsärenden, bereda riksdagen tiUfälle all avge yttrande över vad föredragande deparleraentschefen an­fört.

CARL GUSTAF

BENGT NORLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redogörs för utbyggnadsplan och ramprograra ra. ra. för Göteborg-Landvetter flygplats samt för den överenskommelse som med anledning härav — under förbehåll av Kungl. Majrts godkännande — träffats raellan företrädare för staten och AB Härryda Flygplats.

1    Riksdagen 1974.1 saml. Nr 92


 


Prop. 1974: 92

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet den 29 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, JOHANS­SON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för komraunikationsdepartementet, statsrådet Norling, an­mäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledaraöter fråga ora anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats och anför.

Bakgrund

Ar 1966 tillkallade dåvarande chefen för koraraunikationsdeparte­raentet en sakkunnig att utreda flygplatsfrågan i Göteborgsregionen. Den sakkunnige förordade i sitt betänkande (Ds K 1967r 9), Förslag tiU ny flygplats i Göteborgsregionen, att en ny flygplats skulle anläggas i trakten av Härryda, 25 km öster om Göteborg, sora ersättning för Tors­landa.

Efter att luftfartsverket granskat och bearbetat den sakkunniges för­slag träffades mellan representanter för staten och AB Härryda flyg­plats, vari berörda koraraunala intressenter ingår som delägare, en pre­liminär överenskoraraelse ora avveckling av Torslanda flygplats samt anläggande av en ny allmän flygplats i trakten av Härryda, dagtecknad den 14 oktober 1969 och den 13 april 1971. Den nya flygplatsen skuUe enligt överenskoraraelsen i en första utbyggnadselapp byggas och ut­rustas raed en huvudbana och tvärbana av 3 300 resp. 2 500 ra längd, stationsplattform, höginlensiv belysning, radiotekniska hjälpraedel inkl. instmraentlandningssystem (ILS) samt stations-, drifts- och tra-fikledningsbyggnader. Utbyggnaden av flygplatsen skulle ske i hu­vudsaklig överensstäraraelse raed en till avtalet fogad tidsplan som innebar att anläggningen skuUe tas i drift under år 1977. I enlighet med gällande norraer för fördelning av kostnadema mellan stat och kora­raun vid investeringar i de statliga priraärflygplatserna förband sig AB Härryda Flygplats enligt överenskoraraelsen att bidra raed 37,5 % av anläggningskoslnadema. Kostnaderna beräknades prelirainärt tUl 280 railj. kr. i prisläget den 1 juli 1967.

Efter att frågan om ny flygplats i Göteborgsregionen remissbehand­lats anmälde jag i prop. 1971 r 1 (bU. 8 sid. 205) att jag, om riksdagen inte hade något att erinra, avsåg att begära Kungl. Majrts godkännande


 


Prop. 1974: 92                                                          3

av den prelirainära överenskoraraelsen. Kungl. Majrt godkände där­efter överenskoramelsen den 16 aprU 1971 och uppdrog saratidigt åt luftfartsverket alt vidta de åtgärder sora enligt överenskoraraelsen an­koraraer på staten. Sedan luftfartsverket korarait in med förslag till arbets- och tidsplan för projektet uppdrog Kungl. Majrt den 5 maj 1972 åt verket att utarbeta och till Kungl. Majrt redovisa förslag till utbyggnadsplan för flygplatsen i en första utbyggnadselapp samt före­skrev att verket snarast skulle koraraa in raed kostnadsberäkning för ifrågavarande arbeten.

Luftfartsverket föreslog i skrivelse den 6 juli 1972 att bansysteraet borde få en annorlunda utformning än vad som fastslagits i överens­komraelsen raeUan svenska staten och AB Härryda Flygplats ora an­läggande av flygplatsen. Sålunda föreslog verket — med utgångspunkt i kompletterande vindobservationer — att bansystemet skuUe bestå av en huvudbana och en parallellbana i stället för av en huvudbana och en tvärbana. I saraband raed slopandet av tvärbanan kunde huvud­banan och paraUellbanan vridas raedsols 12°, vilket innebar fördelar från bullersynpunkt för Lemras koraraun.

