Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 320

Proposition 1918:320

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 320.

1

Nr 320.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
förordning med vissa tillfälliga bestämmelser i fråga om
åstadkommande av skjutsentreprenader; given Stockholms
slott den 26 februari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av protokollet över jordbruksärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen antaga
härvid fogade förslag till förordning med vissa tillfälliga bestämmelser
i fråga om åstadkommande av skjutsentreprenader.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 283 käft. (Nr 320.)

1

2

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 320.

förslag

till

förordning med vissa tillfälliga bestämmelser i fråga om åstadkommande

av skjutsentreprenader.

1 §•

Har beträffande skjutsanstalt entreprenad icke åstadkommits för
entreprenadperiod, som tager sin början den 1 januari 1919, äger Konungens
befallningshavande utan hinder av bestämmelserna i 38 § skjutsstadgan
besluta om entreprenadperiodens förkortande till ett år och har
Konungens befallningshavande, där sådant beslut fattats, att så fort ske
kan ånyo föranstalta om auktion för skjutshållningens utbjudande, varefter
med ärendet vidare förfares enligt bestämmelserna i 44—48 §§ skjutsstadgan;
skolande därvid iakttagas, att stadsfullmäktige eller landsting
vid fattande av nytt beslut jämlikt 44 § i nämnda stadga hava att tillika
besluta i fråga om anstaltens uppehållande enligt 56 § i samma stadga,
för den händelse entreprenad icke i nu medgiven ordning åstadkommes
och beslut om anstaltens indragning ej heller meddelas.

2 §.

Då entreprenadperiod blivit jämlikt 1 § bestämd att för viss
skjutsanstalt omfatta endast året 1919, skola under sistnämnda år åtgärder
för skjutsningens uppehållande vid anstalten för en ny period
av ett år vidtagas i enlighet med föreskrifterna i 1 §.

3 §.

Har beträffande annan skjutsanstalt, än i 1 § avses, vid 1919 års
ingång icke åstadkommits entreprenad för entreprenadperiod, som tager
sin början den 1 januari 1920, äger Konungens befallningshavande utan
hinder av bestämmelserna i 38 § skjutsstadgan besluta om entreprenad -

3

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 320.

periodens förkortande till ett år, och skall, där sådant beslut fattats,
auktion för skjutshållningens utbjudande ånyo förrättas och med ärendet
vidare förfaras enligt bestämmelserna i 1 §.

4 §•

Då entreprenadperiod jämlikt 2 eller 3 § bestämts att omfatta
allenast året 1920, skola för uppehållande av skjutsningen för tid därefter
vid de skjutsanstalter, för vilka sådan bestämmelse träffats, åtgärder
under år 1920 vidtagas i enlighet med föreskrifterna i 1 § och avse,
därest icke för samtliga skjutsanstalter inom länet entreprenadperioden
utgår med nämnda år, • den tid, som återstår intill utgången av den för
länet eljest bestämda entreprenadperioden, men i annat fall den tid
Konungens befallningshavande äger i enlighet med 38 § skjutsstadgan
bestämma.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 320.

Utdrag av protokollet över jordbraksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
februari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Kydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen statsrådet Petersson anförde:

Enligt 38 § i stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911 skall
i allmänhet entreprenadtiden för skjutshållningen omfatta eu period av
fem kalenderår. Kungl. Maj:ts befallningshavande äger dock, om så
anses lämpligare, inskränka perioden till tre år. I varje fall skall
emellertid perioden utlöpa vid samma tidpunkt för alla skjutsanstalter
inom ett och samma län. I övrigt gälla för skjutshållningens utbjudande
på entreprenad i huvudsak följande bestämmelser.

Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande i början av året näst före
det, med vilket den löpande entreprenadperioden inom länet går till
ända, prövat, huruvida för någon eller några skjutsanstalter förändring
av de stadgade entreprenadvillkoren må vara behövlig, samt, i den mån
anledning därtill förekommit, meddelat beslut om sådan ändring, skall

5

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 320.

före näst därefter infallande maj månads utgång ordinarie entreprenadauktion
hållas för tillvägabringande av nytt beting för en var skjutsanstalt
inom länet.

Om vid sådan auktion avgivits godkänt anbud å skjutsningens
övertagande, utan att därvid anspråk på entreprenadbidrag framställts,
skall sådant anbud av Kungl. Maj:ts befallningshavande antagas; äro
flera sådana anbud avgivna, antages det, som innefattar erbjudande att
besörja skjutsningen för den lägsta legan.

