Kungl. Maj.ts proposition nr 385

Proposition 1946:385 - höst

Kungl. Maj.ts proposition nr 385.

1

Kr 385.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande
av ett mellan Sverige och Norge träffat avtal om vissa
fiskerifrågor; given Stockholms slott den 23 november
1946.

Under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen över jordbruks-
och utrikesdepartemensärenden för den 15 november 1946 och över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed begära riksdagens
godkännande av ett den 22 november 1946 mellan Sverige och Norge träffat
avtal om vissa fiskerifrågor.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Bihang till riksdagens protokoll 1046. 1 sami. Nr 385.

1

2

Kungl. Maj:ls proposition nr 385.

Avtal

mellan Sverige och Norge om
vissa fiskerifrågor.

Kungl. Svenska Regeringen och
Kungl. Norska Regeringen, vilka önska
träffa avtal om vissa fiskerifrågor,
hava överenskommit om följande be cttJmrnplspr'' 1.

Svenska fiskefartyg av alla slag
äga i Norge ilandföra och försälja
fisk, som fångats av vederbörande fartyg,
då detta till följd av haveri är
förhindrat föra fisken till den egentliga
bestämmelseorten. Med haveri
skall likställas fall, då fortsatt resa på
grund av sådana omständigheter som
storm e. d. kan anses medföra uppenbar
risk för haveri. Vad beträffar Rälare,
skall gälla vad som stadgas i § 2,
sisla stycket, i den norska lagen den
17 mars 1939 om fiske med bottensläpnot
(trål). Såsom trålare skola anses
alla fartyg, som hava trål ombord
— dock icke räktrålare — oavsett om
de använda även andra redskap.

2. Det är tillåtet att från svenska
fiskefartyg med undantag för Rälare
(andra än räktrålare) i Norge ilandföra
och försälja ävensom att till Norge
från Sverige införa fisk (med undantag
för ilandföring av sill, som
icke fångats under fiske efter annan
fisk) och skaldjur i väsentligen samma
kvantitativa omfattning som tidigare
varit vanligt. Svenska makrillfiskare,
räkfiskare och backefiskare
skola äga samma rättigheter som tidigare,
i vad avser leverans av fisk till
Norge. Från norsk sida göres förbehåll
av innebörd, att nu nämnda ilandföring
och försäljning icke må få karaktären
av svenskt fiske från baser i
Norge och att den skall ske på sådant
sätt, att den norska lokala eller totala
marknaden i minsta möjliga mån störes.
I sådant syfte skall bland annat
från vederbörande svenska fiskefartyg
i den utsträckning, som är möjlig,

Avtale

mellom Norge og Sverige om
visse fiskerispörsmål.

Den Kgl. norske Regjering og den
Kgl. svenske Regjering, som önsker
å inngå en avtale om visse fiskerispörsmål,
er blitt enige örn fölgende
bestemmelser:

1. Svenske fiskefartöyer av alle
slag gis adgang til å ilandföre og selge
i Norge fisk som er fanget på vedkonnnende
fartöy når dede som folge
av havari er forhindret fra å före
fisken til det egentlige bestemmelsessted.
Med havari skal likestilles slike
timelle hvor fortsatt reise på grunn
av omstendigheter som storm o. 1. kan
anses å medföre åpenbar risiko for
havari. Forsåvidt angår trålere henvises
til § 2, siste ledd, i norsk lov av
17. mars 1939 om fiske med bunnslepenot
(trål). Som trålere regnes alle
fartöyer som har trål ombord — dog
ikke reketrålere — uansett om de
også bruker andre redskaper.

2. Det gis adgang til ilandföring og
sälg i Norge fra svenske fiskefartöyer
unntatt trålere (dog slik at ilandföring
tillätes fra reketrålere) og innförsel
til Norge fra Sverige av fisk
(unntatt ilandföring av sild som ikke
er fanget under fångst etter amien
fisk) og skalldyr i vesentlig samme
kvantitetsmessige omfång som tidligere
var vanlig. Svenske makrellfiskere,
rekefiskere og linefiskere skal
ha den samme adgang som tidligere
med hensyn til levering av fisk i Norge.
Det tas forbehold fra norsk side
om at ilandföring og sälg som nevnt
ikke må få noén karakter av svensk
fiske fra baser i Norge og skal skje
på en slik mäte at det voldes minst
mulig forstyrrelse på det norske lokale
eller totale marked, bl. a. ved
at det fra vedkommende svenske
fiskefartöyer i den utstrekning det er
mulig undersökes på forhånd om

Kungl. Maj:ts proposition nr 385.

