Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134
Proposition 1906:134
- kammare
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 11
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134.
1
N:o 134.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
godkännande af uppgjordt förslag i fråga om uppförande
vid Göteborgs hospital för staden Göteborgs räkning
af en upptagningsanstalt för sinnessjuka-, gifven
Stockholms slott den 24 april 1906.
Sedan, på sätt bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag utvisar, stadsfullmäktige i Göteborg i underdånighet anhållit
om tillstånd att vid Göteborgs hospital, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med upprättade ritningar, anordna en upptagningsanstalt för
vård af sinnessjuka, samt medicinalstyrelsen uppgjort förslag till de
närmare villkor och bestämmelser, som för det ifrågasatta medgifvandet
synts böra uppställas, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att för sin del medgifva,
att uti förevarande ämne aftal, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
medicinalstyrelsens, i statsrådsprotokollet omförmälda förslag, må mellan
staten, å ena, samt stadsfullmäktige i Göteborg, å andra sidan, träffas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbiifver Riksdagen med all
Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1906. 1 Smil. 1 Afd. 72 Haft. (N:o 134.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134.
Stadsfullmäktiges
i Göteborg
underdåniga
framställning
i ämnet.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 24 april 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
SlDNER,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Sedan ledamoten af stadsfullmäktige i Göteborg, medicine doktorn
M. Bergengren hos stadsfullmäktige väckt förslag om vidtagande af
åtgärd för erhållande vid Göteborgs hospital på Hisingen af en upptagningsanstalt
för akut sinnessjuka från Göteborg, hafva stadsfullmäktige,
jämlikt beslut vid sammanträde den 30 november 1905, hos Kungl.
Maj:t i underdånighet anhållit, dels att Göteborgs stad måtte, för vård
af staden tillhörande sinnessjuka i de fall, som omförmäldes i 46 § af
nådiga stadgan angående sinnessjuka den 14 juni 1901, medgifvas
att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ansökningen bilagda, af hofintendenten
Axel Kumlien uppgjorda ritningar "och kostnadsförslag,
vid Göteborgs hospital på Hisingen anordna en upptagningsanstalt samt för
sådant ändamål uppföra en paviljong för ständig övervakning af akut
3
Kung]. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 134.
sjuka och två kolonivillor enligt öppendörrsystemet, den ena för manliga
och den andra för kvinnliga konvalescenter, samtliga byggnaderna
inrymmande tillsammans 80 sjuksängar, hvaraf 5 reservsängar, dels och
att för upptagningsanstalten måtte föreskrifvas enahanda bestämmelser som
för dylika anstalter, tillhöriga vissa landstingsområden, exempelvis Ålfsborgs
läns, blifvit meddelade, med den ändring, att de rättigheter och
åligganden, hvilka enligt samma bestämmelser tillkomme vederbörande
lasarettsdirektion och lasarettsläkare, i stället tilldelades hälsovårdsnämnden
och förste stadsläkaren i Göteborg, hvilkas medgifvande därtill lämnats.
Med underdånig skrifvelse den 29 december 1905 har Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län till Kungl. Maj:t insändt
berörda ansökning jämte magistratens i Göteborg däröfver afgifna tillstyrkande
yttrande, därvid Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillika meddelat,
att stadsfullmäktiges omförmälda beslut icke blifvit inom behörig
tid öfverklagadt.
Genom nådig remiss anbefalld att öfver denna framställning afgifva
underdånigt utlåtande, infordrade medicinalstyrelsen yttranden i ärendet
från direktionen för Göteborgs hospital samt från ingenjörerna H. Theorell
och T. Holmgren.
Direktionen för Göteborgs hospital åberopade såsom eget utlåtande
ett från sysslomannen vid hospitalet L. Kjellin infordradt yttrande, huruvida
de nuvarande lokalerna för ekonomisk förvaltning med den förändring,
ifrågavarande förslag innebure, vore tillräckliga för den ifrågasatta
ökningen af antalet sjukplatser.
