Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 94

Proposition 1915:94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 94.

1

Nr 94.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara;
given Stockholms slott den 30 mars 1915.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen föreslå
riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om förfogande over

vissa varor vid krig eller krigsfara.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Steno Stenherg.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 83 höft. (Nr 94.)

1

2

Kung},. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 94.

Förslag

till

Lag

om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Finnes vid krig eller krigsfara, att inom hela landet eller någon
del därav pris å livsmedel, foder för kreatur, vara, som är avsedd att
genom sin förbränning alstra värme, ljus eller kraft, beklädnadsvara
eller annan dylik förnödenhet stegras väsentligt högre än förhållandena
påkalla, äge Konungen, där så prövas nödigt, i erforderlig omfattning
förordna, att vid frivillig försäljning av sådan vara skäligt, av Konungen
bestämt pris ej må överstigas.

Högsta priset å vara må, ändå att varans beskaffenhet är lika,
bestämmas olika för särskilda delar av landet, så ock för olika sias av
handel.

Från förordnande, som ovan sägs, må Konungen medgiva de
undantag, som kunna prövas skäliga.

2 §•

Vägrar den, som i avsevärd myckenhet innehar någon för honom
eller hans hushåll eller för annan av honom idkad näring än handel
uppenbarligen ej behövlig vara, för vilken gäller enligt 1 § fastställt
högsta pris, att sälja varan till sådant pris, och finnes varans försäljning
vara erforderlig för tillgodoseende av behovet av dylik vara, äge
Konungens befallningshavande låta för innehavarens räkning och på
hans bekostnad sälja varan till det fastställda priset.

Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning, där borgenär
såsom pant eller eljest under panträtt innehar vara, som i första stycket

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 94.

avses, eller har rätt att kvarhålla sådan vara såsom säkerhet för sm
fordran; och njute borgenären rätt till betalning nr köpeskillingen.

Konungens befallningshavandes beslut om varas försäljning skall
gå i verkställighet, ändå att det överklagas.

3 §.

År vid krig eller krigsfara vara, som i 1 § sägs, att tillgå endast
i så begränsad myckenhet, att genom fri föryttring eller förbrukning av
varan kan uppstå betydande svårighet att tillgodose behov av synnerlig
vikt, vare innehavare av dylik vara, där den uppenbarligen ej är för
honom eller hans hushåll oundgängligen behövlig, pliktig att, om Konungen
så förordnar, avstå varan till kronan mot lösen efter fulla värdet.

Sådan lösen skall bestämmas av kommission, varom förmäles i
lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och enskilda
att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov, och skall angående
sätt och tid för lösens erläggande gälla vad i samma lag stadgas om
likvid för fullgjord rekvisition.

4 §-

Den, som, med vetskap därom att för vara gäller enligt 1 § fastställt
högsta pris, håller varan till salu för högre pris eller, vid förfrågan
av Konungens befallningshavande eller enligt dess uppdrag av
kronobetjänt, söker vilseleda beträffande sitt innehav av varan eller
dennas myckenhet, straffes med böter från och med fem till och med

tiotusen kronor. _ o

Lag samma vare, där innehavare av vara, om vars avstående

Konungen enligt 3 § förordnat, med vetskap härom söker vid förfrågan,
som i första stycket av denna paragraf sägs, vilseleda om sitt innehav

av varan eller dennas myckenhet.

Ådömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas
fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

5 §•

Konungen äge meddela de närmare föreskrifter, som ma erfordras
för tillämpning av denna lag eller i fråga om användande för det avsedda
behovet av vara, som enligt 3 § blivit av kronan inlöst.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 94.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1915 och gäller till och med
den 29 februari 1916. Av Konungen jämlikt 1 § i lagen den 9
oktober 1914 om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara
meddelat förordnande om högsta pris å vara skall fortfarande äga
tillämpning, såsom vore förordnandet enligt denna lag meddelat. Dylikt
förordnande, som enligt denna lag givits, må ej äga tillämpning längre
än till och med den 29 februari 1916. Har samma dag vara, om
vars avstående Konungen jämlikt 3 § förordnat, ännu icke blivit av
kronan inlöst, skola stadgandena i sistnämnda paragraf fortfarande äga
tillämpning i fråga om bestämmande av lösen för varan samt sätt och
tid för lösens erläggande. I fråga om sådan, under tiden för lagens
giltighet begången förseelse, som i 4 8 sägs, skall vad där är stadgat
fortfarande gälla.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 94.