Luftfartsverket inkom den 28 septeraber 1973 till Kungl. Majrt raed förslag till utbyggnadsplan ra. ra. för flygplatsen. Inora ramen för ut­byggnadsplanen redovisades två alternativa förslag till ramprograra för den första ulbyggnadselappen. Eftersora det av flera skäl bedömdes yt­terst angeläget att flygplatsen kan tas i drift så snart sora raöjligt och eftersora påbörjande av raarkarbetena inte föregriper valet av utbygg­nadsalternativ, raedgav Kungl. Majrt den 26 oktober 1973 all mark­arbetena fick påbörjas i avvaktan på ärendets slutliga prövning.

Luftfartsverkets förslag till utbyggnadsplan och ramprogram m. m.

Enligt utbyggnadsplanen skall flygplatsens två parallellbanor orien­teras i nordost-sydvästlig riktning. Den västra banan skall byggas ul först. Avståndet raellan bansystemets två parallellbanor är 1600 m, vilket raedger saratidiga landningar under instrumentväderförhållanden. De båda banorna förbinds raed tvärtaxibanor dels ungefär vid raitt-punkterna, dels vid de norra banändarna. I orarådet sora bUdas raellan banorna och taxibanorna skall passagerarterrainal, godslerrainal, drift­byggnader, hangarbyggnader m. m. uppföras. Tillfartsvägen till flyg­platsen koramer alt utgå från riksväg 40 (Göteborg—Borås) och dras in till flygplatsen ungefär milt emellan banorna. Riksväg 40 planeras vara utbyggd till motorväg på delen Göteborg-flygplatsen vid flyg­platsens färdigställande.

Den första ulbyggnadselappen dimensioneras för den prognostiserade trafikvolymen år 1982 innebärande 2,4 milj. ankoramande och avre­sande  passagerare.  Som  jämförelse  kan  nämnas  att  trafiken  under


 


Prop. 1974: 92                                                                       4

budgetåret 1972/73 på Torslanda uppgick tiU ca 1 railj. passagerare.

Med utgångspunkt i utbyggnadsplanen har luftfartsverket redovisat två alternativa förslag till raraprograra för den första utbyggnadsetap­pen av flygplatsen. Raraprograraraet innehåller bl. a. ett prelirainärt byggnadsprogram för passagerarlerrainalen. De båda alternativen skil­jer sig åt i fråga ora passagerarterrainalens utforraning och lokalise­ring. I fråga om passagerarterrainalens utformning har i första allema­livet skisserats en anläggning bestående av en cenlralkropp raed två plattforraspirer sora vid full utbyggnad har plats för tio brygganslulna flygplan vardera. I det andra alternativet har fyra uppställningsplatser förutsatts bli försedda raed fast brygganslulning till passagerarlerrai­nalen raedan övriga platser lokaliseras på avstånd från terminalen, var­vid anslutning liU terrainalen sker raed s. k. rullande höj- och sänk-bara väntrura (raobile lounges). Genora en starkare koncentration av anläggningarna i del andra alternativet har kostnaderna för såväl raarkarbeten som försörjningsåtgärder avsevärt kunnat nedbringas.

De båda alternativen har kostnadsberäknats till 471 resp. 400 railj. kr. enligt prisnivån den 1 januari 1973 raed tidpunkter för färdig­ställande den 1 septeraber 1978 resp. den 1 oktober 1977. Luftfarts­verket förordar det senare alternativet.

