Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1957
1
NrS9
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om skattefrihet för vissa ersättningar som utbetalas
från Förbundsrepubliken Tyskland; given
Stockholms slott den 22 februari 1957.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till förordning om skattefrihet för vissa ersättningar
som utbetalas från Förbundsrepubliken Tyskland.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att ersättningar som enligt särskild lagstiftning
i Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesentschädigungsgesetz) utbetalas
till offer för nationalsocialistisk förföljelse, undantas från beskattning här
i riket.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 89
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 89 år 1957
Förslag
till
förordning om skattefrihet för vissa ersättningar som utbetalas från
Förbundsrepubliken Tyskland
Härigenom förordnas som följer.
Vid taxering enligt kommunalskattelagen och förordningen om statlig
inkomstskatt skall ersättning, som i form av livränta eller eljest utgått till
någon på grund av särskild lagstiftning i Förbundsrepubliken Tyskland
om ersättning till offer för nationalsocialistisk förföljelse, icke utgöra skattepliktig
inkomst.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Förordningen skall äga tillämpning jämväl med avseende å 1954, 1955,
1956 och 1957 års taxeringar och skall i följd härav följande iakttagas.
Har någon år 1954, 1955 eller 1956 taxerats för ersättning, som avses i denna
förordning, äger han anföra besvär över taxeringen inom den tid och i
den ordning som enligt 124 § taxeringsförordningen den 28 september 1928,
nr 379, gäller i fråga om besvär enligt 123 § 2 mom. samma förordning,
dock skall den tid, inom vilken besvären sist skola ingivas, icke i något fall
utlöpa före utgången av år 1957.
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1957
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
22 februari 1957.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Persson, Lindell, Lindström, Lindholm, Näsgård, Kling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om
skattefrihet för vissa ersättningar som utbetalas av Förbundsrepubliken
Tyskland samt anför därvid följande.
Den 18 september 1953 utfärdades i Förbundsrepubliken Tyskland en
lag om ersättning till offren för nationalsocialistisk förföljelse [Bundesergänzungsgesetz
zur Entschädigung fur Opfer der nationalsocialistischen
Verfolgung (BEG)].
I en den 19 december 1956 dagtecknad skrivelse har riksskattenämnden
— med hänvisning till en av Mosaiska församlingen i Stockholm hos nämnden
gjord framställning — hemställt att frågan om införande av skattefrihet
för ifrågavarande ersättningar måtte tagas under övervägande. Därest
sådan skattebefrielse funnes böra medgivas, torde det enligt nämnden vidare
böra övervägas, huruvida man icke genom extraordinär besvärsrätt
borde tillgodose det till synes befogade önskemålet att befrielsen skall omfatta
även sådana fall, där ersättningar av ifrågavarande slag beskattats
genom vid lagstiftningens ikraftträdande redan lagakraftägande beslut eller
utslag.
Även polska flyktingrådet i Sverige har i framställning den 1 februari
1957 hemställt att ersättningar enligt den ifrågavarande lagen skulle befrias
från inkomstskatt.
Riksskattenämnden har i sin framställning lämnat följande uppgifter
rörande de olika ersättningar som kan utgå enligt den åberopade tyska
lagen.
1. Skada till följd av förlust av försörjare
Ersättning utgår därest försörjaren avlidit i samband med vistelse i
ghetto, koncentrationsläger eller vid deportation. Berättigade till ersättningar
kan vara efterlevande änka, änkeman, barn och släktingar, vilka för sin
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1957
försörjning varit beroende av den avlidne. Ersättningen utgår i form av
månatlig ränta från viss tidpunkt (för tiden fram till denna utgår ett kapitalbelopp).
Räntans storlek bestäms med hänsyn till den inkomst, som
åtnjutes av en tjänsteman, vars sociala ställning är jämförbar med den avlidnes.
2. Kropps- och hälsoskada
Ersättning utgår vid minst 30 % invaliditet. Den utgår i form av månatlig
ränta. Storleken av räntan beräknas med hänsyn till dels den skadades
»normala årsinkomst» uppskattad på sätt under 1. ovan angivits dels ock
med hänsyn till invaliditetsgraden.
3. Frihetsförlust
Ersättning lämnas genom att ett belopp av 150 DM utbetalas för varje
månad den förföljde varit berövad sin frihet genom vistelse i ghetto eller
dylikt. Ersättningen utgår i form av ett kapitalbelopp, som avser gottgörelse
för det antal månader, som vederbörande vistats i fångenskap.
4. Skada å egendom och förmögenhet
Ersättning utgår om skadan förorsakats vid plundring eller därest egendom
måst lämnas vid flykt. Ersättningen utgår med högst 5 000 DM. Vidare
ersättes exproprierad och konfiskerad egendom. Ersättning utgår även för
utbetalade straffskatter, särskilda böter och avgifter, som ålades judarna i
Tyskland.