5

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
tisdagen den 16 mars 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WalleNBERG,

Statsråden Hasselrot,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
och chefen för jordbruksdepartementet anförde chefen for justitiedepartementet
statsrådet Hasselrot följande. , . . ,

»En av de författningar, som tillkommit i anledning av <Je nuvarande
utrikespolitiska förhållandena, är lagen den 9 oktober 1914 om
förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara. Det syfte man
med denna lag velat vinna har varit att i två olika hänseenden förebygga
eller minska de ekonomiska svårigheter, som kunde befaras uppstå till
följd av nämnda förhållanden. Å ena sidan har avsetts att, i den man
tillgång å vissa viktiga förnödenheter finnes inom landet, stalla dem till
allmänhetens disposition för skäligt pris. För sådant ändamål har
stadgats, att Kungl. Maj:t äger fastställa maximipris å dylika varor och
att befintliga förråd av desamma kunna underkastas tvangsforsaljm g.

6

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 94.

Huvudbestämmelserna härom finnas i lagens 1 och 2 §§. Å andra sidan
ar man för det fall, att förrådet av någon sådan vara inom landet är
sa knappt, att fri föryttring eller förbrukning därav kan äventyra möiligheten
att fylla de viktigaste behoven, velat bereda utväg att betrygga
lorradets användande på det sätt, som ur det allmännas synpunkt är
lämpligast. I detta syfte har i 3 § föreskrivits skyldighet^ för varans
innehavare att efter Kungl. Maj:ts förordnande mot full lösen avstå varan
till kronan.

Det förslag till lag i ämnet, som överlämnades till lagrådet för
granskning, innehöll motsvarande bestämmelser i båda de angivna riktningarna.
De föreslagna stadgandena skulle liksom den sedermera
antagna lagen endast kunna tillämpas under krig eller krigsfara, men
någon begränsning av lagens giltighet till viss tid föreslogs icke.

Sedan lagrådet avstyrkt bestämmelserna i 3 §, blev denna vid
avfattande av propositionen till riksdagen utesluten ur förslaget av den
anledning, att i viss mån ändrade förhållanden inträtt i fråga om behovet
av nämnda bestämmelser.

Riksdagen fann emellertid skälen för dessa bestämmelsers upptagande
i lagen vara synnerligen vägande, och som avgörande betydelse
icke ansags kunna tillmätas den omständigheten, att omedelbart behov
av desamma icke syntes då föreligga, införde riksdagen ånyo i förslaget
de stadganden, som innefattas i 3 § av förevarande lag. Härjämte
vidtog riksdagen sådan ändring av slutbestämmelsen i den föreslagna
lagen, att denna förklarades skola gälla allenast till den 1 maj 1915.

Då den för ifrågavarande lag sålunda bestämda giltighetstiden nu
nalkas sitt slut, bör det tagas under övervägande, huruvida sådana bestämmelser
som. de i lagen innefattade äro behövliga även efter denna
tuis utgång. Någon tvekan härom synes icke gärna kunna råda. De
lorhallanden, som föranlett lagens tillkomst, hava icke undergått någon
örändnng, på grund varav lagen numera skulle vara mindre erforderlig
än förut. Tillämpning av lagens bestämmelser har visserligen icke äo-t
rum , men fråga därom har förekommit och kan när som helst bliva
aktuell, utan tvivel har också lagen motsvarat de vid dess första
behandling uttalade förväntningarna i det avseendet, att den varit
ti gagn redan genom sin tillvaro, bland annat därigenom att den
underlättat vissa under hand träffade överenskommelser om prisreglering.
r

Om vid den tidpunkt, då den nu gällande lagens giltighetstid
utlöper, maximipris å vara är fastställt, skall enligt bestämmelse i
lagen maximipriset upphöra att äga tillämpning. Vid förlängning av

7

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 94.

lagens giltighetstid torde det emellertid icke finnas någon anledning,
varför ett behövligt och lämpligt maximipris icke skulle kunna fortfara
att gälla, utan att förordnandet om detsamma särskilt förnyas. Det
torde därför böra stadgas, att ett dylikt förordnande skall äga tillämpning,
såsom om det vore meddelat enligt den nya lagen.

Med hänsyn till de betänkligheter, som föranledde riksdagen att
antaga lagen endast såsom provisorisk, torde icke böra ifrågasättas
annat, än att viss tid skall stadgas även för lagens fortsatta giltighet.
Denna tid måste emellertid bestämmas så lång att, om ytterligare utsträckning
därav visar sig behövlig, förslag härom kan föreläggas nästa
lagtima riksdag. Tidsbegränsningen synes därför lämpligen kunna sättas
vid utgången av februari månad 1916.

I övrigt finner jag icke anledning föreslå någon ändring av lagen.»

Föredragande departementschefen uppläste härefter ett förslag till
lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara, av den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, och hemställde, att för det i
§ 87 regeringsformen omförmälda ändamål lagrådets utlåtande över förslaget
måtte inhämtas genom utdrag av protokollet.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;

och täcktes Hans Maj:t Konungen till densamma
lämna bifall.

Ur protokollet
Israel Myrberg.

8

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 94.

