Kungl. Majlis proposition nr 153

Proposition 1934:153

Kungl. Majlis proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till uppförande
av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna i Malmö
och å Härlanda; given Stockholms slott den 23 februari 1934.

Kung1!. Maj:t vill härmed, tinder åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Sehlyter, anför:

»I årets statsverksproposition har Kungl. Majit bland utgifter för kapitalökning,
bilaga 1, under rubriken ''Fonden för förlag till statsverket’
punkterna 1 oell 2 föreslagit riksdagen att, i avbidan på blivande proposition
i ämnet, för budgetåret 3934/1935 beräkna reservationsanslag dels
å 200,000 kronor till uppförande av en verkstadsbyggnad vid centralfängelset
i Malmö dels ock å 220,000 kronor till uppförande av en verkstadsbyggnad
vid centralfängelset å Härlanda.

Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor till förnyad behandling.

Då de i ifrågavarande båda fängelser befintliga verkstadslokalerna be Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 1 sund. Nr 133. \

2

Kungl. Majlis proposition nr 153.

funnits vara otillräckliga ock för sitt ändamål mindre lämpliga, har inom
fångvårdsstyrelsen verkställts utredning rörande uppförande av särskilda
verkstadsbyggnader vid berörda fängelser. Fångvårdsstyrelsen bar med
underdånig skrivelse den 30 januari 1934 överlämnat denna utredningjämte
tillhörande kostnadsberäkningar och ritningar, upprättade av styrelsens
biträdande arkitekt, samt därvid hemställt, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att till uppförande av verkstadsbyggnader vid dessa
båda fängelser för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag å
365,000 kronor.

Styrelsen bar framhållit, att de nuvarande verkstadslokalerna för fångarnas
arbete i gemensamhet vore, åtminstone delvis, av för ändamålet
mindre lämplig beskaffenhet. Härtill bomme, att utrymmet visat sig väl
knappt för det antal fångar som sysselsattes inom verkstäderna. Därest,
såsom ifrågasatts, medgivande skulle lämnas att straffarbetsfånge finge
efter avtjänandet av mindre del av strafftiden än vad nu vore föreskrivet
utföra arbete gemensamt med andra fångar, bomme de nuvarande gemensamhetsverkstäderna
att bliva alldeles otillräckliga. Utrymme för nya
verkstäder funnes emellertid icke inom de nu befintliga byggnaderna vid
ifrågavarande fängelser, varför det bleve nödvändigt att uppföra särskilda
verkstadsbyggnader inom fängelsernas områden.

Vidkommande centralfängelset i Malmö skulle den erforderliga verkstadsbyggnaden
enligt fångvårdsstyrelsens förslag förläggas intill sydvästra
hörnet av fängelsets omfattningsmur. För att byggnaden skulle
kunna utföras för så låg kostnad som möjligt borde denna mur å två sidor
tjäna som yttervägg. Dagsljusbelysning skulle erhållas huvudsakligen
genom takfönster men även genom sidofönster i de ytterväggar, som icke
utgjordes av omfattningsmuren. Byggnaden skulle inrymma fyra gemensamhetsverkstäder,
en för handsnickeri, en för maskinsnickeri, en för
skrädderi och en för diverse arbeten. Därjämte skulle inom byggnaden
anordnas ett mindre antal arbetsceller, avsedda för fångar som utförde
arbete i enrum. Inom byggnaden borde arbetsplats kunna beredas för ett
sjuttiotal fångar. För förbindelse mellan fängelsebyggnaden och verkstadsbyggnaden
skulle under fängelsegården anordnas en gångbar kulvert,
i vilken jämväl vissa ledningar skulle framdragas. Uppvärmningen
av verkstadsbyggnaden skulle ske från fängelsets värmeeentral. Då emellertid
de nuvarande pannorna icke kunde hårdare belastas, måste en av
dem utbytas mot en väsentligt större, varjämte utöver den befintliga varmvattenberedaren
ytterligare en sådan behövde insättas. De verkstadslokaler
inom fängelsebyggnaden som skulle frigöras genom tillkomsten av
den nya verkstadsbyggnaden vore avsedda att användas dels för en mindre
mekanisk verkstad och dels till förrådslokaler. Då i dessa förrådslokaler
plats skulle kunna beredas för arbetsdriftens räkning för förvaring
av materialier och färdiga arbeten, hade för sagda ändamål inom den
nya verkstadsbyggnaden icke behövt beräknas särskilt utrymme. I de

3

Kungl. Majlis proposition nr 153.

gamla verkstadslokalerna skalle därjämte kunna inrymmas en del av
fängelsets övriga förråd, för vilka ökat utrymme befunnits erforderligt.