Sysslomannen anförde därvid följande. Beträffande först öfvervakningspaviljongens
uppvärmning, vore den därför erforderliga ångan
afsedd att tagas från nuvarande ångpanneanläggningen, utan att denna
senare skulle erhålla någon som helst utvidgning. Långt ifrån att
vilja förneka möjligheten af, att ånga i fullt tillräcklig mängd kunde
med anstaltens nuvarande resurser för ändamålet erhållas, kunde han
likväl icke underlåta att framhålla, hurusom det ändamål, som afsetts
med den nuvarande tredje ångpannans befintlighet, eller tillgång till en
vid hvarjehanda tillfällen nyttig reservpanna genom den föreslagna anordningen
gifvetvis icke längre kunde tillgodoses.
I fråga om ångköksanläggningen hade sysslomannen väl icke den
uppfattningen, att anskaffandet af endast två nya ånggrytor skulle kunna
tillgodose de synnerligen ökade anspråk, som komme att ställas på
anstaltens för sitt nuvarande behof ej mer än tillräckliga ångkök, men
då det belopp, som beräknats för de föreslagna båda kokapparaternas
anskaffning, enligt hans mening, borde kunna räcka till för inköp af
Yttrande från
hospitalsdirektionen
i
Göteborg.
Yttrande af
ingenjören
H. Theorell.
4 Kung1. Maj:ts Nåd. ''Proposition N:o 134.
ytterligare en eller annan ånggryta, särskilt om samma konstruktion,
som hittills kommit till användning vid Göteborgs hospital, valdes, ansåge
han sig icke böra påyrka någon förhöjning af nu berörda anslagsbelopp.
Vidkommande därefter den elektriska belysningsanläggningen, ville
sysslomannen med afseende å nu föreslagna utvidgning påpeka hvad som
jämväl yttrats vid fråga om anordnande af första klass paviljonger
därstädes, nämligen att en tillökning af ackumulatorsbatteriet vore oundgängligen
erforderlig, men kunde kostnaden därför möjligen vara inbegripen
i de för elektrisk belysning i den underdåniga framställningen
beräknade belopp.
Då slutligen frågan om nytt boställshus för manlig ekonomibetjäning,
hvilken fråga vore föremål för särskild utredning, icke i handlingarna
berörts, syntes icke heller frågan om utvidgade bostäder för kvinnlig,
i ekonomibyggnaden inhyst ekonomibetjäning, hvilken fråga redan med
hospitalets nuvarande storlek vore trängande och kräfde sin lösning,
böra i detta sammanhang beröras.
Ingenjören Theorell, som anmodats yttra sig om, huruvida den
nuvarande ångpannecentralen vid hospitalet vore nog kraftig att under
alla förhållanden kunna lämna erforderlig ånga äfven för värmeledning
uti en ny öfvervakningspaviljong, meddelade uti sitt yttrande, att den
nuvarande ångpannecentralen bestode af tre pannor med 40 kvadratmeters
eldyta hvardera, och vore under alla förhållanden två af dessa
pannor tillräckliga att lämna all ånga, som för närvarande inom anstalten
erfordrades. Den tredje pannan stode sålunda som reserv. Den ökning
af ångbehofvet, som uppstode genom den nya öfvervakningspaviljongen,
kräfde en eldyta af 15 kvadratmeter, hvadan sålunda, om äfven den tredje
pannan anlitades, den nuvarande ångpanneanläggningen vore fullt tillräcklig
att lämna den ökade ångmängden. Äfven om detta maximibehof
af ånga mera sällan vid sträng köld ifrågakomme, kunde två
pannor fortfarande under vanliga förhållanden lämna hela det erforderliga
ångbehofvet.
Genom det ökade belysningsbehofvet uppkomme äfven någon
ökning af ångbehofvet, hvilken dock vore af ringa betydelse, då den i
detta maskineri använda ångan tillgodogjordes för uppvärmningsändamål.