3

i förväg undersökas, om fångsten kan
emottaga» och försäljas på ett ekonomiskt
ändamålsenligt sätt på den
plats, där den är avsedd att ilandföras.

3. Ilandföring och införsel enligt
punkterna 1. och 2. skall ske inom
ramen för en värdekontingent, som
fastställes i den årliga svensk-norska
varuu tby lesöverenskommelsen, dock
att frän norsk sida medgives fortsatt
ilandföring vid haveritillfällen enligt
punkt 1., även sedan denna kontingent
blivit utnyttjad. I den utsträckning
svenskfångad fisk och svenskfångade
skaldjur, som ilandföras och
säljas i Norge, exporteras till Sverige,
skola såväl ovannämnda kontingent
som den kontingent, vilken i den årliga
svensk-norska varuutbytesöverenskommelsen
fastställes för import
till Sverige av färsk fisk från Norge,
ökas i motsvarande mån.

4. För ilandföring och införsel av
fisk och skaldjur enligt punkterna 1.,
2. och 3. skela de bestämmelser och
regler med avseende på försäljning,
minimimått och kvalitetskontroll
m. m. äga tillämpning, som gälla för
motsvarande norskfångad fisk och
norskfångade skaldjur.

5. I avräkning på den i den årliga
svensk-norska varuutbytesöverenskommelsen
fastställda kontingenten
för införsel till Sverige av färsk
fisk från Norge må införas färsk
långa för beredning till spillånga, i
den mån avsättningsmöjligheter i Sverige
finnas inom ramen för den produktions-
och försäljningsplan, som
fastställts eller må komma att fastställas
av vederbörande svenska fiskareorganisation.

6. Märkning och packning m. m.
av svenskfångad fisk, som ilandlöres
i eller införes till Norge, skall ske i
överensstämmelse med de regler, som
äro utfärdade eller må komma att utfärdas
av det norska fiskeridirektoratet.

7. För vidare försäljning till Sverige
såsom saltad vara må under tiden
från den 1 augusti till den 30 .september,
i anslutning lill godkända kon -

fangsten kan mottas og omsettes på
ekonomisk hensiktsmessig mäte på
det sted hvor den tenkes ilandfört.

3. Ilandföring og innförsel i henhold
til pkt. 1 og 2 skal skje innenfor
rämmen av en verdikvote som
fastsettes i den årlige norsk-svenske
varebytteavtale, dog slik at en fra
norsk side vil tilläte fortsatt ilandföring
i havaritilfelle som nevnt under
pkt. 1 også etter at denne kvote måtte
vrere utnyttet. I den utstakning
svenskfanget fisk og skalldyr som
ilandföres og selges i Norge, eksporteres
til Sverige, skal både ovennevnte
kvote og den kvote som fastsettes i
den årlige norsk-svenske varebytteavtale
for import til Sverige av fersk
fisk fra Norge, ökes tilsvarende.

4. For ilandföring og innförsel av
fisk og skalldyr i henhold til punkten
1, 2 og 3 gjelder de bestemmelser
og regler med hensyn til omsetning,
minstemål og kontroll med kvalitet
m. v. som gjelder for tilsvarende
norskfanget fisk og skalldyr.

5. Det gis adgang til under kvoten
for innförsel til Sverige av fersk fisk
fra Norge i den årlige norsk-svenske
varebytteavtale å innföre fersk lange
for fremstilling av spillange i den utstrekning
det finnes avsetningsmuligheter
i Sverige innenfor rämmen av
den produksjons- og omsetningsordning
som er eller måtte bli truffet av
vedkommende svenske fiskerorganisasjon.

6. Merkning og pakning m. v. av
svenskfanget fisk som ilandföres i
eller innföres til Norge skal skje i
samsvae med de regler som er eller
måtte bli utferdiget av det norske
fiskeridirektorat.

