Kungl. Maj.ts proposition nr 212

Proposition 1946:212

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

1

Nr 212.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande
av en mellan Sverige och Finland träffad överenskommelse
rörande det svensk-finska varuutbytet m. m.;
given Stockholms slott den 1 mars 1946.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handelsoch
utrikesdepartementsärenden för den 22 februari 1946 och över handelsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande
av en den 23 februari 1946 mellan Sverige och Finland träffad överenskommelse
angående det svensk-finska varuutbytet.

GUSTAF.

Gunnar Myrdal.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 212.

1

2

Kungl. May.ts proposition nr 212.

Överenskommelse

angående det svensk-finska varuutbytet under tiden 1 februari

1946—31 januari 1947.

I anslutning till denna dag undertecknade kreditavtal mellan Sverige och
Finland har i syfte att främja varuutbytet mellan de båda länderna träffats
följande överenskommelse:

Artikel 1.

Svenska regeringen kommer att lämna erforderliga tillstånd till utförsel
till Finland av varor inom ramen för de kontingenter, som angivas i bifogade
förteckning I.1

Finska regeringen kommer att lämna erforderliga tillstånd till införsel och
betalning av varor från Sverige inom ramen för samma kontingenter, samt
medgiva överföring av valuta till fuija värdet å förfallodagen.

Artikel 2.

Finlands regering kommer att med förbehåll för landets försörjningsläge
lämna erforderliga tillstånd till utförsel till Sverige av varor inom ramen för
de kontingenter, som angivas i bifogade förteckning II.1

Svenska regeringen kommer att lämna erforderliga tillstånd till införsel
från Finland av varor inom ramen för samma kontingenter.

Artikel 3.

De båda regeringarna komma att i mån av föreliggande möjligheter underlätta
utförseln, respektive införseln jämväl av varor utöver de i förteckningarna
I och II upptagna kvantiteterna och varuslagen.

Artikel 4.

Därest det visar sig, att varuutbytet mellan de båda länderna icke kan
upprätthållas på sätt, som förutsatts vid uppgörandet av kontingentförteckningarna,
eller därest svårigheter eljest skulle uppstå för fullgörandet av bestämmelserna
i denna överenskommelse, förbehålla sig båda parter rätt att
påkalla underhandlingar i ämnet.

Artikel 5.

Denna överenskommelse skall sättas i kraft efter särskild noteväxling mellan
den svenska och den finska regeringen samt förbli gällande t. o. m. den
31 januari 1947. I avvaktan på att sådan noteväxling verkställes, skall den
provisoriskt tillämpas från och med dagen för dess undertecknande.

Som skedde i Stockholm den 23 februari 1946.

Östen Undén. G. A. Gripenberg.

1 Här utesluten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

3

Protokoll.

I anslutning till denna dag undertecknad överenskommelse angående det
svensk-finska varuutbytet under tiden 1 februari 1946—31 januari 1947 hava
förhandlingsdelegationerna enats örn följande.

Svenska exportlicenser komma att fortsättningsvis efter prövning utfärdas
inom ramen för den förteckning över svenska exportutfästelser avseende tiden
17 augusti 1945—31 januari 1946, som fogats till skriftväxlingen den 17
augusti 1945 (RE 10), under förutsättning att ansökan örn svensk exportlicens
ingives senast den 31 mars 1946. Finska vederbörande komma efter
den 28 februari 1946 icke längre att utfärda importlicenser i avräkning å
nämnda exportutfästelser.

De importlicenser, som finska vederbörande komma att utställa i avräkning
å den nu slutna överenskommelsen, komma att erhålla beteckningen
RE 11.

Stockholm den 23 februari 1946.

Östen Undén.

G. A. Gripenberg.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Skrivelse från svenske utrikesministern till finske ministern i Stockholm.

Stockholm den 23 februari 1946.

Herr Envoyé.

I anslutning till den denna dag undertecknade överenskommelsen angående
det svensk-finska varuutbytet under tiden 1 februari 1946—31 januari
1947 har jag äran härmed meddela följande.

I den mån betalningsmedel komma att stå till förfogande utöver vad som
erfordras för likvidering av i förteckning I i överenskommelsen förutsedd
finsk varuimport, kommer svenska regeringen att lämna erforderliga tillstånd
till utförsel till Finland av varor inom ramen för de kontingenter, som
angivas i bifogade förteckning lil1 med förbehåll dock för Sveriges försörjningsläge
i vad avser icke specificerade varuslag ävensom för svensk valutamyndighets
prövning av eventuellt ifrågakommande enskilda svenska exportkrediter.

Mottag, Herr Envoyé, försäkran om min utmärkta högaktning.

Östen Undén.

Skrivelse från finske ministern i Stockholm till svenske utrikesministern.

Stockholm den 23 februari 1946.

Herr Minister.

Härmed har jag äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse denna dag
av följande lydelse:

Med anledning härav får jag bekräfta, att i den mån betalning avses skola
ske med ianspråktagande av enskilda svenska exportkrediter, finska regeringen
kommer att lämna erforderliga tillstånd till införsel från Sverige av
varor inom ramen för de kontingenter, som angivas i ovannämnda förteckning
III.

Mottag, Herr Minister, försäkran om min utmärkta högaktning.

G. A. Gripenberg.

1 Här utesluten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

5

Utdrag av protokollet över handelsärenden rörande främmande
makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
22 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg».
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen''
för finansdepartementet anför t. f. chefen för handels- och folkhushållningsdepartementen,
statsrådet Danielson.