Äfven om sålunda den nuvarande ångpanneanläggningen med
anlitande af alla tre pannorna utan ansträngning kunde lämna högsta
förekommande behof af ånga jämväl för den nya paviljongen, måste
man dock under sådant förhållande vid maximibehof af ånga afstå från
den afsedda fördelen att alltid äga en panna i reserv. För att bibehålla
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13å.
denna fördel skulle sålunda ännu en (ehuru mindre) panna behöfva
anläggas. Då plats därför emellertid ej utan utvidgning af pannhuset
funnes, syntes det ändamålsenligare att öka anläggningens effekt på det
sätt, att en s. k. ekonomiser anskaffades, hvarför anordningar delvis
förut vidtagits. Därigenom skulle effekten af två pannor vid största
ångbehof så mycket ökas, att de blefve tillräckliga äfven för den nya
byggnaden, och en panna sålunda fortfarande alltid kunna stå som
reserv, hvarjämte äfven bränsleekonomien förbättrades.
Kostnaden för en sådan ekonomiser kunde beräknas till omkring
7,000 kronor, inklusive byggnadsarbete.
Beträffande frågan, huruvida den elektriska belysningsanläggningen
vid hospitalet vore tillräcklig för att förse äfven den nya upptagningsanstalten
med erforderlig elektrisk ström, anförde ingenjören Holmgren
följande.
Maskineriet bestode af 2 ångmaskiner med tillhörande dynamos
om hvardera 26 effektiva hästkrafter och för nattbelysning och reserv
ett batteri för cirka 16 kilowatt i tre timmar.
Den nuvarande anläggningen omfattade installerade lampor till
sammanlagdt omkring 40 kilowatt. Det befintliga maskineriet vore sålunda
jämt afpassadt för en största användning på en gång af 80 % af de
installerade lamporna.
I den blifvande upptagningsanstalten skulle behöfvas cirka 225
glödlampor, motsvarande cirka 11,5 kilowatt ökad belastning på maskineriet,
då 80 % samtidigt användes. Den ifrågasatta utvidgningen utgjorde
sålunda mer än en tredjedel af den nuvarande anläggningen.
För att den nuvarande maskinanläggningen efter upptagningsanstaltens
anslutning icke skulle öfverbelastas, erfordrades, att icke mer
än 63 % af installationen i sin helhet samtidigt användes. I allmänhet
komme icke mer än 40 å 50 % till samtidig användning, men vid
exceptionella tillfällen kunde det inträffa, att ett flertal lampor tändes.
I föreliggande fall kunde maskineriet tillfälligt öfverbelastas med minst
15 %, hvarför det icke innebure någon risk att ansluta upptagningsanstalten
utan ökning af maskineriet. Dock vore den möjligheten icke
utesluten, att det efter upptagningsanstaltens tagande i bruk kunde
komma att visa sig önskvärdt att utvidga maskineriet med ytterligare
en enhet å 26 hästkrafter, om nämligen den samtidiga användningen i
enstaka fall komme att öfverstiga 75 % eller smärre utvidgningar
företoges.
Den projekterade upptagningsanstaltens belysning kunde således
anslutas till den befintliga maskinstationen utan annan olägenhet, än att
hela anstaltens belysning vid enstaka tillfällen eventuellt kunde komma
Yttrande af
ingenjören
T. Holmgren.
Utlåtande af
medicinalstyrelsen.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134.
att blifva något svag; men för ernåendet af full trygghet mot nämnda
olägenhet och för erhållande af samma reserv, som nu funnes, skulle
anläggningen behöfva utvidgas med ett maskinaggregat, af utrymmesskäl
lämpligast en ångturbin, lika stort som de nuvarande, hvarför
kostnaden beräknades till 6,500 kronor.
Medicinalstyrelsen anförde för egen del i sitt underdåniga utlåtande
följande.
