Kungl. Maja» proposition nr 410

Proposition 1920:410

Kungl. Maja» proposition nr 410.

1

Nr 410.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp av fastighet
för beredande av kanslilokaler vid beskickningen i
Paris samt beviljande av medel för nödiga reparationer
av nuvarande beskickning shuset; given Stockholms slott
den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
utrikesdepartementsärenden för denna dag vill Kungl Maj:t föreslå riksdagen att

i och för inköp för svenska statens räkning av fastigheten N:o
23 Rue de Bassano, Paris, jämte nödiga reparationer m. m. av såväl
sagda fastighet som nuvarande beskickningshus å tilläggsstat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av kronor 345,000 samt

att medgiva Kungl. Maj:t rätt att till antagligt pris försälja den
del av nämnda fastighet, vilken icke erfordras för svenska beskickningens
i Paris räkning.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 350 Käft. (Nr 410.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 410.

Utdrag

av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 12 mars 1920.

Närvarande:

Hans exellens herr statsministern Branting,

Hans exellens herr ministern för utrikesärendena frih. Palmstierna,
Statsråden: Undén,

T HORSSON

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Herr ministern för utrikes ärendena anförde:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag behagade Eders
Kungl. Maj-.t föreslå riksdagen att i avvaktande på den proposition, som
kunde komma att avlåtas angående inköp av fastighet för beredandet av
rymligare kanslilokaler vid beskickningen i Paris å tilläggsstat för år 1920
såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av 90,000 kronor. Med beloppet
skulle, såsom av dåvarande utrikesministerns yttrande till statsrådsprotokollet
framgår, bestridas dels köpesumman för en tomtremsa med
därå uppförd byggnad, vilken gränsar intill beskickningshuset vid Rue
Bassano, dels kostnaderna för vissa byggnadsarbeten. I skrivelse den
25 nästlidne februari har ministern i Paris, vilken fört underhandlingar
med ägaren av grannhuset om inköp av nyssförmälda tomtremsa, emeller -

Kungl. May.ts proposition nr 410.

3

tid meddelat, att denne icke vore villig att till svenska staten avyttra densamma,
medan han däremot icke hade något emot att försälja fastigheten
i dess helhet.

Då statsverket icke kunde anses hava direkt behov av annan del
utav fastigheten än nyssberörda tomtremsa, ansåg förre ministern för utrikes
ärendena ifrågavarande anbud icke böra omedelbart föranleda åtgärd,
utan borde i stället frågan, om icke inom beskickningshuset anstalter
kunde vidtagas för att åtminstone provisoriskt tillgodose det trängande
behovet av ökat utrymme åt beskickningens kansli, upptagas till förnyad
prövning. Uppdrag att verkställa dylik prövning lämnades åt byggnadsstyrelsen,
vars chef, generaldirektör Möller, varit i tillfälle att vid besök i
Paris under maj månad 1919 ingående undersöka de möjligheter härtill,
som byggnaden kunde erbjuda.

I sitt utlåtande i ämnet den 5 innevarande mars framhåller bygg- ^Zns
nadsstyrelsen, att förut framlagda förslag till olägenheternas avhjälpande yttrande.
genom bebyggande av det redan nu ringa gårdsutrymmet icke av densamma
kunde tillstyrkas, enär därigenom gården bleve alltför mycket belamrad
och de fördelar, egendomens egenskap av hörnhus medförde,
högst betydligt minskades. Bland annat skulle nuvarande genomkörsel
från gata till gata onjöjliggöras.

Enklaste sättet att ordna kanslifrågan hade enligt byggnadsstyrelsens
åsikt möjligen varit att hyra en våning i grannhuset vid Avenue
Marceau. Denna möjlighet förefunnes emellertid icke numera. Ett annat
rationellt sätt att lösa frågan ginge ut på att inköpa hela ifrågavarande
fastighet Rue Bassano 23 och avyttra den del av densamma, som ej behövdes
för kanslilokaler. Härigenom skulle man jämväl vinna den synnerligen
stora fördelen, att nämnda grannegendom icke bleve mera bebyggd
än nu är fallet, vilket annars — till stort förfång för beskickningshuset
— säkerligen en gång komme att ske. Under förutsättning att
detta förslag åtminstone för närvarande måste överges, återstode knappast
annat val än att söka provisoriskt ordna kansliet inom den nuvarande
byggnaden.