5. Skada i yrkesutövning
Ersättning utgår till den, som uteslutits från självständig verksamhet,
avskedats från privat tjänst eller avstängts från offentlig tjänst. Ersättningen
utgår i form av kapital eller ränta. Grunden för beräkning av ersättningens
storlek är dels levnadskostnaderna för en tjänsteman, vars
sociala och ekonomiska ställning kan likställas med den skadades, dels
ock den skadades senaste tjänsteinkomst eller den inkomst han skulle erhållit
vid befordran. Ersättningen är likväl maximerad.
6. Skada i yrkesutbildning
Dylik skada ersättes med högst 5 000 DM, därest utbildning icke längre
kan erhållas, eller med bidrag till utbildning beroende å utbildningens
längd.
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1957
5
7. Försäkringsskada
Ersättning utgår till den som genom utvandring eller dylikt icke kunnat
uppfylla avtalsvillkoren i ett avtal rörande liv- eller livränteförsäkring.
Ersättning utgår med högst 10 000 DM. Är fråga om kapitalförsäkring utgives
engångsbelopp under det att för livränteförsäkring ersättning utgår
i form av livränta.
Enligt 31 § kommunalskattelagen hänföres till skattepliktig inkomst av
tjänst bl. a. pension och livränta som utgår annorledes än på grund av försäkring.
Grundstadgandena om skattskyldighet här i riket för inkomst som förvärvats
från utländsk ort finnes i 53 § kommunalskattelagen. Där stadgas
att oinskränkt skattskyldighet för sådan inkomst föreligger för bl. a. fysisk
person som är här i riket bosatt vid tiden för inkomstens förvärvande. Av
anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen framgår att — där fråga inte
är om intäkt som redovisas enligt bokföringsmässiga grunder — inkomsten
anses ha förvärvats vid den tidpunkt då den blivit tillgänglig för lyftning.
I princip föreligger alltså skattskyldighet för här i riket bosatt person i
fråga om inkomst som erhålles från annat land. Från denna princip göres
emellertid i en mångfald hänseenden undantag i avtal som ingåtts med andra
länder till undvikande av dubbelbeskattning. Ett sådant avtal, ingånget år
1928, gäller mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Detta avtal
har emellertid automatisk tillämpning i vad det gäller inkomster från Tyskland
allenast för svenska och tyska medborgare. För att tillämpligheten skall
utsträckas även till andra personer erfordras särskild överenskommelse från
fall till fall mellan de högsta finansmyndigheterna i Sverige och Tyskland.
Enligt bestämmelserna i nämnda avtal skall skatt för inkomst i regel utgöras
i den stat, där den skattskyldige är bosatt. Vissa undantag finnes.
Sålunda skall skatt i stället utgöras i den stat, varifrån inkomsten utbetalas,
när fråga är om inkomst, som åtnjutes på grund av förhandenvarande eller
tidigare tjänst eller arbete i form av avlöning, pension eller annan förmån
från staten, delstat, provins, kommun eller annan offentligrättslig juridisk
person, som i vederbörlig ordning tillkommit i enlighet med de avtalsslutande
staternas inre lagstiftning.
I sin förenämnda skrivelse har riksskattenämnden anfört bl. a. följande.
Vidare lärer enligt svensk beskattningsrätt även sådana engångsbelopp
skola beskattas, som avse skadestånd för utebliven inkomst. Det kan vidare
förekomma att vissa ersättningar av eljest likartad beskaffenhet komma att
behandlas olika vid beskattningen i Sverige med hänsyn till huruvida det
med Tyska riket den 25 april 1928 ingångna avtalet till undvikande av dubbelbeskattning
är tillämpligt eller icke beträffande mottagaren.
Då ifrågavarande ersättningar utgå i anledning av de lidanden, som genom
den nationalsocialistiska regimens övergrepp tillskyndats mottagarna och då
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 89 år 1957
ersättningarna merendels icke torde utgöra full ersättning för lidna skador,
synes det i hög grad obilligt om ersättningsbeloppen skulle träffas av svensk
inkomstskatt. Det kan vidare i dessa fall icke anses tillfredsställande, att sådana
ersättningar, som skulle varit skattefria därest de utgått som engångsbelopp,
beskattas därest de utgå i form av livräntor. Det torde även böra beaktas
att samtliga enligt ifrågavarande lag utgående ersättningsbelopp befriats
från skatt i Förbundsrepubliken Tyskland. Ersättningar av ifrågavarande
slag uppgivas vidare hava genom särskild lagstiftning undantagits
från inkomstbeskattning i Amerikas Förenta Stater, såvitt angår där bosatta
betalningsmottagare.
Enligt riksskattenämndens mening kan en tillfredsställande lösning av
förevarande beskattningsspörsmål icke vinnas med mindre genom särskild
lagstiftning all sådan ersättning, som utgår enligt berörda tyska lag, förklaras
vara fritagen från svensk statlig och kommunal inkomstskatt.
Enligt gällande svenska beskattningsföreskrifter torde livräntor som på
grund av ifrågavarande tyska lag utgå till personer, vilka äro bosatta i Sverige
eller stadigvarande vistas härstädes, i princip utgöra skattepliktig inkomst.