Styrelsen hade på olika tider, med anledning af framställningar
från skilda landsting att få vid statens hospital uppföra så kallade
upptagningsanstalter för sinnessjuka, efter erhållen nådig befallning,
vid flera tillfällen uttalat sig om dylika anstalters betydelse för, å ena
sidan, hospitalen och, å den andra, sinnessjukvården i orterna. Senast
hade styrelsen i underdånig skrifvelse den 10 mars 1905 utlåtit sig om
eu framställning i sådant syfte från Ålfsborgs läns landsting, hvilken,
i likhet med alla de föregående, på anförda skäl af styrelsen tillstyrkts
och äfven blifvit af Kung!. Maj:t, efter Riksdagens hörande, bifallen.
Upptagningsanstalter vore sålunda uppförda eller under anläggning af
Malmöhus | län | vid | Lunds hospital för | 20 | sjuka | |
Värmlands | )) | » | Kristinehams » | » | 20 | )> |
Västernorrlands | » | )) | Härnösands » | )> | 20 | » |
Uppsala | » | » | Uppsala d | » | 24 | » |
Kronobergs Blekinge | :} | )> | Växjö » | » | 40 | )) |
Ålfsborgs | b | )> | Vänersborgs » | » | 30 | » |
i
i
t
i
1
Den nu föreliggande framställningen från stadsfullmäktige i Göteborg,
hvilken afsåge tillstånd att vid Göteborgs hospital på Hisingen
uppföra dels en öfvervakningspaviljong för 42 patienter, dels två
koloni- eller konvalescentvillor för respektive 13 och 20 sängar, skilde
sig icke från de föregående i annan måtto, än att densamma afsåge
ett väsentligen större antal sjuka, nämligen tillsammans 75. Ur principiell
synpunkt hade styrelsen därför intet att erinra mot bifall, men
anstaltens omfattning manade så mycket mera till noggrann! öfvervägande
af dess inflytande på hospitalet i dess skilda delar, som Göteborgs
hospital vore ett af de mindre i riket. Tillökningen skulle där
komma att utgöra mera än 32 procent af det förutvarande, till 230
uppgående sängantalet och nära fjärdedelen af anstaltens sjukplatser
efter skedd utvidgning.
livad då först anginge de begärda nybyggnadernas inflytande på
sjukvårdens organisation, skulle hospitalet i sin helhet komma att
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13å.
erhålla 88 sängar, eller 29 procent på öfvervakningsafdelningen, eller
ungefär samma proportion, som på de nya hospitalen i Säter och Västervik
blefve fallet. I kolonipaviljongerna skulle rymmas 33 patienter,
eller 11 procent af hela antalet. Mot denna fördelning funnes ingen
anledning till anmärkning.
Därefter hade medicinalstyrelsen haft att öfverväga, om tjänlig
plats på hospitalets område kunde beredas för stadens paviljonger utan
att olägenhet uppkomme för statens egna byggnader eller för den
utvidgning med första-klass-afdelningar, som allt ifrån Göteborgshospitals
första anläggning varit afsedd, ehuru den allt dittills fått stå tillbaka
för andra viktigare ansedda byggnadsbehof. För utredande af
denna fråga hade hospitalet nyligen besökts af styrelsens chef, generaldirektören
Linroth, som därvid funnit, att den största af de ifrågasatta
byggnaderna, öfvervakningsafdelningen, mycket väl kunde erhålla plats
ofvanför (öster om) de nuvarande byggnaderna och så, att dess
uppvärmning kunde besörjas från hospitalets ångpannehus, hvithet emellertid
med anledning häraf behöfde utvidgas. Åt de två mindre
paviljongerna kunde också lätteligen beredas tjänliga platser, åt den
för kvinnor strax norr om hospitalets hufvudbyggnad för samma kön
och åt den för män i närheten af trädgårdsanläggningarna, där patienterna
skulle få sin liufvudsakliga sysselsättning. Icke heller från denna
synpunkt funnes således någon betänklighet mot bifall till ansökningen.
