Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166

Proposition 1910:166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

23

Nr 166.

Kungl. Maj:ts nådig a proposition till Riksdagen med förslag till
lag angående upphäfvande af lagen den 1 juli 1898 om
anteckning i kyrkobok af utrikes slutna äktenskap-, gifven
Stockholms slott den 15 april 1910.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå Riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag angående upphäfvande af lagen
den 1 juli 1898 om anteckning i kyrkobok af utrikes slutna äktenskap.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Petersson.

24

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 166.

Förslag

till

Lag

angående upphäfvande af lagen den I juli 1898 om anteckning i kyrkobok

af utrikes slutna äktenskap.

Härigenom förordnas, att lagen den 1 juli 1898 om anteckning
kyrkobok af utrikes slutna äktenskap skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

25

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet
å Stockholms slott fredagen den 18 mars 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,
grefve Ehhensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,
von Sydow.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anförde:

»Den 22 sistlidne oktober anmälde jag inför Kungl. Maj:t Riksdagens
skrifvelse den 4 april 1908, hvari Riksdagen hemställt om vidtagande af
åtgärder för införande af förenklade bestämmelser i fråga om anteckning
i kyrkobok rörande från utlandet återinflyttade svenskar, särskildt med afseende
å deras äktenskapsförhållanden. Till behandling upptogs därvid
skrifvelsen i hvad den åsyftade lättnader i sättet för svenska undersåtars
styrkande af sin hinderslöshet, och beslöt Kungl. Maj:t att öfver ett i detta
syfte upprättadt förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser om styrkande
af hinderslöshet till äktenskap, lagrådets utlåtande skulle inhämtas.
Sedan i anledning af lagrådets yttrande vissa ändringar vidtagits i förslaget,
blef detsamma förelagdt Kyrkomötet till godkännande. I skrifvelse den
26 november 1909 har kyrkomötet anmält, att det godkänt ifrågavarande
förslag.

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 125 Höft.

4

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

Utom nu berörda ämne afser emellertid Riksdagens skrifvelse jämväl
lättnader dels i fråga om anteckning i kyrkobok af utrikes slutna äktenskap
samt andra familjeförhållanden såsom barns födelse, dop m. m. och
dels beträffande styrkande af hinderslöshet för personer, som under vistelse
utrikes blifvit upptagna till medborgare i annat land.

Bestämmelser om anteckning i kyrkobok i allmänhet lämnas af
Konungen i administrativ ordning och äro nu upptagna i nådiga förordningen
angående kyrkoböckers förande den 6 augusti 1894. Stadgandena
om anteckning af utrikes slutna äktenskap äro däremot gifna i särskild
lag af den 1 juli 1898. Beträffande anledningen, hvarför Kungl. Maj:t
öfverlämnat åt Riksdagen att gemensamt med sig besluta i denna fråga,
framhöll dåvarande chefen för justitiedepartementet vid lagens behandling
i riksdagen, att i lagen berördes en grundsats, hämtad från den internationella
privaträtten, nämligen att äktenskapets form skall bedömas efter
lex loci, och att, då dittills i svensk lag saknats uttryck för denna regel,
Kungl. Maj:t syntes hafva handlat riktigast genom att förelägga denna
fråga till Riksdagens godkännande och antagande.

Sedan 1898 års lag tillkom, hafva emellertid i vår lagstiftning införts
direkta stadganden om i hvilka fall äktenskap, som ingåtts å utrikes
ort utan att svensk lags föreskrifter blifvit iakttagna, skola här i riket
hållas giltiga, nämligen genom lagen om vissa internationella rättsförhållanden
rörande äktenskap och förmynderskap den 8 juli 1904, där §§
6, 7 och 9 i 1 kap. behandla denna fråga. I 6 § utalas just ofvanberörda
hufvudregel, att där äktenskap å utrikes ort slutits i form, som
lagen å den ort föreskrifver, skall äktenskapet här i riket anses vara i behörig
form afslutadt.