År åter vid det eller de lägsta anbuden fäst förbehåll om entreprenadbidrag,
skall auktionsprotokollet av Kungl. Maj:ts befallningshavande
överlämnas, för skjutsanstalt i stad, som ej deltager i landsting,
till stadsfullmäktige och för annan skjutsanstalt till årets lagtima landsting
för det län eller landstingsområde, där skjutsanstalten är belägen.

Avgives däremot ej anbud, som kan godkännas, skall Kungl.
Maj:ts befallningshavande föranstalta om ny auktion. Avges ej heller
därvid sådant anbud, skall Kungl. Maj:ts befallningshavande underrätta
stadsfullmäktige eller landstinget.

Stadsfullmäktige eller landstinget besluta, huruvida och till vilket
belopp entreprenadbidrag för skjutsanstalt må böra anvisas. I sammanhang
härmed kan även medges förhöjning av skjutslegan utöver maximilegan.

Enligt vad föreskrives i 46 § skjutsstadgan skall, om av anbudsgivare
vid auktion betingat bidrag medgivits av stadsfullmäktige eller
landsting, motsvarande anbud antagas. Har bidrag antingen alldeles
icke eller ock endast till nedsatt belopp beviljats och åtnöjes godkänd
anbudsgivare med sålunda bestämda villkor, skall entreprenaden överlämnas
till honom.

Kan entreprenad ej åstadkommas i nu nämnd ordning, skall
Kungl. Maj:ts befallningshavande, enligt vad stadgas i 47 §, så snart
ske kan föranstalta om förrättande av ny auktion, därvid utrop anställes
med de av vederbörande landsting eller stadsfullmäktige bestämda villkor
i avseende å bidrag och skjutslega.

Avgives vid denna auktion godkänt anbud, skall det antagas. Om
så ej är fallet, åligger det enligt 56 § stadsfullmäktige eller landsting att
på sätt tjänligast finnes låta draga försorg om vederbörande skjutsanstalts
uppehållande för den period, varom fråga är, varvid skjutslegan kan
ytterligare höjas. Landsting kan uppenbarligen icke besluta härom
förrän vid sammanträdet året efter det, då beslutet ifråga om entreprenadbidrag
fattades.. Kan ej i nu ifrågavarande fäll skjutsanstalt uppehållas
utan oskälig kostnad, må den indragas.

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 320.

Vid inom Hallands län under år 1917 hållna auktioner för skjutshållningens
utbjudande för entreprenadperioden 1919—1923 avgåvos beträffande
23 skjutsanstalter anbud, mot vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande
ej fann anledning till anmärkning med avseende å anbudsgivares
person eller i fråga om borgen eller beskaffenheten av den erbjudna lägenheten,
och som därför godkändes. Alla dessa anbud avgåvos emellertid
under förbehåll av väsentligt höjda entreprenad bidrag å tillhopa 22,770
kronor, under det att sammanlagda bidragssumman vid samma anstalter
under nu löpande period är allenast 7,700 kronor. Beträffande 9 anstalter
med nuvarande entreprenadbidrag å tillhopa 2,480 kronor avgavs däremot
icke något anbud.

Vid behandling av frågan om ordnande av skjutshållningen inom
länet för nästkommande entreprenadperiod anförde vederbörande utskott
hos 1917 års landsting, bland annat, att de fordrade entreprenadbidragen
syntes utskottet vara i förhållande till nu utgående bidrag synnerligen
höga och enligt utskottets åsikt högre än att desamma skäligen kunde
av landstinget antagas. Anledningen till att så höga bidrag fordrats
läge enligt utskottets förmenande bland annat och måhända huvudsakligen
däri, att anbudsgivarna på grund av rådande ovissa förhållanden ansett
det omöjligt att så långt i förväg med någon grad av säkerhet bedöma,
huru omständigheterna för perioden 1919—1923 kunde gestalta sig,
och för den skull, i syfte att skydda sig för ekonomisk risk, ansett sig
böra begära avsevärt högre bidrag än vad förhållandena i och för sig
föranledde till.

Landstinget beslöt också att icke för det dåvarande anvisa entreprenadbidrag
åt någon av länets skjutsanstalter samt att hos Kungl.
Maj:ts befallningshavande hemställa om föranstaltande av nya entreprenadauktioner.
I sammanhang härmed beslöt landstinget vidare att
hos Kungl. Maj:ts befallningshavande göra framställning om vidtagande
av åtgärder i syfte att de nya skjutsentreprenadauktionerna, som med
anledning av landstingets ovannämnda beslut skulle hållas, kunde utlysas
att avse en entreprenadperiod av allenast ett år, enär det nuvarande
tidsläget medförde svårigheter för eventuella spekulanter att utfästa sig
för åtaganden, avseende så långa tidsperioder som tre eller fem år.

