Kungl. Maj:ts proposition angående anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats
Proposition 1974:92
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1974 Prop. 1974: 92
Nr 92
Kungl. Maj:ts proposition angående anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats; given den 29 mars 1974.
Kungl. Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över komraunikationsärenden, bereda riksdagen tiUfälle all avge yttrande över vad föredragande deparleraentschefen anfört.
CARL GUSTAF
BENGT NORLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redogörs för utbyggnadsplan och ramprograra ra. ra. för Göteborg-Landvetter flygplats samt för den överenskommelse som med anledning härav — under förbehåll av Kungl. Majrts godkännande — träffats raellan företrädare för staten och AB Härryda Flygplats.
1 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 92
Prop. 1974: 92
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet den 29 mars 1974.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen för komraunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledaraöter fråga ora anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats och anför.
Bakgrund
Ar 1966 tillkallade dåvarande chefen för koraraunikationsdeparteraentet en sakkunnig att utreda flygplatsfrågan i Göteborgsregionen. Den sakkunnige förordade i sitt betänkande (Ds K 1967r 9), Förslag tiU ny flygplats i Göteborgsregionen, att en ny flygplats skulle anläggas i trakten av Härryda, 25 km öster om Göteborg, sora ersättning för Torslanda.
Efter att luftfartsverket granskat och bearbetat den sakkunniges förslag träffades mellan representanter för staten och AB Härryda flygplats, vari berörda koraraunala intressenter ingår som delägare, en preliminär överenskoraraelse ora avveckling av Torslanda flygplats samt anläggande av en ny allmän flygplats i trakten av Härryda, dagtecknad den 14 oktober 1969 och den 13 april 1971. Den nya flygplatsen skuUe enligt överenskoraraelsen i en första utbyggnadselapp byggas och utrustas raed en huvudbana och tvärbana av 3 300 resp. 2 500 ra längd, stationsplattform, höginlensiv belysning, radiotekniska hjälpraedel inkl. instmraentlandningssystem (ILS) samt stations-, drifts- och tra-fikledningsbyggnader. Utbyggnaden av flygplatsen skulle ske i huvudsaklig överensstäraraelse raed en till avtalet fogad tidsplan som innebar att anläggningen skuUe tas i drift under år 1977. I enlighet med gällande norraer för fördelning av kostnadema mellan stat och koraraun vid investeringar i de statliga priraärflygplatserna förband sig AB Härryda Flygplats enligt överenskoraraelsen att bidra raed 37,5 % av anläggningskoslnadema. Kostnaderna beräknades prelirainärt tUl 280 railj. kr. i prisläget den 1 juli 1967.
Efter att frågan om ny flygplats i Göteborgsregionen remissbehandlats anmälde jag i prop. 1971 r 1 (bU. 8 sid. 205) att jag, om riksdagen inte hade något att erinra, avsåg att begära Kungl. Majrts godkännande
Prop. 1974: 92 3
av den prelirainära överenskoraraelsen. Kungl. Majrt godkände därefter överenskoramelsen den 16 aprU 1971 och uppdrog saratidigt åt luftfartsverket alt vidta de åtgärder sora enligt överenskoraraelsen ankoraraer på staten. Sedan luftfartsverket korarait in med förslag till arbets- och tidsplan för projektet uppdrog Kungl. Majrt den 5 maj 1972 åt verket att utarbeta och till Kungl. Majrt redovisa förslag till utbyggnadsplan för flygplatsen i en första utbyggnadselapp samt föreskrev att verket snarast skulle koraraa in raed kostnadsberäkning för ifrågavarande arbeten.
Luftfartsverket föreslog i skrivelse den 6 juli 1972 att bansysteraet borde få en annorlunda utformning än vad som fastslagits i överenskomraelsen raeUan svenska staten och AB Härryda Flygplats ora anläggande av flygplatsen. Sålunda föreslog verket — med utgångspunkt i kompletterande vindobservationer — att bansystemet skuUe bestå av en huvudbana och en parallellbana i stället för av en huvudbana och en tvärbana. I saraband raed slopandet av tvärbanan kunde huvudbanan och paraUellbanan vridas raedsols 12°, vilket innebar fördelar från bullersynpunkt för Lemras koraraun.