7. Det gis adgang til fra svenske
sildetrålere i tiden fra 1. august lil 30.
september i henhold til godkjente
kontrakter mellom svenske importö -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 385.

trakt mellan svenska importörer och
norska salterier, från svenska silltrålare
i Norge ilandföras och till
norska salterier iörsäljas i Nordsjön
fångad sill inom ramen för en kvantitetskontingent,
som i den årliga
svensk-norska varuutbytesöverenskommelsen
fastställes för införsel till
Norge av sådan sill. Samtidigt skall i
varuutby tesöverenskommelsen fastställas
en motsvarande kontingent för
införsel till Sverige från Norge av saltad
svenskfångad Nordsjö-sill. Licenser
för införsel till Sverige från Norge
av dylik sill skola utställas i enlighet
nied ovannämnda godkända kontrakt.
Nu nämnda anordning skall icke få
till följd, att den norska andelen i täckandet
av den svenska marknadens
behov av fetsill och Islands-sill minskas.

8. Från svenska silltrålare må i
Norge ilandföras och till norska silloljefabriker
försäljas sill under tiden
från den 1 maj till den 30 november.
Sådana leveranser skola ske till samma
priser och på samma leveransvillkor
i övrigt, som gälla för norska fiskares
leveranser av samma slags sill
till norska silloljefabriker. Därest
från norsk sida så begäres, skall i Sverige
lämnas medgivande till införsel
från Norge av de kvantiteter sillolja
och sillmjöl, som svara mot den kvantitet
svenskfångad sill, vilken sålunda
må hava levererats till norska silloljefabriker.
Nämnda kvantiteter sillolja
och sillmjöl skola i så fall utgöra tilllägg
till de kontingenter, som må vara
fastställda för dessa varuslag i den årliga
svensk-norska varuutbytesöverenskommelsen.

9. llandföring och försäljning av
svenskfångad sill i enlighet med punkterna
7. och 8. skal! icke vara underkastad
mera betungande bestämmelser
med hänsyn till försäljning och
kvalitetskontroll m. m., än som gälla
för motsvarande norskfångad sill.

10. Svenska fiskefartyg behöva
vid anlöpande av norsk hamn icke
förete andra dokument än dem, som
föreskrivas i svensk lag. Norska fiskefartyg
behöva vid anlöpande av

rer og norske salterier å ilandföre i
Norge og selge til norske salterier for
videre sälg til Sverige som saltet vare,
sild fanget i Nordsjöen innenfor rämmen
av en mengdekvote som fastsettes
i den årlige norsk-svenske varebytteavtale
for innförsel til Norge av
slik sild. Samtidig skal det i varebytteavtalen
fastsettes en tilsvarende
kvote for innförsel til Sverige fra
Norge av saltet svenskfanget Nordsjösild.
Lisenser for innförsel fra Norge
til Sverige for slik sild skal gis i henhold
til de ovenfor nevnte godkjente
kontrakter. Denne ordning skal ikke
få tilfölge at den norske andel i dekningen
av det svenske markeds behov
för fetsild og Islands-sild reduseres.

8. Det gis adgang til fra svenske
sildetrålere å ilandföre i Norge og selge
til norske sildoljefabrikker sild i
tiden fra 1. mai lil 30. november.
Slike leveranser skal skje til samme
priser og på de samme leveringsvilkår
forövrig som gjelder for norske
fiskeres levering av samme sorter sild
til norske sildoljefabrikker. Dersom
en fra norsk side ber om det, skal det
i Sverige gis tillåtelse til innförsel fra
Norge av de mengder sildolje og sildemel
som motsvarer den mengde
svenskfanget sild som således måtte
vaere levert til norske sildoljefabrikker.
De nevnte mengder sildolje og
sildemel skal i så fall komme i tillegg
til de kvoter som måtte vaere fastsatt
i den årlige norsk-svenske varebytteavtale
for disse varén

9. llandföring og sälg av svenskfanget
sild i henhold til plit. 7 og 8
skal ikke undergis mere byrdefulle
bestemmelser med hensyn til omsetning
og kontroll med kvalitet m. v.
enn dem som gjelder for tilsvarende
norskfanget sild.

10. Svenske fiskefar föyer trenger
ved anlöp av norsk havn ikke å fremvise
andre dokumenter enn dem som
er påbudt ved svensk lov. Norske
fiskefartöyer trenger ved anlöp av

Kungl. Maj.ts proposition nr 385.

5

svensk hamn icke förete andra dokument
än dem, som föreskrivas i norsk
lag.