Förslag

till

Lag

om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Finnes vid krig eller krigsfara, att inom hela landet eller någon
del därav pris å livsmedel, foder för kreatur, vara, som är avsedd att
genom sin förbränning alstra värme, ljus eller kraft, beklädnadsvara
eller annan dylik förnödenhet stegras väsentligt högre än förhållandena
påkalla, äge Konungen, där så prövas nödigt, i erforderlig omfattning
förordna, att vid frivillig försäljning av sådan vara skäligt, av Konungen
bestämt pris ej må överstigas.

Högsta priset å vara må, ändå att varans beskaffenhet är lika,
bestämmas olika för särskilda delar av landet, så ock för olika slag av
handel.

Från förordnande, som ovan sägs, må Konungen medgiva de
undantag, som kunna prövas skäliga.

2 §•

Vägrar den, som i avsevärd myckenhet innehar någon för honom
eller hans hushåll eller för annan av honom idkad näring än handel
uppenbarligen ej behövlig vara, för vilken gäller enligt 1 § fastställt
högsta pris, att sälja varan till sådant pris, och finnes varans försäljning
vara erforderlig för tillgodoseende av behovet av dylik vara, äge
Konungens befallningshavande låta för innehavarens räkning och på
hans bekostnad sälja varan till det fastställda priset.

Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning, där borgenär
såsom pant eller eljest under panträtt innehar vara, som i första stycket

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 94.

avses, eller har rätt att kvarhålla sådan vara såsom säkerhet för sin
fordran; och njute borgenären rätt till betalning nr köpeskillingen.

Konungens befallningshavandes beslut om varas försäljning skall
gå i verkställighet, ändå att det överklagas.

3 §.

År vid krig eller krigsfara vara, som i 1 § sägs, att tillgå endast
i så begränsad myckenhet, att genom fri föryttring eller förbrukning av
varan kan uppstå betydande svårighet att tillgodose behov av synnerlig
vikt, vare innehavare av dylik vara, där den uppenbarligen ej är för
honom eller hans hushåll oundgängligen behövlig, pliktig att, om Konungen
så förordnar, avstå varan till kronan mot lösen efter fulla värdet.

Sådan lösen skall bestämmas av kommission, varom förmärs i
lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och enskilda
att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov, och skall angående
sätt och tid för lösens erläggande gälla vad i samma lag stadgas om
likvid för fullgjord rekvisition.

4 §>

Den, som, med vetskap därom att för vara gäller enligt 1 § fastställt
högsta pris, håller varan till salu för högre pris eller, vid förfrågan
av Konungens befallningshavande eller enligt dess uppdrag av
kronobetjänt, söker vilseleda beträffande sitt innehav av varan eller
dennas myckenhet, straffes med böter från och med fem till och med
tiotusen kronor.

Lag samma vare, där innehavare av vara, om vars avstående
Konungen enligt 3 § förordnat, med vetskap härom söker vid förfrågan,
som i första stycket av denna paragraf sägs, vilseleda om sitt innehav

av varan eller dennas myckenhet.

Ådömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas
fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

5 §•

Konungen äge meddela de närmare föreskrifter, som ma erfordras
för tillämpning av denna lag eller i fråga om användande för det avsedda
behovet av vara, som enligt 3 § blivit av kronan inlöst.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 83 käft. (Nr 94.)

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 94.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1915 och galler till och med
den 29 februari 1916. Av Konungen jämlikt 1 § i lagen den 9
oktober 1914 om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara
meddelat förordnande om högsta pris å vara skall fortfarande äga
tillämpning, såsom vore förordnandet enligt denna lag meddelat. Dylikt
förordnande, som enligt denna lag givits, må ej äga tillämpning längre
än till och med den 29 februari 1916. Har samma dag vara, om
vars avstående Konungen jämlikt 3 § förordnat, ännu icke blivit av
kronan inlöst, skola stadgandena i sistnämnda paragraf fortfarande äga
tillämpning i fråga om bestämmande av lösen för varan samt sätt och
tid för lösens erläggande. I fråga om sådan, under tiden för lagens
giltighet begången förseelse, som i 4 § sägs, skall vad där är stad nät
fortfarande gälla.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 94.

11

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd tisdagen den
30 mars 1915.

Närvarande:

Justitieråden Bergman,
Sjögren,

Regeringsrådet Palmgren,
Justitierådet Dyberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj: t Konungen i statsrådet den
16 mars 1915, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat
förslag till lag om förfogande över vissa varor vid krig eller

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av byråchefen för lagärenden Herman Falk.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet
Erik Öländer.

12

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 94.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott
tisdagen den 30 mars 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg
btatsråden von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman.

Tillförordnade chefen för justitiedepartementet statsrådet Stenberg
anmalde efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
och chefen for jordbruksdepartementet, lagrådets denna dag avgivna
utlåtande over det den 16 innevarande mars till lagrådet remitterade
jorslaget till lag om förfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara;
och hemställde föredraganden, att förslaget, som av lagrådet lämnats
utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet
Erik Öländer.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915,