Luftfartsverket inkom den 28 septeraber 1973 till Kungl. Majrt raed förslag till utbyggnadsplan ra. ra. för flygplatsen. Inora ramen för utbyggnadsplanen redovisades två alternativa förslag till ramprograra för den första ulbyggnadselappen. Eftersora det av flera skäl bedömdes ytterst angeläget att flygplatsen kan tas i drift så snart sora raöjligt och eftersora påbörjande av raarkarbetena inte föregriper valet av utbyggnadsalternativ, raedgav Kungl. Majrt den 26 oktober 1973 all markarbetena fick påbörjas i avvaktan på ärendets slutliga prövning.
Luftfartsverkets förslag till utbyggnadsplan och ramprogram m. m.
Enligt utbyggnadsplanen skall flygplatsens två parallellbanor orienteras i nordost-sydvästlig riktning. Den västra banan skall byggas ul först. Avståndet raellan bansystemets två parallellbanor är 1600 m, vilket raedger saratidiga landningar under instrumentväderförhållanden. De båda banorna förbinds raed tvärtaxibanor dels ungefär vid raitt-punkterna, dels vid de norra banändarna. I orarådet sora bUdas raellan banorna och taxibanorna skall passagerarterrainal, godslerrainal, driftbyggnader, hangarbyggnader m. m. uppföras. Tillfartsvägen till flygplatsen koramer alt utgå från riksväg 40 (Göteborg—Borås) och dras in till flygplatsen ungefär milt emellan banorna. Riksväg 40 planeras vara utbyggd till motorväg på delen Göteborg-flygplatsen vid flygplatsens färdigställande.
Den första ulbyggnadselappen dimensioneras för den prognostiserade trafikvolymen år 1982 innebärande 2,4 milj. ankoramande och avresande passagerare. Som jämförelse kan nämnas att trafiken under
Prop. 1974: 92 4
budgetåret 1972/73 på Torslanda uppgick tiU ca 1 railj. passagerare.
Med utgångspunkt i utbyggnadsplanen har luftfartsverket redovisat två alternativa förslag till raraprograra för den första utbyggnadsetappen av flygplatsen. Raraprograraraet innehåller bl. a. ett prelirainärt byggnadsprogram för passagerarlerrainalen. De båda alternativen skiljer sig åt i fråga ora passagerarterrainalens utforraning och lokalisering. I fråga om passagerarterrainalens utformning har i första allemalivet skisserats en anläggning bestående av en cenlralkropp raed två plattforraspirer sora vid full utbyggnad har plats för tio brygganslulna flygplan vardera. I det andra alternativet har fyra uppställningsplatser förutsatts bli försedda raed fast brygganslulning till passagerarlerrainalen raedan övriga platser lokaliseras på avstånd från terminalen, varvid anslutning liU terrainalen sker raed s. k. rullande höj- och sänk-bara väntrura (raobile lounges). Genora en starkare koncentration av anläggningarna i del andra alternativet har kostnaderna för såväl raarkarbeten som försörjningsåtgärder avsevärt kunnat nedbringas.
De båda alternativen har kostnadsberäknats till 471 resp. 400 railj. kr. enligt prisnivån den 1 januari 1973 raed tidpunkter för färdigställande den 1 septeraber 1978 resp. den 1 oktober 1977. Luftfartsverket förordar det senare alternativet.
Avtal med regionala intressenter
Mellan staten och AB Härryda Flygplats har en tilläggsöverenskommelse, dagtecknad den 22 och den 25 raars 1974, tUl den tidigare redovisade överenskommelsen träffats. I tilläggsöverenskommelsen förklarar sig parlema överens ora alt flygplatsen i den nu aktuella första etappen skall byggas och utmstas raed en huvudbana av 3 300 ra längd, taxibanor till huvudbanan, stationsplattforra, belysningsanläggning raed högintensiv ban- och inflygningsbelysning — kategori II — radiotekniska hjälpmedel inkl. ILS — kategori II — stations-, drifls-och flygledningsbyggnader, vägar och parkeringsplatser. Utbyggnaden skall vidare ske enligt en till avtalet fogad tidsplan, som bl. a. innebär att flygplatsen skall tas i drift den 1 oktober 1977.