11. Svenska fiskare äga inom
norskt hamnområde företaga erforderliga
reparationer av fartyg och redskap
samt efterse och torka sina redskap.

12. Detta avtal träder i stället för
den svensk-norska överenskommelse,
som kommit till stånd genom utväxling
av memoranda den 21 december
1933 och genom noteväxling den 15
maj 1936.

13. Detta avtal skall sättas i kraft
efter särskild noteväxling mellan den
svenska och den norska regeringen
samt förbliva gällande från och med
den 1 januari 1947 lill och med den
31 december 1947, varefter det automatiskt
förlänges för ett kalenderår i
sänder, såvida det icke av endera parten
bringas att upphöra genom uppsägning
minst en månad före nytt kalenderårs
början. Därest sådan noteväxling
icke verkställts före den 1 januari
1947, skall avtalet provisoriskt
tillämpas från och med sistnämnda
dag.

Som skedde i Stockholm i två exemplar
på svenska och norska språken,
varvid båda texterna skola äga
lika vitsord,

den 22 november 1946.

Tage Erlander.

svensk havn ikke å fremvise andre
dokumenter enn dem som er påbudt
ved norsk lov.

11. Svenske fiskere kan innen norsk
havneområde företa nödvendige reparasjoner
av fartöy og redskap, samt
etterse og torke sine redskaper.

12. Denne avtale trer i stedet for
det norsk-svenske arrangement som
bie inngått ved utvexling av memoranda
21. desember 1933 og ved noteveksling
15. mai 1936.

13. Denne avtale skal settes i kraft
etter serskilt noteveksling mellom
den norske og den svenske regjering
og gjelde fra og med den 1. januar
1947 til og med den 31. desember
1947, hvoretter den stilltiende skal
forlenges för ett kalenderår ad gången,
med mindre den av en av partene
bringes til opphör ved oppsigelse
minst en måned för nytt kalenderårs
begynnelse. Dersom en slik noteveksling
ikke har funnet sted för den
1. januar 1947, skal avtalen gjelde
midlertidig fra og med sistnevnte dag.

Utferdiget i Stockholm i to eksemplarer
på norsk og svensk, idet begge
tekster skal ha samme gyldighet,

den 22. november 1946.

Henr. A. Broch.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 385.

Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden rörande främmande

makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Statsrådet Sträng anför efter gemensam beredning med t. f. ministern för
utrikes ärendena, statsministern Erlander, och chefen för handelsdepartement
tet samt t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Ericsson:

Det svensk-norska varuutbytet i vad gäller fisk var vid krigsutbrottet 1939
reglerat genom två den 21 december 1933 mellan svenska och norska regeringarna
utväxlade memoranda samt genom en noteväxling av den 15 maj
1936. I berörda norska memorandum förklarade man sig å norsk sida beredd
utfärda vissa bestämmelser om dispens från de förbud mot införsel till och
ilandföring i Norge av utländsk fisk och utländska kräftdjur, vilka föreskrivits
i en norsk lag av den 6 juli 1933. Å svensk sida förklarade man sig i
förutnämnda svenska memorandum beredd att modifiera sedan den 19 maj
1933 gällande begränsningar rörande införsel av färsk långa för beredning
till spillånga. Genom noteväxlingen den 15 maj 1936 åtog sig svenska regeringen
att medverka till att årligen 300 ton färsk långa funne avsättning i
Sverige för beredning till spillånga.

Innebörden av nämnda reglering var, vad beträffar export av fisk från
Sverige till Norge, att utförsel av fisk på reguljär kommersiell väg kunde
ske i stort sett fritt, medan däremot rätt till ilandföring var medgiven blott
vissa grupper av fiskare. Importen till Sverige åter var icke föremål för
några restriktioner utom i fråga om långa, beträffande vilket fiskslag nyss
anförda arrangement hade träffats.

Inom ramen för de under kriget i båda länderna införda statliga regleringarna,
innebärande en vidgad kontroll av in- och utförseln, begränsades
efter hand det svensk-norska varuutbytet i vad avser fisk till ett minimum.
Då efter krigets slut frågan om det fortsatta varuutbytet i vad avser fisk blev
föremål för överläggningar i samband med de förhandlingar om en allmän
varuutbytesöverenskommelse för år 1946, vilka i december 1945 ägde rum
i Oslo, fann man sig å svensk sida med hänsyn till ovissheten i fråga om de
svenska exportmöjligheterna böra i viss mån anpassa fiskimporten till det
inhemska fångstläget. Samtidigt begärdes å svensk sida dels ett fastställande

Kungl. Maj.ts proposition nr 385.

7

av att svenska intressenter enligt nämnda norska memorandum av 1933
tillkommande rättigheter beträffande försäljning av fisk till Norge alltjämt
bestode, ehuru inom ramen för en vid förhandlingarna om det allmänna
varuutbytet överenskommen kontingent, dels att förhandlingar angående
önskemål från svenska fiskares sida örn vissa ytterligare rättigheter i Norge
skulle upptagas. Å norsk sida förklarade man sig beredd att bekräfta giltigheten
av tidigare medgivna rättigheter och att förhandla om de ytterligare
önskemål, som från svensk sida kunde framföras.

Dylika förhandlingar ha sedermera förts under innevarande år, senast i
samband med de överläggningar örn det svensk-norska varuutbytet under år
1947, vilka i början av denna månad ägde rum i Stockholm. Vid förhandlingarna
har frågan örn de svenska fiskarenas rätt till försäljning av fisk
m. m. i norska hamnar dryftats i hela dess vidd. Förhandlingarna ha resulterat
i ett förslag till avtal i ämnet. Detta förslag berör icke allenast
ilandföringen av svenskfångad fisk i Norge utan även vissa i samband därmed
stående frågor, vilkas lösande synts vara av betydelse för de svenska
fiskarena. Avtalet, som är avsett att träda i stället för det arrangement, vilket
kom till stånd genom utväxlingen av memoranda den 21 december 1933
och genom noteväxlingen den 15 maj 1936, innebär en viss utvidgning av de
rättigheter, som enligt dessa överenskommelser tillerkänts de svenska fiskarena
i Norge. Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning förutnämnda
förslag till avtal. Förslaget torde såsom bilaga1 få tagas till statsrådsprotokollet.

Avtalet innehåller i huvudsak följande. Enligt punkt 1 må fisk, som
fångats av svenskt fiskefartyg, ilandföras och säljas i Norge, då fartyget till
följd av haveri, eller emedan fortsatt resa kan anses medföra uppenbar
risk för haveri, är förhindrat att föra fisken lill den egentliga bestämmelseorten.
I punkt 2 stadgas, att fisk och skaldjur må ilandföras och säljas i
Norge från svenska fiskefartyg — med undanlag för andra trålare än räktrålare
-— ävensom införas från Sverige till Norge i väsentligen samma kvantitativa
omfattning som tidigare varit vanlig. Undantag göres dock beträffande
ilandföring av sill, som icke fångats under fiske efter annan fisk.
Svenska makrillfiskare, räkfiskare och backefiskare skola äga samma rättigheter
som tidigare i fråga om leverans av fisk till Norge. Det har från
norsk sida gjorts förbehåll för att ilandföring och försäljning enligt punkt
2 icke skall få karaktären av svenskt fiske från baser i Norge samt för att
den norska marknaden i minsta möjliga mån utsättes för störningar. Enligt
punkt 3 skall ilandföring och införsel enligt punkterna 1 och 2 ske inom
ramen för en värdekontingent, som fastställes i den årliga svensk-norska
varuutbytesöverenskommelsen, dock att ilandföring vid haveritillfällen får
ske även efter det kontingenten är utnyttjad. Svenskfångad lisk och svensklangade
skaldjur, som ilandföres i Norge och exporteras till Sverige, inräknas
ej heller i kontingenten. I punkt J föreskrives, att för ilandföring och

1 Här utesluten. Bilagan är frånsett dateringen och underskrifterna likalydande med den vid
propositionen fogade avtalstexten.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 385.