Kostnaderna för verkstadsbyggnaden hade approximativt beräknats
sålunda:

byggnadskostnader, däri inberäknat kostnad för ritningar, kontroll
och oförutsedda utgifter ........................................................

kostnad för rörledningsinstallation, inklusive av verkstadsbyggnaden
påkallad utökning av fängelsets värmecentral m. m.
kostnad för elektrisk installation

kostnad för spånutsugningsanläggning för maskinsnickeriet i
verkstadsbyggnaden ......................................................................

kr. 109,500

» 35,500

» 22,500

» 2,500

Summa kr. 170,000.

Vad därefter angår verkstadsbyggnaden vid centralfängelset å Härlanda
föreslår fångvårdsstyrelsen att den förläggas på östra sidan av fängelsets
slutna område, där en numera icke erforderlig promenadgård vöre belägen.
Av byggnadens ytterväggar skulle en vetta inåt fängelsegården, medan
de tre övriga skulle utåt bilda hägnadsmur, varför dessa ytterväggar
skulle utföras så, att de bleve lika betryggande som hägnadsmuren. Dagsljusbelysning
skulle tillgodoses medelst takfönster. I byggnaden skulle
inrymmas en verkstad för maskinsnickeri, en verkstad för liandsuickeri,
en verkstad för skrädderi, en diverseverkstad och därjämte ett mindre antal
celler för fångar, som skulle arbeta i enrum, ävensom några utrymmen
för specialarbeten samt vissa andra lokaler. Arbetsplats beräknades
där kunna beredas för ett sjuttiotal fångar. Även denna verkstadsbyggnad
skulle förenas med fängelsebyggnaden genom en gångbar kulvert under
gården. Uppvärmningen av verkstadsbyggnaden kunde tillgodoses
från fängelsets värmecentral, vilken vore tillräcklig för ändamålet. Elektrisk
energi till detta fängelse levererades för närvarande från Göteborgs
stads elektricitetsverk i form av likström. Då den elektriska utrustningen
för verkstadsbyggnaden skulle medföra relativt stor belastningsökning,
hade elektricitetsverket förklarat sig vilja leverera högspänd växelström
till fängelset, varvid den billigare högspänningstaxan skulle tillämpas. I
sådant fall erfordrades emellertid en transformatoranläggning vid fängelset.
Verkställd utredning gåve vid handen, att det vöre ekonomiskt fördelaktigare
att i detta sammanhang jämväl för själva fängelset övergå till
växelström, dock med bibehållande av likström för nödbelysning. De verkstads:!!,
rymmen, som icke längre skulle bliva erforderliga efter tillkomsten
av den nya verkstadsbyggnaden, vore avsedda att tagas i anspråk såsom
förrådslokaler för bland annat arbetsdriften.

Kostnaderna för verkstadsbyggnaden vid centralfängelset å Härlanda
hade beräknats sålunda:

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

kostnad för rivning av befintlig promenadgård, provisoriska
avstängningsanordningar, uppfyllning och

planering m. m................................................................ kr. 10,000

byggnadskostnader, däri inberäknat kostnad för ritningar,
kontroll och oförutsedda utgifter.......................... » 105,200 115 200

kostnad för rörledningsinstallation, inklusive kostnad för särskild
rörkulvert från värmecentralen........................................... kr. 31,300

kostnad för elektrisk installation för verkstadsbyggnaden ........ » 24,500

kostnad för transformatoranläggning m. m. ............................... » 15,000

kostnad för omläggning av likströmsanläggningen inom fängelseområdet.
............................................................................................... » 0,500

kostnad för spånutsugningsanläggning för maskinsnickeriet i

verkstadsbyggnaden ........................................................................ » 2,500

Summa kr. 195,000.

Vid beräknandet av kostnaderna för de nu föreslagna båda verkstadsbyggnaderna
hade förutsatts, att arbetena skulle i allt väsentligt utföras
med fri arbetskraft, dock att scliaktning och dylika enklare arbeten skulle
åtminstone i viss omfattning utföras av fångar.