I anslutning till vad riksskattenämnden anfört rörande i andra länder
gjorda undantag från skatteplikt för ifrågavarande ersättningar må här
omnämnas att beskattning ej heller torde äga rum då ersättningen utgår till
personer bosatta i Österrike. I ett mellan detta land och Förbundsrepubliken
Tyskland år 1954 ingånget dubbelbeskattningsavtal har nämligen beskattningsrätten
uttryckligen förbehållits sistnämnda land.
Departementschefen. Den fråga som aktualiserats genom riksskattenämndens
framställning berör extraordinära förhållanden. Förbundsrepubliken
Tyskland har genom en särskild lag åtagit sig att utbetala ersättning till offer
för nationalsocialistisk förföljelse. Såsom i det föregående angivits utgår ersättning
efter vissa grunder i form av engångsbelopp eller såsom livränta.
Ersättningarna torde merendels ej avse att utgöra full ersättning för lidna
skador. Vidare synes ersättningsbeloppen ha avvägts med hänsyn till att desamma
ej skulle komma att underkastas beskattning. Sålunda är ifrågavarande
ersättningar i princip skattefria i Tyskland. Av utredningen i ärendet
framgår att ersättningarna — därest skatteplikt eljest skulle ha förelegat
— undantagits från sådan skatteplikt även i vissa andra länder, där
mottagare av ersättningarna är bosatta.
Vad beträffar i Sverige bosatta mottagare av ersättningar torde få erinras
att enligt gällande beskattningsföreskrifter ersättningarna i vissa fall blir
underkastade skatteplikt härstädes medan de i andra fall undantages från
beskattning. Avgörande härför är bl. a. huruvida ersättningen utgår i form
av engångsbelopp eller såsom livränta, varjämte, såsom i det föregående
antytts, i vissa fall en tillämpning av det svensk-tyska dubbelbeskattningsavtalet
av den 25 april 1928 kan medföra att ersättningen blir skattefri.
Riksskattenämnden har i sin framställning uttalat som sin mening att en
tillfredsställande lösning av förevarande beskattningsspörsmål icke kan vin
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1957
7
nas med mindre genom särskild lagstiftning all ersättning, som utgår enligt
berörda tyska lag, förklaras vara fritagen från svensk skatt. Nämnden har
därvid särskilt erinrat om att ersättningarna utgår i anledning av de lidanden,
som genom nationalsocialistiska regimens övergrepp tillskyndats mottagarna,
samt framhållit att det synes i hög grad obilligt om ersättningsbeloppen
skulle drabbas av svensk inkomstskatt. Jag vill instämma i vad
riksskattenämnden sålunda anfört. De rent humanitära skälen är i förevarande
fall av sådan styrka, att redan på grund härav beskattning i Sverige
av ersättningarna icke bör ske. Ersättningarnas speciella natur och även omständigheterna
i övrigt är sådana, att särskild lagstiftning bör tillgripas för
att göra de ifrågavarande ersättningarna skattefria.
I det föregående har angivits att nu berörda beskattningsfråga i förhållandet
mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike reglerats genom
dubbelbeskattningsavtal mellan de båda länderna; härvid har Österrike avstått
från rätt att beskatta ifrågavarande ersättningar vilka tillfaller där bosatta
personer. Det skulle kunna ifrågasättas att beskattningsfrågan på motsvarande
sätt löstes avtalsvägen i förhållandet mellan Sverige och Förbundsrepubliken
Tyskland, d. v. s. genom att en särskild bestämmelse härom
infördes i 1928 års svensk-tyska avtal. Med hänsyn till att de ersättningar,
varom fråga är, i vissa fall redan torde ha upptagits till beskattning här
i riket och då jämväl dessa ersättningar bör omfattas av en skattebefrielse
är det angeläget att en författningsmässig reglering kommer till stånd så
snart som möjligt. Ur den synpunkten har jag icke ansett det lämpligt att
avvakta en revision av det svensk-tyska avtalet utan jag förordar att en särskild
förordning nu utfärdas med bestämmelser om skattefrihet för ifrågavarande
ersättningar. Skattefriheten torde i första hand böra avse den statliga
och kommunala inkomstskatten. Med hänsyn till att livräntorna härigenom
undantages från skatteplikt vid inkomsttaxeringen torde, även utan särskild
författningsbestämmelse, någon förmögenhetsbeskattning av livräntornas
kapitaliserade värde ej heller komma att äga rum. Bestämmelserna bör ges
verkan från och med taxeringsåret 1954, då frågan om beskattning av ersättningar
av detta slag första gången kunnat bli aktuell.
Beträffande den författningsmässiga utformningen av bestämmmelserna
vill jag nämna att det torde vara tillfyllest att angiva att skattefriheten omfattar
belopp, som utgått på grund av särskild lagstiftning i Tyskland om
ersättning till offer för nationalsocialistisk förföljelse.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att ett inom finansdepartementet
upprättat förslag till förordning om skattefrihet för vissa ersättningar
som utbetalas från Förbundsrepubliken Tyskland måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 89 år 1957
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bengt Resare
570313 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag