Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år 1964 (Proposition 1964:23)

Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år 1964

Nr 23

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 mars 1952
(nr 98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel
i vissa brottmål så ock angående ändring i samma
lag; given Stockholms slott den 3 januari 1964.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet törda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag angående fortsalt giltighet av lagen
den 21 mars 1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i
vissa brottmål så ock angående ändring i samma lag.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att 1952 års lag med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål, vilken är tidsbegränsad och för närvarande
gäller för tiden till och med den 30 juni 1964, skall få giltighetstiden förlängd
till och med den 30 juni 1966. Därjämte föreslås vissa ändringar i
lagen, föranledda av brottsbalkens ikraftträdande.

Bihang till riksdagens protokoll 196t. 1 saml. Nr 23

Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år 1901

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr 98) med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål så ock angående
ändring i samma lag

Härigenom förordnas dels att lagen den 21 mars 1952 med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål, vilken jämlikt lag den 2 mars
1962 (nr 51) gäller till och med den 30 juni 1964, skall äga fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1966 dels ock att 1, 3 och 5 §§ sagda lag med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål skola från och med
den 1 januari 1965 erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

Vad i denna lag stadgas skall äga
tillämpning vid förundersökning angående brott

som avses i 8 kap. 1, 4 eller
5 §, 6 § första stycket eller 7 §, 9
kap. 1, 2 eller 6 § eller 19 kap. 4 §
strafflagen,

brott som avses i 19 kap. 1, 2 eller
3 § samma lag, där brottet innefattar
gärning varom i 4 § nämnda kap.
sägs,

försök eller förberedelse till brott
som ovan nämnts eller

brott som avses i 8 kap. 10 § eller
9 kap. 7 § samma lag.

(Föreslagen lydelse)

§•

Vad i denna lag stadgas skall äga
tillämpning vid förundersökning angående -

brott som avses i 13 kap. 1, 2 eller
3 § brottsbalken, om brottet innefattar
gärning varom i 4 § nämnda
kap. sägs,

brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 §,
18 kap. 1, 3 eller 4 § eller 19 kap. 1,
2, 5 eller 6 §, 7 § första stycket, 9 §
eller 13 § brottsbalken,

brott som avses i 3 kap. 1, 2, 5
eller 6 § eller 4 kap. 1, 2, 3 eller 4 §
brottsbalken, om gärningen innebär
förgripelse mot Konungen eller annan
som är nämnd i 18 kap. 2 §
samma balk, eller
försök, förberedelse eller stämpling
till brott som ovan nämnts,
om sådan gärning är belagd med
straff.

Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år 19Gr

(Gällande hjdelse)

Beslag må läggas å sådant skriftligt
meddelande som omförmäles i
27 kap. 2 § andra punkten rättegångsbalken,
ändå att å brottet kan
folja lindrigare straff än straffarbete
i två år.

(Föreslagen lydelse)

§•

Beslag må läggas å sådant skriftligt
meddelande som omförmäles i
27 kap. 2 § andra punkten rättegångsbalken,
ändå att för brottet är
stadgat lindrigare straff än fängelse
i två år.

5 §•

Tillstånd enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken
till avhörande av telefonsamtal
må meddelas, ändå att å
brottet kan följa lindrigare straff än
straffarbete i två år.

Finnes det-------sådan åtgärd.

Giltighetstiden för------telefonanstaltens föreståndare

Kan det---—--eller åklagaren.

Tillstånd enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken
till avhörande av telefonsamtal
må meddelas, ändå att för
brottet är stadgat lindrigare straff
än fängelse i två år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 23 år 1964

litdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 19 december 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om fortsatt giltighet
av och ändring i lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa
brottmål samt anför följande.

På förslag av Kungl. Maj :t antog 1952 års riksdag en lag med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål (prop. 1952: 22; LHJ 6; rskr
60). Lagen, som utfärdades den 21 mars 1952 (nr 98), ger vidgade möjligheter
att utnyttja tvångsmedel vid förundersökning angående vissa brott
mot rikets säkerhet m. in. Stadgandena i lagen är utformade såsom tilläggsoch
undantagsbestämmelser till rättegångsbalken, vars regler är tillämpliga
i den mån särbestämmelser ej meddelats. Innebörden av lagen är i huvudsak,
att möjligheter ges till förlängning av anhållningstiden samt att bestämmelserna
i rättegångsbalken om beslag och telefonavlyssning kompletteras
på vissa punkter. Beslut om förlängning av anhållningstiden meddelas av
justitiekanslern. I övrigt är tillämpningen av de särskilda tvångsmedelsbestämmelserna
underkastad domstols kontroll.

Lagen är tidsbegränsad. Dess giltighetstid, som ursprungligen utgick den
30 juni 1953, har undan för undan förlängts, senast genom lag den 2 mars
1962 (nr 51) för tiden till och med den 30 juni 1964.

Behov av lagen föreligger alltjämt. Dess giltighetstid torde därför böra ytterligare
förlängas, även denna gång på två år eller således till och med den
30 juni 1966.

I anslutning härtill bör beaktas att den av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna
brottsbalken, vilken utfärdats den 21 december 1962 (nr 700), torde
komma att träda i kraft under den förlängda giltighetstiden för den omnämnda
tvångsmedelslagen. Kungl. Maj :t har den 29 november 1963 beslutat
förelägga 1964 års riksdag förslag till lag om införande av brottsbalken

Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år IUC>''i J

(prop. l%4: 10), enligt vilket balken skall träda i kraft den 1 januari 1965.
Vissa ändringar i tvångsmedelslagen synes bli erforderliga i anledning av
brottsbalkens ikraftträdande. Ändringar i rättegångsbalken i anslutning till
brottsbalken — nyss berörda proposition innehåller jämväl förslag till sådana
ändringar — föranleder dessutom jämkningar i vissa av lagens bestämmelser.
De erforderliga ändringarna i tvångsmedelslagen torde lämpligen
böra behandlas i förevarande sammanhang.

I första hand bör tillses att lagens tillämpningsområde, som för närvarande
anknyter till strafflagen, anpassas efter brottsbalken. Lagen skall enligt
dess 1 § äga tillämpning vid förundersökning angående brott, som avses i
vissa i paragrafen uppräknade stadgandcn i strafflagen, samt angående föisök
eller förberedelse till en del av dessa brott.

I nämnda paragraf i tvångsmedelslagen anges först 8 kap. 1, 4 och 5 §§,

6 § första stycket och 7 § strafflagen, vilka lagrum avser högförräderi, spioneri,
grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet.
Om dessa brott stadgas i 19 kap. 1, 5 och 6 §§, 7 §
första stycket och 9 § brottsbalken. Förevarande lag torde härutöver hora
äga tillämpning vid förundersökning för brott, som är att hänföra till krigsanstiftan
jämlikt 19 kap. 2 § brottsbalken.

Uppräkningen omfattar vidare 9 kap. 1, 2 och 6 §§ samt 19 kap. 4 § strafflagen,
d. v. s. de brott som f. n. rubriceras uppror, majestätsbrott, väpnat
hot mot laglig ordning, sabotage och grovt sabotage. Beskrivningarna av
dessa brott, med undantag av majestätsbrott, återfinnes i 18 kap. 1 och 3 §§
samt 13 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken. Särskilt stadgande om brott, motsvarande
majestätsbrott enligt strafflagen, har ej upptagits i brottsbalken. Motsvarighet
torde dock erhållas genom att i 1 § tvångsmedelslagen hänvisa till
brott, som avses i 3 kap. 1, 2, 5 eller 6 § eller 4 kap. 1, 2, 3 eller 4 § brottsbalken,
om gärningen innebär förgripelse mot Konungen eller annan som
är nämnd i 18 kap. 2 § samma balk.

Enligt uppräkningen skall lagen dessutom vinna tillämpning i fråga om
brott, som avses i 19 kap. 1, 2 eller 3 § strafflagen — mordbrand, grov mordbrand
eller allmänfarlig ödeläggelse — om brottet innefattar gärning varom
sägs i 4 § samma kapitel. Motsvarande lagrum i brottsbalken är 13 kap. 1
4 §§.

Slutligen hänvisar 1 § tvångsmedelslagen till 8 kap. 10 § och 9 kap. 7 §
strafflagen, avseende tagande av utländskt understöd och olovlig kårverksamhet.
Dessa lagrum bör ersättas med 19 kap. 13 § och 18 kap. 4 § brottsbalken.

I lagtekniskt avseende bör 1 § tvångsmedelslagen dessutom ges den
ändrade utformning som föranledes av att det enligt brottsbalken skall
dömas för stämpling till brott, medan stämpling, som är belagd med straff
enligt strafflagen, skall anses som förberedelse, jfr 23 kap. 2 § andra
stycket brottsbalken och 3 kap. 2 § första stycket strafflagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 23 år 196i

De jämkningar i lagens bestämmelser som, enligt vad förut antytts, föranledes
av ändringar i rättegångsbalken berör stadgandena i 3 och 5 §§ i lagen.
I förslag till ändrad lydelse av 27 kap. 2 § andra punkten och 16 § rättegångsbalken
i prop. 1964: 10 anges svårhetsgraden för brott, varom måste
vara fråga för att visst slags skriftligt meddelande skall få läggas under
beslag och för att tillstånd till avhörande av telefonsamtal i visst fall skall
få meddelas, på annat sätt än för närvarande. Nämnda stadganden i förevarande
lag, som innehåller regler om undantag från bestämmelserna i dessa
lagrum i rättegångsbalken, bör jämkas så att de ansluter till den föreslagna
lydelsen av lagrummen i rättegångsbalken.

De förordade lagändringarna torde böra träda i kraft samtidigt med
brottsbalken eller den 1 januari 1965.

I enlighet med vad salunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
bilagda förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 21
mars 1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa
brottmål så ock angående ändring i samma lag.1

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Margit Hirén

Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år 196b

Utdrag av protokollet, hållet inför Kungl. Maj.ts lagråd den 3
januari 196b.

Närvarande:

justitieråden Romanus,

Digman,

Nordström,

regeringsrådet Holmgren.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll övei
justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet
den 19 december 1963, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 21 mars
1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
så ock angående ändring i samma lag.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t.f. lagbyråchefen Leif Brundin.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist

Kungl. Maj.ts proposition nr 23 år 196b

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 3 januari
1964 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 19 december 1963 remitterade
förslaget till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 21 mars 1952
(nr 98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål så ock
angående ändring i samma lag.

Med förmälan att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran hemställer
föredraganden, att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Stig Granqvist

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631585