Denna utväg hade vid generaldirektörens besök i Paris dryftats med
ministern därstädes, men av denne på det bestämdaste avvisats. De rum,
som överhuvud komme ifråga för ändamålet, läge nämligen tre trappor
upp, medan nuvarande kanslilokaler, som naturligtvis måste behållas, befunne
sig på nedra botten. Förutom dessa tre rum kunde för ändamålet
vidare tänkas ifrågakomma ett gästrum i våningen två trappor upp.

Samtliga dessa fem rum stode i förbindelse med kanslirummen i botten -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 410.

Ministerns
i Paris
yttrande.

Departementschefens
yttrande.

våningen genom en baktrappa. Av rummen tre trappor upp saknade två
värmeledning och vore enligt uppgift synnerligen kalla, vilket gjorde särskilda
anordningar nödvändiga. Vidare borde lokaltelefoner inrättas för
att underlätta kommunikationen mellan tjänstemännen.

Ministern i Paris, som fått del av förslagets huvudsakliga innehåll,
har i ett den 14 innevarande mars avlåtet telegram betecknat anordningen
såsom fullkomligt outförbar, och sålunda upprepat sina tidigare erinringar
mot densamma.

Byggnadsstyrelsen har funnit en provisorisk lösning av kanslifrågan
vara mindre önskvärd. Jag finner mig därför böra avstå från tanken på
ett ordnande av kanslifrågan på provisorisk väg. En särskild omständighet
av besvärande slag mot en utvidgning av kanslilokalerna inom det
nuvarande beskickningshuset är även, att allmänheten vid besök i beskickningen
måste anvisas att å baktrappan nå de olika tjänstemännens rum.
Vidare bör erinras därom att, även om kansliet ökades med fyra rum,
detsamma blott komme att bestå av sju rum. Med hänsyn till att beskickningspersonalen
för närvarande består av tio personer förutom ministern,
kan detta utrymme näppeligen få anses tillräckligt för att tillgodose
behovet. Slutligen måste framhållas, att, därest en .minister med talrikare
familj anställes i Paris, åtminstone ett par av här ifrågavarande rum torde
för hans räkning behövas. Ett apterande av representationsrummen till
sovrum lärer icke böra ifrågasättas, då härigenom beskickningshusets ändamål
i viss mån förfelas.

Lokaler måste följaktligen anskaffas utom det nuvarande beskickningshuset.
Därvid torde, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, förvärv av
grannhuset Rue Bassano 23 tagas i övervägande, särskilt med hänsyn
till faran för denna fastighets tillbyggnad, varigenom framtida möjligheter
för ett rationellt ordnande av kansliet förmodligen avklipptes och beskickningshusets
nuvarande synnerligen tilltalande yttre riskerades.

I sin ovan åberopade skrivelse har ministern i Paris rörande fastigheten
Rue Bassano 23 anfört, att dess ytinnehåll är omkring 522 kvm.,
varav omkring 360 kvm. upptagas av byggnader.

Dessa utgöras av:

1) en mindre, långsträckt byggnad, omedelbart gränsande till beskickningens
tomt, med ett ytinnehåll av 66 kvm. och inneslutande en
bottenvåning jämte vind, vilken byggnad är avsedd att användas till beskickningskansli; -

Kutiffl. Maj:ts proposition nr 410. •>

2) ett större boningshus med fasad mot lille Bassano och med eu
flygel inåt gården, vilket hus innefattar källare samt tre våningar och vind;

3) inne på gården mellan byggnaderna 1) och 2) och sammanbyggt
med 2): ett litet bostadshus, omfattande likaledes källare och tre våningar
samt vind och uppfört å en yta av 50 kvm.

Byggnaderna äro i gott stånd. En större reparation erfordras allenast
av taket å huvudbyggnaden.

Då ägaren av fastigheten är ett sterbhus, vari en omyndig är delägare,
måste försäljningen enligt gällande lag ske på offentlig auktion.
Köpesumman anser ministern i Paris efter förda underhandlingar med ägaren
emellertid icke komma att överstiga 600,000 francs, intill vilket belopp han
hemställer om bemyndigande att få inköpa fastigheten. Härtill skulle
komma 60,000 francs till kostnader i förening med köpet enligt för dylika
fastighetsköp i Frankrike gällande bestämmelser.