Byggnadsstyrelsen, som den 8 februari 1934 avgivit utlåtande över fångvårdsstyrelsens
framställning, har i sitt utlåtande anfört bland annat:

Vad anginge planläggningen av de föreslagna byggnaderna saknade de
för handsnickeri avsedda verkstadslokalerna sidobelysning, vilket för
yrkets utövande även i dess enklaste form torde innebära en nackdel.
Denna brist borde avhjälpas. Vidare saknades inom båda verkstadsbyggnaderna
virkesförrådslokaler av tillräcklig storlek, anordnade i direkt anslutning
till verkstäderna, vilken brist medförde att lagring av virke i stor
utsträckning måste ske i verkstädernas tak, en anordning som givetvis
innebure en del olägenheter. En lagring av material i de gamla verkstadslokalerna
torde med hänsyn till en rationell drift ej vara välbetänkt. Erforderligt
utrymme för virkesförråd torde emellertid utan större svårighet
kunna erhållas genom entresolering av en del mindre utrymmen i verkstadsbyggnaderna.

Beträffande de beräknade kostnaderna, 170,000 kronor för verkstadsbyggnaden
i Malmö oell 195,000 kronor för verkstadsbyggnaden å Härlanda,
hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra. En förändring av lokaldispositionen
med hänsyn till ovan framhållna brister beträffande sidobelysning
i de för handsnickeri avsedda lokalerna samt anordnandet av lokaler
för virkesförråd torde kunna genomföras utan ökning av de beräknade
kostnaderna.

Med anledning av byggnadsstyrelsens utlåtande har fångvårdsstyrelsen
anbefallts att i samråd mod byggnadsstyrelsen avgiva förnyat utlåtande
i ärendet. Fångvårdsstyrelsen har därefter låtit sin biträdande arkitekt
upprätta nya ritningar (dagtecknade den 17 februari 1934), vilka lämnats
utan anmärkning av byggnadsstyrelsen. I utlåtande don 19 februari 1934,
med vilket nämnda ritningar överlämnats, har fångvårdsstyrelsen anfört:

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Styrelsen hade i de nya ritningarna sökt att, i den män det ur säkerhetssynpunkt
läte sig göra, bereda handsnickeriverkstäderna jämväl sidobelysning.
I avseende å verkstadsbyggnaden vid centralfängelset i Malmö hade
detta kunnat ske genom en omgruppering av de särskilda verkstäderna.
Vad åter beträffade verkstadsbyggnaden A7id centralfängelset å Härlanda
linde i sådant syfte erfordrats en mera genomgripande omarbetning av det
tidigare förslaget. Av de nya ritningarna franninge, burn omhandlade
belysningsfråga kunde lösas. Kostnaderna för byggnaderna enligt de nya
förslagen syntes icke behöva överstiga vad fångvårdsstyrelsen tidigare be
räknat. Byggnadsstyrelsen bade i sitt utlåtande ifrågasatt, att särskilda
anordningar skulle vidtagas för förvaring av virkeslager inom verkstadsbyggnaderna.
I anledning härav framhölles följande förhållande, vilket
torde hava varit för byggnadsstyrelsen obekant, nämligen att vid bägge
de ifrågavarande fängelserna funnes ångtorkar för virke, vilka vore belägna
i omedelbar närhet till de planerade verkstadsbyggnaderna. Från
virkestorkarna vore virket avsett att direkt överföras till verkstäderna
oell att, i den män detsamma icke bleve föremål för omedelbar bearbetning,
där uppläggas. För detta ändamål erforderliga utrymmen inom verkstäderna
bade ock beräknats i de framlagda förslagen. Med hänsyn härtill
förelåge icke behov av särskilda anordningar för upplagring inom verkstadsbyggnaderna
av några större virkesmängder.

De nuvarande arbetssalarna i ifrågavarande båda fängelser — vilka lokaler
liro inrymda i fängelsernas jordvåningar — äro enligt vad jag funnit
av utredningen i ärendet bestyrkt mindre lämpliga för sitt ändamål.
Härtill kommer, att de äro otillräckliga för fängelsernas behov. För egentligt
fångförvar finnas i Malmöfängelset 176 celler oell i Härlandafängelset
170 celler. För arbete i gemensamhet finnas emellertid endast 9 respektive
‘24 platser. Enligt en inom departementet verkställd utredning bade av de
i dessa fängelser den 1 december 1933 förvarade fångarna ett avsevärt
större antal fångar enligt gällande bestämmelser bort arbeta i gemensamhet
därest tillräckligt antal arbetsplatser funnits. En liknande brist på
arbetsplatser finnes även vid åtskilliga andra fängelser, varför den nu
ifrågasatta utökningen av fångvårdens verkstadsutrymme redan med gällande
bestämmelser rörande straffs verkställande är av stort behov påkallad.
Därest det förslag till ändringar i verkställighetslagen vinner
bifall, som Kungl. Majit genom proposition den 9 februari 1934, nr 112,
framlagt för riksdagen, skola fångarna kunna tidigare än nu må ske
överföras till gemensamt arbete. Härigenom ökas uppenbarligen, såsom
även i nämnda proposition framhållits, behovet av ytterligare verkstadsutrymme
vid fångvården. Av utredningen i ärendet framgår att en
utökning av fångvårdens verkstadsutrymme lämpligen kan vinnas genom
uppförande av nya verkstadsbyggnader vid Malmö- och Härlandafäugelserna.

