Kungl. Maj:t« nåd. proposition nr It)7 (Proposition 1917:167)

Kungl. Maj:t« nåd. proposition nr It)7.

Nr 167.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom.
och 57 § i förordningen den 19 november 1914 om
arvsskatt och skatt för gåva; given Stockholms slott den
27 mars 1917.

Under åberopande av b i lagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga närlagda förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 §
2 mom. och 57 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och
skatt för gåva.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 141 Käft. (Nr 167.)

■1

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 167.

Förslag

till

förordning

om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § i förordningen den 19
november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § förordningen
den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva skola, 19 §
i nedan angivna delar, hava följande ändrade lydelse:

19 §.

Skatt beräknas icke för andel, som på grund av arv eller testamente
tillkommer barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller adoptivbarn
eller på grund av testamente efterlevande make, där samma andels
värde understiger 1,000 kronor, ej heller för annan andel, som icke uppgår
till ett värde av 200 kronor.

I övrigt beräknas skatten enligt denna

Tariff.

Klass 1. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer
barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller adoptivbarn
eller på grund av testamente efterlevande make.

Ökning för värja fullt

Andelsbelopp	Procenttal	Skattebelopp	100-tal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna andelsbeloppen
kronor		kronor	kronor
1,000	0‘6	6	1''00
2,000	0’8	16	1*20
4,000	1*0	40	1*60

Kumjl. Maj ds nåd. proposition nr 167.

• >

Andolsbelopp	Procenttal	Skattebelopp	ökning för varje fullt 100-tal kronor, som fuller mellan de i kol. 1 angivna
kronor		kronor	andelsboloppcn kronor
6,000	1-2	72	2*oo
8,000	1-4	112	2*40
10,000	1*6	160	2*80
12,000	1*8	216	2*80
15,000	2*o	300	2*80
20,000	2*2	440	2*80
30,000	2*4	720	3*20
40,000	2*6	1,040	3*60
50,000	2*8	1,400	3*60
65,000	3*o	1,950	3*80
85,000	3*2	2,720	4*oo
110,000	3*4	3,740	4*30
140,000	3*6	5,040	4*70
170,000	3*8	6,460	5*io
200,000	4*o	8,000	5*50
300,000	4*5	13,500	6*50
400,000	5*o	20,000	7*50
500,000	5*5	27,500	8*50
600,000	6*o	36,000	9*50
700,000	6*5	45,500	10*50
800,000	7*o	56,000	11*50
900,000	7*5	67,500	12*50
1,000,000	—	—	—

För andel, som uppgår till 1,000,000 kronor eller därutöver, utgör
skatten 8 kronor för varje fulla 100 kronor.

Klass II. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer
fader, moder, broder (halvbroder), syster (halvsyster) eller broders
(halvbroders) eller systers (halvsysters) avkomling eller på grund av testamente
akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond
eller pensionsanstalt, likasom ock sjuk- eller fattigvårdsinrättning
eller annan from stiftelse.

Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 167.

Andelsbelopp	Procenttal	Skattebelopp	Ökning lor värjo fullt 100-tal kronor, som faller mellan de i kol. 1 angivna
kronor		kronor	andelsbeloppen kronor
200	0*6	1*20	0*90
500	0*8	4	1*20
1,000	1*0	10	1*80
2,000	1*4	28	2*60
3,000	1*8	54	3*40
4,000	2*2	88	4*20
5,000	2*6	130	5*00
6,000	3*o	180	5*50
20,000	4*8	960	6*80
50,000	6*o	3,000	7*20
60,000	6*2	3,720	7*80
80,000	6*6	5,280	8*60
100,000	7*o	7,000	8*70
130,000	7*4	9,620	9*10
200,000	8*o	16,000	9*50
300,000	8*5	25,500	10*50
400,000	9*o	36,000	11*50
500,000	9*5	47,500	12*50
600,000	10*o	60,000	13*50
700,000	10*5	73,500	14*50
800,000	11*0	88,000	15*50
900,000	11*5	103,500	16*50
1,000,000	—	—
För andel, som	uppgår till	1,000,000 kronor	eller därutöver, uteför
skatten 12 kronor för	varje fulla	100 kronor.
Klass III. — Klass IV. —

För andel, som uppgår till 260,000 kronor eller därutöver, utgör
skatten 16 kronor för varje fulla 100 kronor.

49 §.

