Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72
Proposition 1918:72
- kammare
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 4
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.
1
Nr 72.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
ålderstillägg åt hospitalsläkaren vid Östersunds hospital
K. J. T. Freidenfelt; given Stockholms slott den 5 februari
1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att hospitalsläkaren vid Östersunds hospital Karl Josef Teofil Freidenfelt
må för åtnjutande av ålderstillägg beträffande nu innehavande
tjänst tillgodoräkna sig den tid, han från och med den 1 september 1911
till och med den 1 april 1914 tjänstgjort såsom hospitalsläkare vid Vadstena
hospital och asyl, samt följaktligen berättigas uppbära dylikt
ålderstillägg från och med år 1918.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 63 käft. (Nr 72.)
1
2
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
februari 1918.
N ärvarand e:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
ScHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Med skrivelse den 27 oktober 1917 har direktionen för Östersunds
hospital överlämnat en till Kungl. Maj:t ställd skrift, däri hospitalsläkaren
vid Östersunds hospital Karl Josef Teofil Freidenfelt anhållit att
från och med den 1 januari 1917 komma i åtnjutande av det hospitalsläkare
tillkommande ålderstillägget å 500 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Freidenfelt, som är född
den 30 september 1867, innehaft följande läkartjänster, nämligen
hospitalsläkarbefattningen vid Vadstena hospital och asyl från och med
den 1 september 1911 till och med den 1 april 1914, läkarbefattningen
vid Visby hospital från och med den 2 april 1914 till och med den 31
januari 1915 samt hospitalsläkarbefattningen vid Östersunds hospital allt
sedan den 1 februari 1915.
Enligt de för statens hospital och asyler gällande lönestater åtnjuter
hospitalsläkare en årlig begynnelselön av 5,000 kronor, som efter fem
år kan höjas med 500 kronor. Begynnelselönen för läkaren vid Visby
hospital utgör 4,500 kronor samt kan efter tio år höjas med 600 kronor.
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72. 3
Medicinalstyrelsen har, till följd av nådig remiss, den 1 december Medicinni1917
avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört följande: «tyrai.»n.
»Vid utgången av år 1916 både Freidenfelt varit anställd såsom dels
hospitalsläkare, dels läkare vid Yisby hospital under eu tid av sammanlagt 5 år
4 månader. Sistnämnda befattning torde enligt medicinalstyrelsens förmenande
vara att anse snarare som mer än mindre krävande än hospitalsläkartjänst. Läkaren
vid Yisby hospital, som är ensam läkare vid anstalten, har nämligen icke
blott att fullgöra de åligganden, som vid andra anstalter tillkomma hospitalsläkare,
utan även att handhava hospitalets administration i likhet med överläkare
vid anstalter, där flera än en läkare äro anställda. Under sådana förhållanden
finner styrelsen billighetsskäl tala för, att Freidenfelt må tillgodoräkna sig tjänstgöringen"
såsom läkare vid Yisby hospital vid beräkningen av tiden för ålclerstilllägg
och sålunda, då hans tjänstgöring varit väl vitsordad, komma i åtnjutande
av ett dylikt å f>00 kronor från och med år 1917.
Skulle Kungl. Maj:t emellertid icke finna skäl att bifalla Freidenfelts härom
gjorda framställning, vill medicinalstyrelsen framhålla, att han vid 1917
års utgång under 6 år 4 månader innehaft läkarbefattningar vid likets hospital
och asyler, därav 5 år 6 månader såsom hospitalsläkare. Denna sistnämnda tid
har visserligen icke varit i en fortlöpande följd, vilket i allmänhet torde fordras
vid beräkning av den tid, som berättigar till ålderstillägg, men då avbrottet i
Freidenfelts tjänstgöring som hospitalsläkare utfylles av tjänstgöring uti en befattning
i statshospitalstjänst, vilken, såsom av det ovan anförda framgår, torde böra
fullt jämställas med en hospitalsläkartjänst, synes det styrelsen, att detta avbrott
icke bör räknas Freidenfelt till last, utan att han må få räkna sig till godo båda
sina förordnanden som hospitalsläkare vid beräknandet av den tid, som berättigar
till ålderstillägg.
På grund härav vill medicinalstyrelsen förorda Freidenfelts ansökning eller,
därest densamma icke kan av Kungl. Maj:t bifallas, hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte tillerkänna honom ett ålderstillägg av 500 kronor att utgå från och med
år 1918 eller, där så anses nödigt, hos riksdagen göra framställning i sådant syfte.»
Statskontoret liar i infordrat utlåtande den 20 december 1917 yttrat: statskontoret.
»Då läkarbefattningen vid Visby hospital, vilken sökanden beklätt under
tiden 2 april 1914—31 januari 1915, i avlöningshänseende icke är jämställd med
hospitalsläkartjänst, kan sökanden icke anses berättigad att för vinnande av ålderstillägg
å sin innehavande liospitalsläkarbefattiiiiig tillgodoräkna sig berörda
anställning vid hospitalet i Yisby. Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört
angående beskaffenheten av de åligganden, som tillkomma läkaren vid sagda
hospital, synas emellertid billighetsskäl tala för att sökandens tjänstgöring^ därstädes
icke må utgöra hinder för honom att för erhållande av ålderstillägg såsom
hospitalsläkare tillgodoräkna sig den tid, varunder han före tillträdet av läkarbefattningen
vid Yisby hospital innehaft hospitalsläkartjänst.»
Med åberopande av vad sålunda anförts bär statskontoret hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Freidenfelt finge
från och med 1918 års ingång uppbära det hospitalsläkare tillkommande
ålderstillägget å 500 kronor.
4
Kung1, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 72.
Departements
chefen.
Då, på sätt statskontoret framhållit, befattningen såsom läkare vid
Visby hospital icke i avlöningsbänseende är likställd med hospitalsläkartjänst,
torde Freidenfelt icke vara berättigad att för vinnande av- ålderstillägg
å sin avlöning som hospitalsläkare tillgodoräkna sig den tid, han
tjänstgjort vid Visby hospital.
Emellertid synes tjänstgöringen såsom läkare vid Visby hospital
med hänsyn till göromålens beskaffenhet väl kunna jämställas med eh
hospitalsläkares verksamhet. Det torde därför vara med billighet överensstämmande,
att Freidenfelt icke på grund av sin tjänstgöring vid Visby
hospital betages rätt att tillgodoräkna sig den tid från och med den 1
september 1911 till och med den 1 april 1914, han dessförinnan tjänstgjort
som hospitalsläkare vid Vadstena hospital och asyl. Med tillämpande
i detta fall av den vanligen följda grundsatsen, att ålderstillägg må utgå
från och med ingången av kalenderåret näst efter det, varunder de för ålderstilläggets
åtnjutande stadgade villkor blivit uppfyllda, skulle vid bifall härtill
rätt för Freidenfelt att erhålla ålderstillägg inträda från och med den 1
januari 1918.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att hospitalsläkaren vid Östersunds hospital Karl
Josef Teofil Freidenfelt må för åtnjutande av ålderstillägg
beträffande nu innehavande tjänst tillgodoräkna
sig den tid, han från och med den 1 september 1911
till och med den 1 april 1914 tjänstgjort såsom hospitalsläkare
vid Vadstena hospital och asyl, samt följaktligen
berättigas uppbära dylikt ålderstillägg från och
med år 1918.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle till
riksdagen avlåtas.
Ur protokollet:
Cour. Falkenberg.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.