Frågan örn en omorganisation av fångvården är visserligen för närvarande
aktuell. Härutinnan ina erinras, att landshövdingen Hagströmer,
vilken såsom sakkunnig tillkallats att inom justitiedepartementet verkställa
utredning i nämnda avseende, den 16 juli 1931 avlämnat betänkande

Departements chefen.

6

Kungl. Majlis proposition nr 153.

med ''Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet’
(statens off. utredn. 1931:16). I detta föreslogs ökat arbete
i gemensamhet för fångarna och med hänsyn härtill utökning och
modernisering av fångvårdens verkstadslokaler, vilka vore otillräckliga
och bristfälliga. I syfte att vinna koncentration av fängelseväsendet föreslogs
nybyggnad av åtminstone ett större centralfängelse. Enligt betänkandet
skulle däremot fängelserna i Malmö och Härlanda ej utökas men
bibehållas som älistriktsfängelser’. Sedermera har, såsom jag vid anmälan
i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag i fråga örn anslag
till fångvården framhållit, statens organisationsnämnd enligt nådigt beslut
verkställt utredning angående fångvårdens framtida ordnande och vad därmed
äger samband. Resultatet av utredningen föreligger i ett den 11 oktober
1933 avlämnat betänkande. Enligt betänkandet skulle ifrågavarande
båda fängelser bibehållas för sitt nuvarande ändamål. I betänkandet har
dock framhållits, att dessa fängelser hade otillräckliga gemensamhetsverkstäder,
varför det vore önskvärt att antalet gemensamhetsfångar där minskades.

Såväl landshövding Hagströmer som organisationsnämnden hava sålunda
räknat med ett bibehållande av Malmö- och Harlandafängclserna, ehuru
den förstnämnde föreslagit en viss inskränkning av deras uppgifter. Ifrågavarande
båda fängelser äro de senast uppförda fängelserna i vårt land
och jämförda med rikets övriga fångvårdsanstalter relativt moderna. Med
hänsyn härtill skulle det vara oekonomiskt att ej, även efter genomförandet
av en koncentration av vårt fängelseväsen, utnyttja dem till fullo. Med
ali sannolikhet kan även antagas att i de sydligaste och västligaste delarna
av landet även i framtiden måste finnas centralfängelser. Vid sådant förhållande
synes med hänsyn till frågan örn fångvårdens omorganisation
hinder ej möta för att redan nu avhjälpa den kännbara brist med avseende
å verkstadslokaler, som förefinnes å ifrågavarande båda fängelser.
På grund av vad sålunda anförts finner jag mig kunna tillstyrka fångvårdsstyrelsens
förslag örn beredande åt dessa fängelser av nya, större
verkstadslokaler.

I fråga örn de föreslagna verkstadsbyggnadernas förläggning och planläggning
synes fångvårdsstyrelsens omarbetade och av byggnadsstyrelsen
utan anmärkning lämnade förslag kunna godtagas. Mot kostnadsberäkningarna,
som enligt vad de i ärendet hörda myndigheterna upplyst ej
komma att påverkas av de vidtagna ändringarna i de ursprungliga ritningarna,
torde ej heller någon erinran vara att göra.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till uppförande av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna
i Malmö och å Härlanda i huvudsaklig
överensstämmelse med av fångvårdsstyrelsens biträ -

7

Kungl. Majlis proposition nr 153.

dande arkitekt den 17 februari 1934 upprättade ritningar
för budgetåret 1934/1935 under Utgifter för
kapitalökning, Fonden för förlag till statsverket, anvisa
reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

(lels ................................ kronor 170,000

för verkstadsbyggnad vid centralfängelset i Malmö,

dels ock ............................ kronor 195,000

för verkstadsbyggnad vid centralfängelset å Härlanda.
»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.