2 mom. Vill någon av annan anledning än i 1 inom. sägs föra
talan om återfående av skatt eller del därav, skall ansökan därom inom

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 161.

sex månader från det skatt blivit erlagd ingivas till vederbörande hovrätt.
Part, som ej nöjes åt hovrättens beslut, så ock advokatfiskal i
hovrätten, där han finner sådant nödigt för bevarande av kronans rätt,
äger över beslutet anföra besvär under villkor och i den ordning 30 kap.
rättegångsbalken stadgar i fråga om fullföljd av talan mot hovrätts slutliga
utslag i dit fullföljt tvistemål eller ärende rörande penningar eller
sådant, som kan skattas i penningar.

Styrker part, att ansökan om återfående av skatt, varom i detta
inom sägs, icke kunnat ingivas inom föreskriven tid, ankomme efter därom
gjord ansökning på Konungen att efter prövning av föreliggande omständigheter
förordna om restitution av vad i skatt för mycket erlagts.

57 §.

I fråga om skyldighet för vederbörande ämbets- eller tjänsteman att
makulera stämpel och att i vissa fall giva kvitto å mottagna stämplar eller
stämpelmedel samt angående provision, tid och sätt för anställande av
åtal mot ämbets- eller tjänsteman för fel eller försummelse i avseende å
stämpelbeläggning, befogenhet för advokatfiskal att i hovrätten föra talan
mot enskild part och att överklaga hovrätts beslut med anledning av sådan
talan samt böters fördelning och förvandling skola föreskrifterna i förordningen
angående stämpelavgiften äga motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft, i vad den avser 49 § 2 mom. och
57 § den 1 juli 1917 och i vad den avser 19 § den 1 januari 1918,
skolande bestämmelserna i 19 § äga tillämpning vid beräkning av arvsskatt
och skatt för gåva i alla fall, där skatten erlägges efter sistnämnda
dag, även om skattskyldighet tidigare inträtt.

Kung! Maj:ts nåd. proposition nr 167.

Utdrag av protokoll över jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 27 mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde:

Såsom jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 9 innevarande
månad vid redogörelse för de »nya inkomster av skattemedel m. in.», som
under provisorisk huvudtitel upptagits i statsverkspropositionen till 1917
års riksdag, uttalade, har jag låtit inom finansdepartementet utarbeta
förslag till höjd arvsbeskattning, anslutande sig till en tidigare verkställd
utredning härom. Redan i mitt yttrande till statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden den 14 maj 1914 i fråga om de blivande ökade utgifterna
för försvaret framhöll jag, i anslutning till ett av första försvarsberedningen
i ämnet gjort uttalande, att arvsskatten vore en av de skattekällor,
som vid behov kunde tagas i ytterligare anspråk. Enligt försvarsberedningens
förslag skulle genom en skälig höjning av nämnda skatt, i vad
den rör större arvslotter kunna inbringas ett belopp av omkring en
miljon kronor om året, växande med 4 procent årligen. Jag meddelade

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 1G7.

även, att professoren Gustav Kobb i mars 1914 i denna fråga avgivit eu
promemoria samt att statskontoret den 20 april samma år avgivit underdånigt
utlåtande i ärendet. 1 nämnda utlåtande anförde statskontoret:

c"*-

»Under förutsättning att, på sätt första försvarsbereduingen ansett kunna
för vinnande av ökning i statsinkomsterna ifrågakomma, ytterligare en miljon
kronor böra uttagas av arvsskatten, vilken förutsättning icke föranleder till någon
erinran från statskontorets sida, är statskontoret icke i tillfälle att angiva någon
rättvisare och lämpligare utväg för uttagandet av det ifrågavarande ökade skattebeloppet
än den i den uti professoren Kobbs promemoria omförmälda motionen nr
207 i andra kammaren vid 1910 års riksdag föreslagna; och får statskontoret
sålunda biträda det i denna motion innefattade förslag, vilket innebär en följdriktig
tillämpning av de grunder, på vilka den nu gällande skalan för arvsskatten
är byggd.»

För egen del anförde jag, att jag icke hade någon erinran att göra
mot en höjning av arvsskatten på sätt blivit ifrågasatt, varjämte jag meddelade,
att enligt kontrollräkningar, som gjorts inom finansdepartementet
år 1910, den föreslagna höjningen skulle lämna 1,200,000 kronor samt att
någon anledning till förmodan, att skatteresultatet av höjningen för det
dåvarande skulle bliva lägre, icke torde förefinnas.

Då nu trängande behov föreligger att öka statsinkomsterna, har jag
ansett en höjning av arvsskatten i den av första försvarsberedningen angivna
omfattning icke längre böra uppskjutas. Jag föreslår därför en höjning av
skattesatserna för arv och gåva i enlighet med de grunder, försvarsberedningen
förordat, vilket innebär att högsta skattesatsen höjes i klass I av den i 19 §
förordningen om arvsskatt och skatt för gåva intagna tariff från 4 % till 8 % och
i klass II av samma tariff från 8 i- till 12 % I sammanhang härmed föreslås
en omläggning av progressionsskalan i syfte att åstadkomna en genomgående
jämn och kontinuerlig stegring av skattebeloppen. Därigenom
nås i klass I nuvarande högsta skattesatsen 4 % redan vid ett arvsandelsbelopp
av 200,000 kronor, i stället för, såsom nu, vid ett andelsbelopp
av 450,000 kronor. Högsta skattesatsen inträder vid ett andelsbelopp av
1,000,000 kronor och tillämpas på alla arvsandelar å nämda belopp eller
därutöver. Motsvarande siffror i klass II bliva 8 % vid ett andelsbelopp
av 200,000 kronor i stället för 365,000 kronor och 12 % vid ett andelsbelopp
av 1,000,000 kronor eller därutöver.

Den ökade avkastning, som genom höjning av arvsskatten i enlighet
med detta förslag kan beräknas för statsverket uppkomma, uppgav jag
i mitt här ovan först åberopade anförande till statsrådsprotokollet den 9
innevarande mars till 1,500,000 kronor. Vid fixerandet av detta belopp

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 161.

bär jag i första hand byggt på en undersökning angående arvsskattens
beräknade och verkliga avkastning under de senaste åren.

Arvsskatten har i statsverkspropositionen beräknats giva

för år 1912..........kr. 6,000,000

» » 1913..........» 6,000,000

» • 1914..........» 7,000,000

'' » 1915..........» 6,000,000

» »1916..........» 6,200,000

> »1917..........» 6,000,000

Frånsett avgifterna för gåva av lös egendom, rörande vilka någon
beräkning icke för närvarande föreligger, men vilka icke torde kunna antagas
uppgå till något mera avsevärt belopp, hava de avgifter, som falla
under rubriken arvsskatt influtit med följande belopp:

år 1912............kr. 5,393,333

»1913............» 6,228,794

» 1914............» 6,000,158

» 1915............» 5,947,762

Ehuruväl de siffror, som sålunda angiva arvsskattens avkastning
under tiden från och med år 1912 till och med 1915 års utgång, icke
tyda på någon tendens till stegring, behöver man icke antaga, att en sådan
stegring lör år 1918 och framdeles är utesluten. Tvärtom tala åtskilliga
skäl för att en ökning av arvsskattens avkastning kan vara att förvänta
såsom i hög grad sannolik.

Så torde man med fullt skäl kunna antaga för visst, att genom
penningvärdets påtagliga nedgång och därigenom uppkommen höjning av
värdet å alla andra tillgångar behållningarna i bouppteckningarna komma
att förete en avsevärd stegring redan på denna grund. Men även av andra
orsaker borde man kunna beräkna en höjning av bouppteckningssummorna.
De på många områden gynnsamma konjunkturerna för handel och industri
samt även för jordbruket hava bidragit till skapandet av nya och ökning
av redan befintliga förmögenheter, och denna förmögenhetstillväxt lär, enligt
vad erfarenheten synes'' bestyrka, hava orsakat en förskjutning med
avseende å förmögenhetens fördelning i sådan riktning, att de större förmögenheterna
ökats till antalet och även till sitt belopp. Då nu den
föreslagna höjningen av arvsskatten är avsedd att träffa de större förmögenheterna,
synes det naturligt, att den inträdda förmögenhetstillväxten i
förening med skatteförhöjningen skall leda till en vida större årlig av -

Kungl. Mqjtf.i nåd. proposition nr 167. 9

kastning av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas. Huru stor denna
ökning kali förväntas bliva, kan naturligtvis icke exakt angivas. Många
tecken, särskilt den erfarenhet som vunnits genom den senaste tidens
taxeringsresultat, tyda dock på att densamma blir betydande. För min
del har jag ansett, att förmögenhetstillväxten och den föreslagna skatteförhöjningen
böra kunna tillsammans åstadkomma en höjning av arvsskattens
i statsverkspropositionen för år 1918 till (1,000,000 kronor
beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller sålunda med minst

l, 500,000 kronor.

Såsom jag till statsrådsprotokollet för den 9 innevarande mars
antydde, hade bestämmelserna om arvsskatt gjorts till föremål för ro-,
vision även i ett annat avseende, varför jag nu går att redogöra.

I samband med den till innevarande års riksdag avlåtna nådiga propositionen
med förslag till lag om barn utom äktenskap och om adoption

m. m. synas vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 om
arvsskatt och skatt för gåva böra vidtagas. Ifrågavarande skatt är graderad
bland annat med hänsyn till skyldskapsförhållandet. Till den första lägst
beskattade klassen räknas bröstarvinge och dess avkomling. Med berörda
uttryckssätt torde dock förstås allenast arvsberättigad avkomling. Enligt
såväl gällande rätt som förslaget till lag om barn utom äktenskap äger
med visst undantag sådant barn icke rätt till arv efter fader. En följd
därav är, att om denne genom testamente eller gåva tillagt barnet egendom,
detta, icke kommer i åtnjutande av den lindring i skatt, som galler
för bröstarvinges förvärv. Den obillighet, som råder i förevarande hänseende,
torde höra avlägsnas.

I förslaget till lag om adoption är stadgat, att adoptivbarn lika, med
barn i äktenskap äger taga arv efter adoptanten, dock med viss begränsning,
om bröstarvinge finnes, samt att, om adoptivbarnet är dött, dess
bröstarvinge äger taga den del av arvet, som skolat tillkomma adoptivbarnet.
De sålunda i förslaget angivna grunder i fråga om rätt till arv
synas böra vinna beaktande jämväl vid beräknande av skatt enligt förenämnda
förordning.

Enligt den uppfattning jag nu uttalat har upprättats förslag
till ändring av 19 § i samma förordning. Därvid har åt klass I i paragrafen
givits sådan utsträckning, att därunder inbegripas barn, adoptivbarn
och avkomling till barn eller adoptivbarn. De i paragrafen beträffande
arvsskattens beräknande gällande grunder bliva jämlikt det i 38 §
i förordningen upptagna stadgande tillämpliga jämväl i fråga om skatt
för gåva.

Bihang till riksdagens protokoll 1017. 1 sand. 141 käft. (Nr 167.) 2

Kung!. MajUs nåd. proposition nr 161.

Över förslaget i sist angivna del har statskontoret den 15 innevarande
mars avgivit utlåtande och därvid funnit sig böra lämna detsamma
utan erinran.

Den nya lydelse, som 30 kapitlet rättegångsbalken erhållit genom
lagen den 14 maj 1915, lärer påkalla ändring av bestämmelserna i förordningen
om arvsskatt och skatt för gåva angående rätt att fullfölja talan
mot hovrätts beslut i mål i fråga om återfående av skatt eller utgivande
av felande skattebelopp. Efter inhämtande av yttranden från rikets hovrätter
bär jag låtit inom finansdepartementet utarbeta förslag till i sådant avseende
erforderliga ändringar i förenämnda förordning. Ändringarna beröra
49 § 2 mom. och 57 § och torde ej erfordra någon vidare motivering.

Jag hemställer, att de föreslagna ändringarna må träda i kraft, i vad
de avse 49 § 2 mom. och 57 § den 1 juli 1917 och i vad de avse 19 § med
ingången av år 1918, samt att beräkningen av såväl arvsskatt som skatt
för gåva skall efter sistberörda tidpunkt äga rum i enlighet med de nya bestämmelserna
i alla fall, där skatten erlägges efter samma tidpunkt, oavsett
att skattskyldighet enligt den gällande förordningens bestämmelser inträtt
redan tidigare. Genom sistnämnda stadgande har jag avsett att förebygga
osäkerhet i fråga, om de nya bestämmelsernas tillämpning i vissa fall, en
osäkerhet som vid föregående ändringar av bestämmelser rörande stämpelbeskattningen
i större eller mindre grad visat sig föreligga.

Departementschefen uppläste härefter ett inom finansdepartementet
upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom.
och 57 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt
för gåva samt hemställde, att detsamma måtte i nådig proposition framläggas
för riksdagen till antagande.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i denna hemställan.

Hans Maj:t Konungen biföll vad statsrådet sålunda
hemställt, och skulle nådig proposition till riksdagen
avlåtas av den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

Stockholm 1917. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

161034