Det stora tillskottet af sjuksängar för akut sjuka kräfde oundgängligen,
att ännu en underordnad läkare anställdes vid Göteborgs hospital.
För en sådan läkare funnes för närvarande ingen bostad. Det
syntes därför styrelsen vara i sin ordning, att Göteborgs stad anskaffade
bostad. Detta hade också ingått i planen, i det att en lägenhet
för en ogift läkare anordnats i kolonipaviljongen för män, och hade
styrelsen intet att erinra mot denna bostads läge och beskaffenhet.
För sjukvårdsbetjäningen funnes nödiga rum på de skilda sjukafdelningama.
Men äfven hospitalets ekonomibetjäning måste gifvetvis
ökas vid ett så stort tillskott af nya sjukplatser, och för sistnämnda
personal behöfdes således en del bostadsrum, hvilka staden alltså borde
bekosta. Förslag förelåge redan, med anledning af yppadt behof, till
uppförande vid Göteborgs hospital af ett hus af trä med 11 rum och
3 kök för ekonomibetjäning, livilket efter gjorda beräkningar skulle
kunna rymma äfven de nya funktionärerna. Kostnaden för huset hade
af medicinalstyrelsens arkitekt beräknats till 18,400 kronor. Då Göteborgs
stads sjuka skulle utgöra vid pass fjärdedelen af hela sjukantalet,
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134.
ansåge medicinalstyrelsen, att 4,600 kronor af byggnadskostnaden
borde af staden ersättas.
En annan byggnadskostnad, som likaledes syntes böra drabba staden
och äfven upptagits i dess egen kostnadsberäkning, vore den af
10,000 kronor för flyttning af stall, vagns- och vedbod, hvilka gamla
träbyggnaders flyttning redan förut varit ifrågasatt, då de med sitt nuvarande
läge nära intill sjukhusbyggnaderna ansetts eldfarliga, och hvilkas
undanröjande syntes än mera angeläget, om ännu en större byggnad
för sjuka skulle uppföras i deras närhet.
För den största af de nya sjukpaviljongernas uppvärmning vore
afsikten att taga ånga från hospitalets maskinhus. Af ingenjören Theorells
yttrande framginge visserligen, att de nuvarande tre ångpannorna
kunde lämna nödig ånga äfven för den nya öfvervakningsafdelningen,
men, såsom äfven hospitalets syssloman uti sitt af hospitalsdirektionen
åberopade yttrande i ärendet erinrat, skulle anstalten därigenom gå förlustig
fördelen af en reservångpanna. Ingenjören Theorell föresloge,
alldenstund plats för en ytterligare ångpanna icke funnes utan utvidgning
af pannhuset, att Göteborgs stad skulle anskaffa eu så kallad
ekonomiser för att öka de nuvarande ångpannornas effekt. Medicinalstyrelsen,
som emellertid genom förenämnda inspektion öfvertygat sig
om, att en utvidgning af nämnda hus för eu ny ångpanna mycket väl
kunde utföras, ansåge en sådan åtgärd mera betryggande och ville så
mycket hellre förorda densamma, som kostnaden därför, inklusive en
ny ångpanna, icke syntes blifva större än den af ingenjören Theorell
för en ekonomiser med tillhörande byggnad beräknade (omkring 7,000
kronor).
Elektrisk belysning för de nya byggnaderna kunde äfven fås från
hospitalets förutvarande anläggning för samma ändamål, men denna
måste likaledes, jämlikt ingenjören Holmgrens yttrande, förstärkas med
ett nytt maskinaggregat, beräknadt att kosta 6,500 kronor. Under förutsättning
att äfven denna kostnad bestredes af Göteborgs stad, syntes
däremot intet vara att erinra.