Avtal med regionala intressenter

Mellan staten och AB Härryda Flygplats har en tilläggsöverenskom­melse, dagtecknad den 22 och den 25 raars 1974, tUl den tidigare redovisade överenskommelsen träffats. I tilläggsöverenskommelsen för­klarar sig parlema överens ora alt flygplatsen i den nu aktuella första etappen skall byggas och utmstas raed en huvudbana av 3 300 ra längd, taxibanor till huvudbanan, stationsplattforra, belysningsanlägg­ning raed högintensiv ban- och inflygningsbelysning — kategori II — radiotekniska hjälpmedel inkl. ILS — kategori II — stations-, drifls-och flygledningsbyggnader, vägar och parkeringsplatser. Utbyggnaden skall vidare ske enligt en till avtalet fogad tidsplan, som bl. a. innebär att flygplatsen skall tas i drift den 1 oktober 1977.

Utformningen av den första etappen vad gäller anläggningar och oraråden för passageraravveckhng, driftsfunktioner, godshantering, hangarverksarahet ra. ra. fraragår i princip av en tiU avtalet fogad karta.

Den överenskomna utformningen utgår ifrån det av luftfartsverket förordade alternativet. Gods- och hangarområdets byggnadszon har eraeUertid utökats från 18 000 tUl 28 800 ra, vUket bl. a. ger utryrarae för en väsentiig expansion av godshanteringen. En skiss över flyg­platsens utformning i den första ulbyggnadselappen, som bl. a. visar gods- och hangarområdels utökning, torde få fogas till statsrådsproto­kollet sora bilaga. Vidare har bl. a. antalet platser för anslutning av


 


Prop. 1974: 92                                                          5

flygplan direkt vid passagerarterrainalens front utökats från fyra tUl sex, vilket raedger brygganslutning även för flygplan i inrikes ttafik. Ut­byggnadsplanen för flygplatsen orafattar en 2 800 ra lång parallellbana till den första banan. Parallellbanan skall kunna förlängas till 3 000 ra.

Kostnaderna för arbetena beräknas till preliminärt 400 milj. kr. en­ligl prisnivån den 1 januari 1973.

I likhet med vad sora gällde för den ursprungliga överenskoramelsen förutsätter den nu träffade tilläggsöverenskommelsen att de komrauner och landsting, sora ingår sora intressenter i bolaget genom lagakraft­ägande beslut godkänner en förbindelse alt svara för bolagets förpliktel­ser enligt tilläggsöverenskoraraelsen i den raån.bolaget inte förraår full­göra dera. Jag avser därför att, när denna förutsättning är uppfylld och om riksdagen inte har något att erinra, begära Kungl. Majrts godkän­nande av tilläggsöverenskommelsen. Ora flygplatsen planenligt skall kunna tas i drift den 1 oktober 1977 raåste eraellertid de redan påbör­jade arbetena fortgå utan avbrott. Det är därför min avsikt att — i av­vaktan på näranda godkännanden — föreslå Kungl. Majrt att uppdra åt luftfartsverket att fortsätta arbetena raed projektet i enlighet raed de rikt­linjer sora angetts i lUläggsöverenskomraelsen.

Jag herastäUer att Kungl. Majrt bereder riksdagen tillfälle

att avge yttrande över vad jag i del föregående har anfört ora anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats.

Med bifall till vad föredraganden sålunda raed instäramande av statsrådels övriga ledamöter heraställt förordnar Hans Majrt Konungen att tUl riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga lUl detta protokoll utvisar.

Ur protokoUetr Agneta Heide


 


Prop. 1974: 92


6 Bilaga


 

 

 

 

 

q:

i<

 

 

 

o<

 

mö

QLUJ

lUQC

in

:Ouj

 

 

 

 

s=Si

Oi

 

!fX

zo

UI

 

 

 

ziu

 

Ss

 

 

jnu)

 

 

<=)

<z

 

z<

O to

fri

 

 

m ID

ffiz

0  D

 

 

 

 

1-

 

u.

 

Q=

 

o

 

or

 

:o

 

u.

 

 

CJ

t      CE

•<

:0

c

c

o

ci-9

 

•<=s

 

crrO

 

Z?3

 

OU.

Flygplatsens utformning i den första utbyggnadsetappen

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974     7401 S

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.