Under åberopande av vad landstinget sålunda anfört hemställde
Kungl. Maj:ts befallningshavande i nämnda län i skrivelse den 22 oktober
1917 om Kungl. Maj:ts medgivande därtill, att vid förnyade auktioner
för upplåtande av skjutsningen vid länets skjutsanstalter entreprenadtiden
måtte kunna bestämmas till allenast ett år.

7

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 320.

Den 7 december 1917 fann Kungl. Maj:t den sålunda gjorda frarn''
ställningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ta åtgärd.

Då nu gällande skjutsstadga i dess helhet på sin tid varit föremål
för riksdagens prövning och antagande, kunde det av Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Hallands län i ovan refererade ärende avsedda
medgivandet, såsom innefattande ett avsteg från skjutsstadgans bestämmelser,
icke av Kungl. Maj:t lämnas.

Emellertid synas de svårigheter i fråga om ordnandet av skjutshållningen
för nästkommande entreprenadperiod inom Hallands län,
som föranlett landstingets och Kungl. Maj:ts befallningshavandes anhållan,
vara av så allvarsam art, att en framställning i ärendet till riksdagen
må vara befogad, detta så mycket mera som en dylik hänvändelse
synes påkallad jämväl av förhållandena inom flertalet av rikets övriga
län. Enligt vad handlingarna i de av Kungl. Maj:t den 31 december
1917 avgjorda ärendena angående höjning av taxan å åkdonslega och
av maximiskjutslegan utvisa, hava nämligen inom samtliga de län, där
skjutsentreprenadperioden utgår med innevarande år, ordnandet av skjutshållningen
för nästkommande period visat sig förenat med ganska stora
svårigheter.

Även om de av Kungl. Maj:t den 31 december 1917 vidtagna
höjningar dels av taxan å åkdonslega dels ock — beträffande flertalet
län — av maximiskjutslegan för nästkommande entreprenadperiod måste
vara ägnade att i sin mån verka underlättande uti ifrågavarande avseende,
kvarstår dock den av nuvarande kristid föranledda svårigheten
för spekulanterna att utfästa sig för åtaganden, avseende så långa tidsperioder
som tre eller fem år, och den därav följande benägenheten
hos dem att begära alltför höga entreprenadbidrag. Kunde däremot
under nu rådande förhållanden entreprenadperioderna förkortas, vill det
synas, som skulle därigenom beredas ökad möjlighet att för rimliga
kostnader åstadkomma skjutsentreprenader.

Några avgörande betänkligheter synas ej heller böra möta mot att
tillsvidare under de rådande krisförhållandena bereda möjlighet att förkorta
entreprenadperioderna. Att för ernående av detta syfte vidtaga
ändring i gällande skjutsstadga, synes dock vara varken erforderligt eller
lämpligt, utan torde ett dylikt medgivande böra meddelas i en tillfällig
tilläggsförfattning till skjntsstadgan.

Såsom jag nyss nämnt har Hallands läns landsting år 1917 beslutat
att för det dåvarande icke anvisa entreprenadbidrag till någon
anstalt inom länet. Enahanda beslut har — efter vad jag inhämtat

Departement
schefen.

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 320.

fattats av landstingen inom några av rikets övriga län. En följd av
dessa landstingens beslut bliver, att ett utbjudande av skjutshållningen
vid auktion, varom i 47 § skjutsstadgan förmäles, icke torde leda till
något resultat, ty det lärer väl ej vara att förvänta, att under nu rådande
förhållanden skjutshållningen övertages utan entreprenadbidrag. Jag
vill erinra, att vid de i fjol hållna auktionerna inom Hallands län anbuden
vid de 23 skjutsanstalter, beträffande vilka anbud överhuvud
avgåvos, innefattade krav å ungefär tre gånger så stora entreprenadbidrag
som de för närvarande utgående. Landstinget torde ej heller
hava avsett, att en sådan ordning för åstadkommande av entreprenad
skulle ‘ följas, utan synes hava åsyftat, att det förfarande, som enligt
40—48 §§ i skjutsstadgan skall äga rum året före det, varmed entreprenadperioden
utgår, alltså i nu förevarande fall år 1917, skulle —
delvis ånyo — försiggå under år 1918. Ett sådant förfarande står
dock icke i överensstämmelse med skjutsstadgan utan förutsätter vissa
avvikelser från stadgans föreskrifter i fråga om förfarandet vid skjutshållningens
utbjudande m. m. Dessa avvikelser skulle bland annat
medföra, att landstings beslut om entreprenadbidrag komme att fattas
samma år, som entreprenadtiden går till ända, vid vilket förhållande
också samma års landsting, som beslutar angående bidrag, torde nödgas
fatta beslut om vederbörande skjutsanstalts uppehållande eller eventuellt
indragning, för den händelse det skulle visa sig, att entreprenad icke
kunde åstadkommas på de av landstinget bestämda villkor.