Den ekonomiska utredning, han i övrigt lämnar, giver vid handen,
att den del av fastigheten, som behöves för kansliändamål, ej borde komma
att stå staten i ett högre pris än något över 100,000 francs, men möjligtvis
i ett lägre, beroende på det pris, som kan erhållas för den övriga
fastigheten, vilken givetvis bör avyttras så snart sig göra låter. Vad avkastningen
av denna sistnämnda beträffar, uppgår den för närvarande till
närmare 22,000 francs, men kan, med hänsyn till att hyrorna i förhållande
till nuvarande hyrespriser äro låga, troligtvis stegras. Därest fastigheten
förvärvas för statens räkning, torde inflytande hyresmedel böra inlevereras
till statsverket i vederbörlig ordning.

Vad angår kostnaderna för nyinredning och reparation av den byggnad
å fastigheten Rue Bassano 23, som skulle behållas för kansliändamål,
har ministern i Paris låtit en därvarande arkitekt verkställa approximativa
beräkningar, enligt vilka 110,000 francs därför skulle vara erforderliga.
Häri äro emellertid ej inbegripna kostnader för värmeledning. Uppvärmningen
av lokalerna kräver en mindre värmeledningsanordning, varför
kostnaderna, såvitt byggnadsstyrelsen för närvarande kan bedöma, torde
böra beräknas till 40,000 francs.

Vid den av- och tillträdessyn å beskickningshuset, som ägde rum
år 1918, då greve Gyldenstolpe frånträdde ministerposten i Paris och
efterträddes av nuvarande ministern greve Ehrensvärd, anmärkte synemännen
åtskilliga brister såväl å byggnadens yttre som i dess inre. Vad
de sistnämnda angår, hava de i vissa delar avhjälpts, sedan ett belopp av
10,000 kronor för detta ändamål ställts till förfogande från utrikesdepartementets
besparingar. Emellertid återstå ännu åtskilliga mindre arbeten,

6

Kungl. Majds proposition nr 410.

hvilka måste vidtagas, för att ministerns våning skall kunna i sin helhet
användas och tillfredsställa berättigade krav. Beträffande husets yttre måste
särskilt framhållas, att dess tak är i starkt behov av en relativt omfattande
reparation. Vidare krävas åtgärder till värmeledningsskorstenens förbättring,
avseende att minska eldfaran. Medel till bestridande av samtliga
dessa arbeten, vilka enligt byggnadsstyrelsens beräkningar med
iakttagande av största möjliga sparsamhet torde kunna hållas inom ramen
av 120,000 francs, måste, då departementets besparingsmedel sammansmält
till endast omkring 15,000 kronor, begäras av riksdagen.

Då det, lika litet för beskickningspersonalen som för allmänheten,
som tager dess tjänster i anspråk, kan vara lämpligt, att beskickningshusets
lokaler under längre tid stå under reparation, synes vara ändamålsenligt,
att samtliga reparationer och ändringar utföras i ett sammanhang
och på kortast möjliga tid. Sistberörda medel torde därför även böra nu
äskas av riksdagen.

Slutligen anser jag mig såsom ett kraftigt skäl för att nu till definitiv
lösning upptaga frågan om ökning av kanslilokalerna och att samtidigt
låta utföra nödiga reparationer å beskickningshuset böra framhålla
den för oss gynnsamma penningkursen, vilken torde böra utnyttjas. Kostnaderna
för fastighetsförvärvet och för samtliga arbeten skulle sålunda ej
behöva överskrida 345,000 kronor.

Med stöd av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i och för inköp för svenska statens räkning
av fastigheten nr 23 Rue de Bassano, Paris, jämte nödiga,
reparationer m. m. av såväl sagda fastighet som nuvarande
beskickningshus å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av kronor 345,000, samt

att medgiva Kungl. Maj:t rätt att till antagligt
pris försälja den del av nämnda fastighet, vilken icke
erfordras för svenska beskickningens i Paris räkning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet
Nils Benig.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

201356