Utformningen av den första etappen vad gäller anläggningar och oraråden för passageraravveckhng, driftsfunktioner, godshantering, hangarverksarahet ra. ra. fraragår i princip av en tiU avtalet fogad karta.
Den överenskomna utformningen utgår ifrån det av luftfartsverket förordade alternativet. Gods- och hangarområdets byggnadszon har eraeUertid utökats från 18 000 tUl 28 800 ra, vUket bl. a. ger utryrarae för en väsentiig expansion av godshanteringen. En skiss över flygplatsens utformning i den första ulbyggnadselappen, som bl. a. visar gods- och hangarområdels utökning, torde få fogas till statsrådsprotokollet sora bilaga. Vidare har bl. a. antalet platser för anslutning av
Prop. 1974: 92 5
flygplan direkt vid passagerarterrainalens front utökats från fyra tUl sex, vilket raedger brygganslutning även för flygplan i inrikes ttafik. Utbyggnadsplanen för flygplatsen orafattar en 2 800 ra lång parallellbana till den första banan. Parallellbanan skall kunna förlängas till 3 000 ra.
Kostnaderna för arbetena beräknas till preliminärt 400 milj. kr. enligl prisnivån den 1 januari 1973.
I likhet med vad sora gällde för den ursprungliga överenskoramelsen förutsätter den nu träffade tilläggsöverenskommelsen att de komrauner och landsting, sora ingår sora intressenter i bolaget genom lagakraftägande beslut godkänner en förbindelse alt svara för bolagets förpliktelser enligt tilläggsöverenskoraraelsen i den raån.bolaget inte förraår fullgöra dera. Jag avser därför att, när denna förutsättning är uppfylld och om riksdagen inte har något att erinra, begära Kungl. Majrts godkännande av tilläggsöverenskommelsen. Ora flygplatsen planenligt skall kunna tas i drift den 1 oktober 1977 raåste eraellertid de redan påbörjade arbetena fortgå utan avbrott. Det är därför min avsikt att — i avvaktan på näranda godkännanden — föreslå Kungl. Majrt att uppdra åt luftfartsverket att fortsätta arbetena raed projektet i enlighet raed de riktlinjer sora angetts i lUläggsöverenskomraelsen.
Jag herastäUer att Kungl. Majrt bereder riksdagen tillfälle
att avge yttrande över vad jag i del föregående har anfört ora anläggande av Göteborg-Landvetter flygplats.
Med bifall till vad föredraganden sålunda raed instäramande av statsrådels övriga ledamöter heraställt förordnar Hans Majrt Konungen att tUl riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga lUl detta protokoll utvisar.
Ur protokoUetr Agneta Heide
Prop. 1974: 92
6 Bilaga
|
q: |
i< |
|
|
|
|
|
o< |
|
|
mö |
|
QLUJ | |
|
lUQC | |
|
in |
:Ouj |
|
|
|
|
|
|
|
s=Si |
Oi |
|
| |
|
!fX |
zo UI |
|
|
|
|
|
ziu |
|
|
Ss |
|
| |
|
|
jnu) |
|
|
|
|
<=) |
<z |
|
|
z< |
|
O to |
fri |
|
|
|
|
m ID |
ffiz |
0 D
|
|
|
|
1- |
|
|
u. |
|
|
Q= |
|
|
o |
|
|
or |
|
|
:o |
|
|
u. |
|
|
| |
|
CJ |
t CE |
|
•< |
:0 |
|
c |
c |
|
o |
ci-9 |
|
|
•<=s |
|
|
crrO |
|
|
Z?3 |
|
|
OU. |
Flygplatsens utformning i den första utbyggnadsetappen
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 7401 S
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.