I omförmälda skrifvelse har Riksdagen uttalat önskvärdheten af att
fordringarna för utrikes slutna äktenskaps antecknande i kyrkobok blefve
lättade och i sådant afseende särskild! föreslagit, att betyg, utfärdadt af
vederbörande pastor, tillhörande kyrkosamfund, som efter pröfning befunnits
äga i detta afseende betryggande ordnade kyrkliga förhållanden, samt affattadt
enligt fastställdt formulär och försedt med vederbörande församlings sigill,
skulle tillerkännas full giltighet i Sverige utan vidare attestering; och
borde enligt Riksdagens mening ett sådant betyg äga fullt vitsord ej blott
i fråga om ingånget äktenskap eller hinderslöshet till äktenskap utan äfven
beträffande öfriga förhållanden, hvilka vore af beskaffenhet att böra i
kyrkobok antecknas, såsom uppgifter om barns ålder, dop etc.

Domkapitlen, hvilka hörts öfver Riksdagens skrifvelse, hafva väsentligen
inskränkt sig till att tillstyrka Riksdagens förslag i denna del. Endast
ett af domkapitlen har hemställt om afslag därå.

Kurujl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 166.

27

Med sitt ifrågavarande förslag torde Riksdagen icke hafva afsett att
göra någon rubbning i nyssnämnda uti 1 kap. 6 § af 1904 års lag upptagna
regel. Då en dylik rubbning ej heller synes böra ifrågakomma, lärer en
bestämmelse om tillerkännande af vitsord åt intyg af präst i visst utländskt
kyrkosamfund böra förutsätta att på offentligt föranstaltande utredts,
att vigsel inför sådan präst jämväl inom den främmande stat, där
vigseln förrättats, anses såsom behörig form för äktenskaps ingående.
Under denna förutsättning finner jag intet vara att invända mot Riksdagens
förslag, hvilket onekligen innebär en icke oväsentlig lättnad i ifrågavarande
hänseende särskildt för hemvändande svensk-amerikanare. En ändring
af de nu gällande bestämmelserna om anteckning i kyrkobok af utrikes
slutna äktenskap anser jag följaktligen böra vidtagas.

Denna ändring torde emellertid enligt min mening icke böra ske
genom införande i 1898 års lag af nytt stadgande i angifna riktning.
Sedan genom 1904 års lag i civilrättslig ordning bestämts, under hvilka
förutsättningar i utlandet slutna äktenskap skola här i riket hållas för
giltiga, saknas tydligen tillräcklig anledning, hvarför bestämmelserna om
anteckning i kyrkobok af dylika äktenskap, d. v. s. de närmare bestämmelserna
huru för anteckning i kyrkobok styrkas skall, att ett enligt 1904
års lag giltigt äktenskap föreligger, längre skola i motsats mot andra
regler angående kyrkobokföringen vara gifna i form af lag, utan synes
Konungen böra äga att äfven i ifrågavarande hänseende gifva de behöfiiga
reglerna. Jag ärnar därför föreslå, att 1898 års lag upphäfves, hvarigenom
Konungen omedelbart återvinner rätten att i fråga om anteckning
i kyrkobok af utrikes slutna äktenskap meddela nödiga bestämmelser. Då
omförmälda förordning af den 6 augusti 1894 för närvarande är föremål
för omarbetning genom särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade
sakkunniga, torde de bestämmelser, som hädanefter böra gälla
om anteckning i kyrkobok af utrikes slutna äktenskap, lämpligen kunna
infogas i själfva denna förordning.

I enlighet med hvad jag nu anfört har jag låtit inom justitiedepartementet
upprätta förslag till lag om upphäfvande af lagen den 1 juli
1898 om anteckning i kyrkobok af utrikes slutna äktenskap. Den föreslagna
lagen lärer böra träda i kraft samtidigt som ändringarna i förordningen angående
kyrkoböckers» förande, och innefattar med hänsyn härtill förslaget
rätt för Konungen att bestämma när lagen skall träda i kraft.