försäljning i Norge enligt förut nämnda punkter skola gälla samma bestämmelser
i fråga om försäljning, minimimått och kvalitetskontroll m. m., som
gälla för motsvarande norskfångade fisk och skaldjur. Punkt 5 stadgar, att i
den mån avsättningsmöjligheter i Sverige finnas inom ramen för av vederbörande
svenska fiskareorganisation fastställd produktions- och försäljningsplan
färsk långa må införas till Sverige från Norge för beredning till spillånga.
Punkt 6 innehåller bestämmelser örn märkning och packning m. m. av svenskfångad
fisk, som ilandföres i eller införes till Norge. Enligt punkt 7 må under
tiden 1 augusti—30 september i Norge från svenska silltrålare ilandföras och
till norska salterier säljas i Nordsjön fångad sill för vidare försäljning till
Sverige såsom saltad vara. Vidare må enligt punkt 8 från svenska silltrålare i
Norge ilandföras och till norska silloljefabriker säljas sill under tiden 1 maj—
30 november. I samma punkt ha intagits närmare föreskrifter angående villkoren
för dylika leveranser av sill samt rörande införsel till Sverige av sillolja
och sillmjöl i motsvarande omfattning. Punkt 9 stadgar, att i de båda närmast
föregående punkterna avsedd svenskfångad sill icke skall vara underkastad
mera betungande bestämmelser i fråga örn försäljning och kvalitetskontroll
m. m., än som gälla för motsvarande norskfångad sill. Enligt punkt
10 behöva svenska fiskefartyg vid anlöpande av norsk hamn icke förete
andra dokument än dem, som föreskrivas av svensk lag. Motsvarande gäller
norska fiskefartyg vid anlöpande av svensk hamn. Svenska fiskare äga enligt
punkt 11 inom norskt hamnområde företaga erforderliga reparationer av
fartyg och redskap samt efterse och torka sina redskap. I punkt 12 fastställes,
att det nya avtalet träder i stället för de svensk-norska fiskeriöverenskommelsema
av 1933 och 1936. Punkt 13 innehåller bestämmelser örn ikraftträdande
och giltighetstid. Avtalet skall gälla för tiden 1 januari—31 december
1947 och förlänges därefter automatiskt för ett kalenderår i sänder, såvida
icke uppsägning sker minst en månad före nytt kalenderårs början.

Då det föreliggande förslaget till avtal synes mig vara ägnat att främja
förbindelserna mellan Sverige och Norge på fiskets område, får jag förorda
förslagets godkännande.

Föredragande statsrådet uppläser härefter det förslag till avtal mellan
Sverige och Norge om vissa fiskerifrågor, för vilket han i det föregående
redogjort, samt hemställer — under erinran att det torde ankomma på t. f.
ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander, att göra framställning
rörande undertecknandet — att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna
nämnda förslag.

Vad föredragande statsrådet sålunda hemställt, däri statsrådets
övriga ledamöter instämma, behagar Hans Majit KoKonungen
bifalla.

Ur protokollet:

C. W. Rhedin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 385.

9

Utdrag av protokollet över ulrikesdeparlementsärenden, hållet in för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Under erinran att Kungl. Majit denna dag på föredragning av cheferna
för handels- och finansdepartementen samt av statsrådet Sträng godkänt förslag
till dels överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under
år 1947, dels överenskommelse angående betalningarna mellan Sverige och
Norge år 1947 jämte protokoll och skriftväxlingar, dels slutligen avtal mellan
Sverige och Norge örn vissa fiskerifrågor, varom enighet nåtts vid i Stockholm
förda förhandlingar,

hemställer statsministern, att Kungl. Majit måtte bemyndiga honom att
för Sveriges del underteckna ifrågavarande överenskommelser, protokoll och
avtal ävensom utväxla skrivelser i enlighet med förenämnda förslag.

Till vad statsministern sålunda hemställt, vari övriga statsrådsledamöter
förena sig, behagar Hans Majit Konungen
lämna bifall.

Ur protokollet:
Jan Killander.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 384.

2

10

Kungl. Majlis proposition nr 385.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med t. f. ministern för utrikes ärendena, statsminister Erlander,
och chefen för handelsdepartementet samt t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet,
statsrådet Danielson:

Sedan Kungl. Maj:t den 15 november 1946 bemyndigat statsministern Erlander
att för Sveriges del underteckna bland annat ett av Kungl. Maj:t godkänt
förslag till avtal mellan Sverige och Norge om vissa fiskerifrågor, har
sagda avtal den 22 november 1946 blivit vederbörligen undertecknat.

Jag hemställer nu, under åberopande av vad den 15 november 1946 anförts
vid anmälan inför Kungl. Maj:t av ifrågavarande förslag till avtal, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna avtalet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnar Eklund.

468867. Stockholm, Isaac Marcus Boktrvckeri-Aktiebolag, 1946.