Kungl. Majlis proposition Nr 99

Proposition 1931:99

Kungl. Majlis proposition Nr 99.

J

Nr 99.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
en Kungl. Majit och kronan Ullhårig hållhägnad i Sattajärvi
by inom Pajala socken av Norrbottens län; given Stockholms
slött den 2Ö februari 1931.

Kungl. Maj :t Vill härmed, under åberopande av bilägda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen ätt
bifalla det förslag, om vars avlåtandé till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

tinder Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAFADOLF. ''

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramél, statsråden
Gårde, Hamrik, Städener, GyéLensvtärd, Larsson, Holmbäck,
Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Vid avvittring år 1879 inom Sattajärvi hy i Rajala socken av Norrbottens
läll avsattes en hållhägnad i två skiften, det ena örn 181.88 kvadratrevar vid
Kallio och det ändra örn 162.42 kvädrätrevar vid Varanperä. Hållhägnaden,
som vid aVvittringen icke inräknades i dea Sattajärvi by för dess
mantal tillagda marken utan utlades såsom särskild lägenhet, har, sedan

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 85 hafi. (Nr 99.)

L

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 99.

genom stadgan den 22 juni 1911 om skjutsväsendet gästgiveribesväret helt
och hållet avlyftats från jorden, frigjorts och numera återgått till kronans
fria disposition,

I en till Kungl. Majit ställd skrift hava Herman Patomella med flera
lägenhetsägare i Sattajärvi by anhållit örn tillstånd att få inköpa en var
sitt stycke av nämnda hållhägnad.

Till stöd för ansökningen har anförts bland annat följande:

Hållhägnaden hade icke på årtionden använts för sitt ändamål. Den
utgjordes av hagmark med mycket god odlingsbar jord. Sökandena, som
levde i små ekonomiska förhållanden, saknade i allmänhet jord att bruka.
Många av dem hade därför på eget bevåg odlat upp delar av hållhägnadens
mark och svävade nu i ovisshet örn, huruvida de skulle få behålla
sina odlingar.

På grund av remiss avgav länsstyrelsen i Norrbottens län, efter vederbörande
landsfiskals hörande, den 11 december 1926 utlåtande i ärendet
och föreslog därvid, att det måtte uppdragas åt vederbörande lantmätare
att med biträde av godemän uppdela hållhägnaden i lämpliga lotter och
värdera dessa, samt att sålunda uppkomna lotter därefter måtte få försäljas
till enskilda, vilka därav prövades vara i behov, mot den köpeskilling,
som vid värderingen åsatts desamma.

Sedan kammarkollegium härefter anbefallts aygiva utlåtande i ärendet,
anmodade kollegium länsstyrelsen att föranstalta örn upprättande
genom lantmätare av en plan till styckning av hållhägnaden och värdering
av de marklotter, som därvid komme att utläggas.

I anledning därav hölls av distriktslantmätare!! i Pajala distrikt med
biträde av ett av länsstyrelsen förordnat jordbrukssakkunnigt biträde
under tiden den 17—den 20 oktober 1928 förrättning för åstadkommande av
sådan styckningsplan. Härvid beräknades hållhägnaden i sin helhet innehålla
omkring 30 hektar, därav omkring 23 hektar inrösningsjord. Vid förrättningen
förklarade en av sökandena, att han frånträdde ansökningen,
och upplystes vidare, att en annan av sökandena avlidit. Å andra sidan
tillkommo två nya personer, som önskade förvärva jord av hållhägnaden.
Sedan de sålunda intresserade personerna hörts angående sina önskemål
och anteckningar därom gjorts, enade sig lantmätaren och länsstyrelsens
ombud enligt protokoll vid sammanträde i april 1929 örn att föreslå styckning
av hållhägnaden i fjorton lotter, på sätt vid protokollet fogad karta
och delningsbeskrivning med sammandrag utvisade. De i delningsbeskrivningen
upptagna värdena å de särskilda lotterna syntes emellertid
ombudet vara för höga, varför han i ett till protokollet gjort tillägg
hemställde, att desamma måtte nedsättas med 25 procent.

Med skrivelse den 24 oktober 1929 överlämnade länsstyrelsen styckningsplanen
med tillhörande handlingar till kammarkollegium samt bifogade
därjämte dels ett från landsfiskalen inhämtat yttrande, däri denne
förklarade sig icke hava något att erinra mot styckningsplanen, dels

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 99.

en skrift från förbemälde Patomella med förslag till viss ändring i dea
samma. För egen del föreslog länsstyrelsen, som beträffande värderingen
av de särskilda lotterna biträdde det jordbrukssakkunniga ombudets mening,
att hållhägnaden styckades i fjorton lotter enligt den uppgjorda
planen och att lotterna hembjödes till följande personer och för nedan
angivna pris, nämligen

lott	litt.	A	örn	1.2150	hektar till	Fredrik Lehnivaara för 175	kronor
»	»	B	»	4.4810	»	»	N. P. Wanhatalo	» 445
»	»	C	»	4.1 930			Josefina Pääjärvi	» 310	»
		D	»	1.5880	»	»	J. E. Lantto	» 210	»
»	»	E	»	0.9 5 60	»	»	Anders Sunna	» 175
»	»	F		0.8 5 70		»	Johan Uusitalo	» 155
	»	G		0.9 7 50	»	»	J. V. Johansson	» 145	»
»		H	»	1.2640	»	»	Anna Kyrö	» 130
»	»	I		3.5680	»	»	Uno Waaranperä	* 290	»
»	»	J	»	2.5800	»	»	Robert Waaranperä	» 210
»	»	K	»	1.9100		»	Sigurd Palovaara	» 120	»
}>		L	»	3.2580	»	»	Herman Patomella	» 360	»
	»	M	»	1.4470	»	»	Johan K. Kyrö	» 80	»
	»	N	»	1.1860		»	Isak Siikavuopio	» 155	»

Skulle de hembjudna lotterna icke på så sätt kunna försäljas, föreslog
länsstyrelsen, att lotterna utbjödes på offentlig auktion till den högstbjudande,
samt hemställde, att blivande köpare måtte åläggas att själv
bekosta avstycknings- och lagfartskostnader.

Kammarkollegium har i utlåtande den 15 januari 1930 förklarat, att
kollegium för sin del anslöte sig till vad länsstyrelsen i sin sistberörda
skrivelse anfört och hemställt.

Domänstyrelsen har, efter remiss, den 10 februari 1930 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet och därvid överlämnat från vederbörande jäg
mästare och Överjägmästare inhämtade yttranden.

Jägmästaren har anfört, att på grund av hållhägnadens läge och beskaffenhet
i övrigt icke någon möjlighet funnes att genom sammanslagning
med annan kronojord öka dess areal, och att området på grund av
sin ringa storlek ej heller vore lämpligt att bibehållas för framtida
skogsbörd.

Överjägmästaren har med hänsyn till vad jägmästaren anfört förklarat
sig icke hava något att erinra mot bifall till den föreslagna styckningen
och försäljningen av hållhägnaden.

För egen del har domänstyrelsen instämt i detta uttalande.

Under åberopande av den sålunda åstadkomna utredningen biträder
jag förslaget om försäljning av ifrågavarande hållhägnad sådant detta
förslag av länsstyrelsen framförts. Vid hembud av lotterna till de upp -

Departements chefen.

4

kungl. Måj.-ts proposition Nr 99.

givna spekulanterna torde såsom villkor för försäljningen böra föreskrivas,
att réspéktlve köpare Skall Vidkännas lagfartskostnad oell på honom
belöpande andel av styckningskostnaden, samt att i köpebrevet skall intagas
förbehåll, att kronan icke ikläder sig annan hemulsökyldighet än
återbäring av köpeskillingen. Därest försäljning å offentlig auktion
skulle komma i fråga, torde auktionen böra föranstaltas av länsstyrelsen
och ske under samma villkor som nyss angivits. Härjämte torde såsom
ytterligare villkor böra föreskrivas, att avgivet högsta köpeanbud varder
av Kungl. Maj:t godkänt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den kronan tillhöriga hållhägnaden i Sattajärvi by
inom Pajala socken av Norrbottens län må försäljas
på det sätt och under de villkor, som av mig i det
föregående förordats.

Piil denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet
Kfonprinsen-Regenten lämna bifall samt
förordnar, att proposition åv deö lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollets
R. Börgstr&nt,

S10551. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931,