Jag finner mig kunna tillstyrka, att på grund av nuvarande kristid
ett sådant från skjutsstadgans föreskrifter avvikande förfaringssätt,
som ovan angivits, tillfälligtvis tillämpas. Därest tiden mellan anbudens
avgivande och entreprenadperiodens inträde sålunda förkortas,
böra kostnaderna för skjutsningen kunna lättare beräknas, och härigenom
skulle, särskilt i samband med inskränkning i entreprenadperiodens längd,
helt visst i väsentlig grad åstadkommandet av skjutsentreprenader underlättas.

Ett sådant förfaringssätt, som nu angivits, synes mig lämpligen
böra komma till användning i alla de fall, där vid tiden för ikraftträdandet
av en eventuell provisorisk författning i ämnet entreprenad
ännu icke åstadkommits för entreprenadperiod, som tager sin början
den 1 januari 1919.

Då det påtagligen icke är ändamålsenligt att för sådana skjutsanstalter,
där entreprenad icke hittills kunnat åstadkommas för tiden
efter 1919 års ingång, under våren 1918 jämlikt skjutsstadgans före -

9

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 320.

skrifter anordna entreprenad auktion för tiden efter ingången av år 1920,
synes med åtgärder i sådant syfte böra anstå till nästa år, då alltså
för dessa skjutsanstalters vidkommande samma förkortade förfaringssätt
bör tillämpas. Den nya perioden synes ävenledes böra bestämmas att
avse blott ett år, året 1920.

Vad beträffar de län, där ny normal entreprenadperiod börjar år
1920, böra auktionsförfarande och övriga åtgärder för åstadkommande
av skjutsentreprenad äga rum i vanlig ordning under innevarande år.
Därest emellertid vid 1919 års ingång sådan entreprenad för större eller
mindre antal skjutsanstalter inom länet icke kunnat åstadkommas, torde
enahanda befogenhet för Konungens befallningshavande att för dessa
skjutsanstalters vidkommande besluta om förkortad entreprenadtid samt
sådant upprepande av auktionsförfarandet in. in. böra medgivas, som
jag nyss förordat i och för åstadkommande av entreprenad för år
1919.

Då det är angeläget, att entreprenadtiderna för samtliga skjutsanstalter
inom ett län så snart som möjligt ånyo bringas att utlöpa
samtidigt, torde för de skjutsanstalter, vid vilka på grund av tillämpning
av ovan förreslagna medgivanden entreprenadperiod utlöper med
år 1920, åtgärderna för skjutsningens uppehållande för tiden därefter
höra inriktas på nämnda önskemåls tillgodoseende. Därest ej förkortning
till ett år behövt medgivas för alla skjutsanstalter inom länet,
bör för de anstalter, där förkortning skett, den nya perioden avse den
tid, som återstår till den normala periodens utgång. Om däremot alla
entreprenadkontrakt inom ett län, där förkortning skett, utlöpa med
år 1920, torde, även om denna tid icke sammanfaller med länets förutvarande
normala period, ny period av full längd kunna då börja, varom
Konungens befallningshavande må bestämma enligt 38 § skjutsstadgan.
Med vidtagande av åtgärder för skjutsningens uppehållande efter ingången
av år 1921 vid nu ifrågavarande skjutsanstalter synes emellertid
höra anstå till år 1920, och bör ärendet då behandlas enligt sådant
förkortat förfaringssätt, som förut omförmälts.

Vad härovan sagts om landsting bör gälla även stadsfullmäktige
i städer, som icke deltaga i landsting.

Förslag till förordning i ämnet i överensstämmelse med de av mig
nu framhållna synpunkter har upprättats inom jordbruksdepartementet.

Sedan departementschefen därefter uppläst det sålunda omförmälda
författningsförslaget, hemställde han, att Kungl. Maj:t måtte i proposition
föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 283 käft. (Nr 320.)

2

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 320.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;
och skulle proposition av den lydelse, bil. . vid
detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Eric Paulsson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.