För öfrigt behöfde endast kokapparaterna i hospitalets kök tillökas
i antal eller storlek, för att den ifrågasatta utvidgningen med 75 nya
sjuksängar skulle kunna försiggå, och för sådant ändamål vore en
summa af 3,200 kronor upptagen i Göteborgs stads, handlingarna åtföljande
kostnadsberäkning, hvilken summa syntes medicinalstyrelsen
tillräcklig.
Hvad patientafgiften beträffade, hade Kungl. Magt genom nådigt
bref den 6 juni 1902 anbefallt medicinalstyrelsen att vid afgifvande af
9
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 134,
underdånigt förslag till afgifter för upptagningsanstalter vid rikets hospital
taga under öfvervägande, huruvida icke nedsättning i det då utgående
belopp (2 kronor 50 öre för sjuk och dag) af samma afgifter måtte
kunna göras. Kungl. Maj:t hade sedermera, i enlighet med medicinalstyrelsens
underdåniga förslag, vid fastställelse af nämnda afgifter bestämt
dem till 2 kronor för sjuk och dag. Ehuru denna afgift endast
obetydligt öfverstege medelkostnaden för hvarje sjuk per dag vid Göteborgs
hospital, hvilken kostnad under år 1904 uppgått till 1 krona
93 öre, och hvilken vid den tid, då nu ifrågavarande anstalt, blefve färdig
att beläggas, möjligen kunde blifva ännu något högre, ansåge medicinalstyrelsen
dock, att afgiften för Göteborgs stads anstalt för likformighetens
skull borde sättas till 2 kronor för de första 5 åren, hvarefter
förhöjning, om så ansåges erforderligt, kunde ske.
Utom de nu angifna byggnadsbidragen syntes för bifall till Göteborgs
stads begäran böra fordras samma villkor, som förut uppställts
för de landsting, som medgifvits att vid andra statens hospital anlägga
upptagningsanstalter. Medicinalstyrelsen hemställde alltså om ansökningens
bifallande på följande villkor:
för mottagande vid Göteborgs hospital af sinnessjuka från Göteborgs.
stad i sådana fall, som omförmäldes i 46 § af förnyade nådiga
stadgan angående sinnessjuka den 14 juni 1901, skulle staden
berättigas att å staten tillhörigt område vid Göteborgs hospital och på
platser, som af medicinalstyrelsen bestämdes, samt i enlighet med ritningar,
som af styrelsen godkändes, uppföra tre sjukpaviljonger, nämligen
en öfvervakningspaviljong för 42 patienter, hälften af hvartdera
könet, en koloni- eller konvalescentpaviljong för 20 manliga patienter
och med bostadslägenhet för läkare samt en dylik paviljong för 13
kvinnliga patienter;
Göteborgs stad skulle vidkännas kostnaden ej mindre för byggnadernas
uppförande med dithörande stadig grundläggning, promenadgårdar,
ledningar för värme, vatten och aflopp samt belysning än
äfven för all annan fast inredning m. m., som erfordrades för byggnadernas
begagnande, hvarjämte staden för framtiden skulle bestrida
underhållskostnaden därför;
Göteborgs stad skulle ytterligare dels, i enlighet med af medicinalstyrelsen
godkända ritningar och plan, bekosta såväl utvidgning af
hospitalets ångpannehus för en ny, af staden anskaffad ångpanna som
äfven ett nytt maskinaggregat för hospitalets elektriska belysning, dels
och till medicinalstyrelsen kontant erlägga:
THh. till Rihd. Prat. 1906. 1 Samt. 1 A/d. 72 Haft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134.