I fråga om styrkandet af hinderslöshet till äktenskap för personer,
som under vistelse i utlandet upptagits till medborgare i främmande stat,
gälla bestämmelserna i förberörda lag af den 8 juli 1904 och i förordningen
af samma dag, huru utländsk undersåte, som vill träda i äktenskap

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

inför svensk myndighet, må styrka, att hinder mot det äktenskaps afstötande
ej är för handen. Såsom i Riksdagens berörda skrifvelse antydts, är
det för medborgare i Nordamerikas förenta stater i de flesta fall omöjligt
att anskaffa sådana intyg, som i dessa författningar afses. I Förenta staterna
finnas nämligen icke några myndigheter, som äro behöriga att utställa
dylika intyg. Genom utrikesdepartementet har försök gjorts att få till
stånd en öfverenskommelse i ämnet, men har detta försök strandat på Förenta
staternas vägran, motiverad därmed att äktenskapslagstiftningen därstädes
tillkommer de särskilda staterna.

Till undanrödjande af nu anmärkta svårigheter har i ärendet ett af
domkapitlen föreslagit, att sådan ändring måtte vidtagas i 1904 års lagstiftning,
att den komme att gälla allenast mot de länder, hvilka i likhet
med Sverige biträdt den i Haag den 12 juni 1902 afslutade konvention,
hvars grundsatser i nämnda lagstiftning utförts. Gent emot de länder, däribland
Förenta staterna, som icke anslutit sig till konventionen, borde
gälla lättare former.

Till detta förslag kan jag icke ansluta mig. Att redan så snart
efter tillkomsten af 1904 års lagstiftning vidtaga en dylik genomgripande
förändring af densamma synes mig icke ens böra ifrågasättas. Hvad angår
de svensk-amerikanare, som återvändt till Sverige för att här bosätta
sig, är att märka, att numera i regel ingen svårighet möter för dem att
redan en kort tid efter hitkomsten blifva upptagna till svenska medborgare,
och kunna de därefter för styrkande af sin hinderslöshet åberopa sig å
de för svenskar gällande bestämmelserna. Vidare bör framhållas, att enligt
ett flertal amerikanska staters lagar rätten att ingå äktenskap pröfvas
efter lagen å den ort, där äktenskapet ingås, och att följaktligen vid äktenskaps
ingående i Sverige dessa staters undersåtar jämlikt 1 kap. 2 § andra
punkten i nämnda lag äga med afseende å sin rätt att ingå äktenskap
åberopa sig å svensk lag. I hvad mån genom ändringar i omförmälda
förordning ytterligare lättnader kunna beredas utlänningar, är en fråga,
till hvilken jag vid senare tillfälle skall återkomma.»

Sedan föredraganden härefter uppläst omnämnda förslag till lag
angående upphäfvande af lagen den 1 juli 1898 om anteckning i kyrkobok
af utrikes slutna äktenskap, af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar,
hemställde han, att lagrådets utlåtande öfver förslaget måtte för det ändamål
§ 87 regeringsformen omförmäler, genom utdrag af protokollet
inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall.

Ur protokollet
Israel Myrberg.

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 166.

29

Bil.

Förslag

till

Lag

angående upphäfvande af lagen den 1 juli 1898 om anteckning i kyrkobok

af utrikes slutna äktenskap.

Härigenom förordnas, att lagen den 1 juli 1898 om anteckning
kyrkobok af utrikes slutna äktenskap skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

Utdrag af protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd tisdagen den
12 april 1910.

Närvarande:

Justitieråden: Quensel,

friherre Marks von Wurtemberg,
Petrén,

Regeringsrådet Wall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet den 18 mars 1910, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas
öfver ett inom justitiedepartementet upprättadt förslag till lag angående
upphäfvande af lagen den 1 juli 1898 om anteckning i kyrkobok
af utrikes slutna äktenskap.

Förslaget, som finnes bilagdt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
af andre ledamoten å justitiedepartementets afdelning för lagärenden,
hofrättsrådet Gustaf Appelberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet
Erik Öländer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

31

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott fredagen den 15 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd.

Malm,

Lindström,

Nyländer,
von Sydow.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anmälde lagrådets
genom utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden för
den 18 mars 1910 inhämtade utlåtande öfver upprättadt förslag till lag
angående upphäfvande af lagen den 1 juli 1898 om anteckning i kyrkobok
af utrikes slutna äktenskap; och hemställde föredraganden, att förslaget,
som af lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte jämlikt § 87
regeringsformen genom nådig proposition Riksdagen till antagande föreläggas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall; och skulle till Riksdagen af o

7 O

låtas proposition af den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet
Erik Öländer.