1) som bidrag till ett bostadshus för ekonomibetjäning 4,600 kronor,
2) för flyttning af stall, vagnsskjul och vedbod............... 10,000 » ,
3) till anskaffning och uppsättning af kokapparater ...... 3,200 )) ;
staten skulle anskaffa och underhålla all den lösa utredningen samt
ombesörja och bekosta allt hvad för de sjukas vård i öfrigt erfordrades;
stadens anstalt skulle införlifvas med hospitalets öfriga, för sjukvården
afsedda afdelningar, hvarjämte hospitalets styrelse skulle berättigas
att fritt förfoga öfver den nya anstalten och använda densamma
för vård af sinnessjuka, utan afseende på om dessa tillhörde Göteborgs
stad eller annan del af riket, dock med villkor, att för sinnessjuka i
de fall, som omförmäldes i 46 § af nådiga stadgan angående sinnessjuka
den 14 juni 1901, 75 platser, 41 för män och 34 för kvinnor,
alltid och utan invändning funnes disponibla till upptagning endast för
sjuka från Göteborgs stad, och att eu fullgod vård bereddes dessa;
granskning af ansökningshandlingarna om tillfällig hospitalsvård åt
däraf i behof varande sinnessjuka från Göteborgs stad skulle ske i den
ordning, att ifrågavarande patienter af förste stadsläkaren i Göteborg
remitterades till stadens afdelning å Göteborgs hospital för att där vårdas,
till dess för deras hospitalsvård föreskrifna intyg och ansvarsförbindelser
genom hälsovårdsnämndens försorg anskaffats, hvarefter
dessa sjuka, såvidt de pröfvades vara till hospitalsvård berättigade,
borde vinna inträde å hospitalet i alldeles samma ordning som andra
sinnessjuka och utan något som helst företräde för dem såsom tillhörande
Göteborgs stad;
för hvarje patient skulle erläggas afgift till staten, hvilken afgift
för de första fem åren, efter det anstalten tagits i bruk, skulle utgå
med 2 kronor för dag och därefter för fem år i sänder bestämmas af
Kungl. Maj:t på medicinalstyrelsens förslag och efter Göteborgs stadsfullmäktiges
hörande;
afgiften skulle betalas kvartalsvis af hälsovårdsnämnden;
ett minimibelopp af 8,000 kronor i patientafgifter för hvarje år
skulle emellertid till staten utgöras;
så snart någon å anstalten intagen sinnessjuk därifrån utskrefves
eller blefve å hospital eller asyl intagen, skulle stadens betalningsskyldighet
för samma patient upphöra, hvarför underrättelse därom genom
hospitalets syssloman utan dröjsmål borde lämnas hälsovårdsnämnden
med uppgift tillika om den tid, hvarunder patienten varit å
anstalten vårdad;
11
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 134.
staten, å ena, och staden, å andra sidan, skulle förbehållas ömsesidig-
rätt till uppsägning af öfverenskommelse!! att upphöra två år
efter uppsägningen, med skyldighet för staten att ersätta staden kostnaden
för byggnaderna, därest uppsägningen skedde af staten, med det
belopp, som bestämdes af fem gode män, af hvilka staten och staden utsåga
två hvardera och de sålunda valda den femte, dock att värdet ej
finge öfverskrida verkliga kostnaden för byggnadernas uppförande,
samt, därest uppsägningen skedde af staden, med två tredjedelar af det
på förenämnda sätt bestämda värdet.
Förevarande framställning från Göteborgs stadsfullmäktige synes Departementsmig
böra under de villkor, medicinalstyrelsen uppställt, af Kungl. yt^nde.
Maj:t bifallas. Mot de bestämmelser, som för bifall till framställningen
föreslagits af medicinalstyrelsen, och hvilka, med de af särskilda förhållanden
betingade modifikationer, hufvudsakligen öfverensstämma med de
villkor och bestämmelser, som fästats vid tidigare medgifvanden förvissa
landsting- att vid hospitalen anordna upptagningsanstalter för sinnessjuka,
har jag icke funnit anledning till erinran.
I följd häraf får jag i underdånighet hemställa, det Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att för sin del medgifva,
att uti förevarande ärende aftal, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med medicinalstyrelsens här omförmälda förslag, må mellan staten, å
ena, samt stadsfullmäktige i Göteborg, å andra sidan, träffas.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets öfriga närvarande ledamöter
instämde, behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Solve Berger.
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.