Handelsförbindelserna mellan Sverige och Finland ha reglerats genom handelsavtal
den 14 december 1927, vilket i stort sett innehåller bestämmelser
örn ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation. Till detta avtal ha senare
fogats vissa kompletterande överenskommelser. Under åren 1940—1945
har samhandeln huvudsakligen skett inom ramen av en serie kontingentöverenskommelser
med tillhörande varulistor. Den senaste av dessa överenskommelser
har avsett tiden 17 augusti 1945—31 januari 1946.

Varuutbytet med Finland spelade under mellankrigsperioden, liksom fallet
var med de övriga nordiska länderna, en i flera avseenden betydande roll för
Sveriges näringsliv. Det må nämnas, att enligt svensk officiell statistik varuutbytet
de båda ländema emellan under perioden 1936—1939 uppgick till
följande ungefärliga värden i miljoner kronor räknat:

Hela varu ^

r Sveriges export Sveriges import omsättningen

till Finland från Finland mellan Sverige

och Finland

1936 .................. 60-2 22-9 83-1

1937 .................. 87-4 23-3 HOT

1938 .................. 86-4 21-4 107-8

1939 .................. 93-8 26-7 1205

De ur svensk exportsynpunkt viktigaste varorna i handeln med Finland
under denna period utgjordes av maskiner och transportmedel, järn och stål
samt verktyg. Av avsevärd betydelse var även utförseln av textilvaror, kemiska
produkter, fett m. m.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Importen från Finland bestod huvudsakligen av kött och fisk, hudar och
skinn, vidare trävaror, pappersmassa och papper. Nämnas må jämväl leveranserna
av textilvaror, fajans och porslinsvaror, vegetabiliska ämnen såsom
hö, bär m. m.

Krigsutbrottet i september 1939 och framförallt det finsk-ryska vinterkriget
1939—1940 fingo självfallet vittgående konsekvenser för de svensk-finska
handelsförbindelserna. Dessa utvecklades därefter under väsentligt andra
förutsättningar än dem, som kännetecknade mellankrigsperioden.

Omfattningen och sammansättningen av vårt varuutbyte med Finland under
krigsåren ha huvudsakligen bestämts å ena sidan av Finlands möjligheter
att genom leveranser till Sverige och krediter kunna betala den fortsatta
importen från Sverige samt å andra sidan av Sveriges leveransmöjligheter
ur försörjnings- och handelspolitiska synpunkter. Utvecklingen har i stort
sett kännetecknats av en omfattande svensk export, medan importen från
Finland genomgående varit begränsad. Denna utveckling har möjliggjorts
genom att Finland från krigets början fram till vapenstilleståndet hösten
1944 erhållit omfattande svenska statskrediter, vartill komma bl. a. enskilda
exportkrediter, för vilka statlig garanti lämnats intill 60 procent av beloppet.
Det svensk-finska varuutbytets omfattning och fördelning på export och import
under denna period framgår av följande statistiska uppgifter (i miljoner
kronor) för åren 1940—1944:

K v	Sveriges export	Sveriges import	Hela varu-omsättningen
	till Finland	från Finland	mellan Sverige
1940 .........	......... 166-1	19-8	och Finland 185-9
1941 .........	.......... 147-3	238	171-1
1942 .........	.......... 75-7	29-6	105-3
1943 .........	.......... 51-7	20-5	72-3
1944 .........		48-5	119-4

Vapenstilleståndet i augusti 1944 medförde, att Finland under åtskillig
tid framåt helt kom att avstängas från import från andra länder än Sverige.
Finlands varulager voro vid denna ''tidpunkt hårt medtagna och landets exportkapacitet
blev därefter i stor utsträckning tagen i anspråk för skadeståndsleveranser.
För att i detta läge möjliggöra viss för det finska näringslivet
oundgängligen nödvändig import från Sverige, särskilt av livsmedel,
kol och kemikalier, beviljade Sverige Finland under hösten 1944 en återuppbyggnadskredit
på 150 miljoner kronor, vilken senare ökats med 9 miljoner
kronor. I syfte att jämväl i fortsättningen möjliggöra finansieringen av vissa
ur finsk synpunkt synnerligen angelägna varuleveranser ställdes å svensk sida
kortfristiga krediter i form av förskott till Finlands förfogande. En härom
i april och maj 1945 träffad uppgörelse innebar, att Sveriges riksbank ställde
betalningsmedel till förfogande för likvidering av finska varuinköp härstädes
mot utfästelse, att dessa förskott återbetalades dels med inkomsterna av den
export från Finland till Sverige, som förutsattes komma till stånd före den

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

7

1 april 1946, dels i viss utsträckning nied inkomsterna av export till andra
länder. Dessa förskott lia uppgått till sammanlagt 61,5 miljoner kronor, varav
intill årsskiftet 1945/46 omkring 15 miljoner kronor återbetalats. Beträffande
omfattningen av den svensk-finska handeln under år 1945 må nämnas,
att enligt preliminära siffror den svenska exporten till Finland under detta
år uppgick till ett värde av ca 150 miljoner kronor, medan importen under
samma tid hade ett värde av endast ca 46 miljoner kronor.

Rörande regleringen av det svensk-finska varuutbytet under tolvmånadersperioden
1 februari 1946—31 januari 1947 ha underhandlingar under sistlidna
januari samt innevarande februari månader förts i Stockholm mellan
svenska och finska vederbörande, från svensk sida genom en delegation
under ordförandeskap av landshövding V. G. Lundvik.

Underhandlingarna, som förts med ledning av yttranden från statens handels-,
industri- och livsmedelskommissioner, äro numera slutförda och ha
resulterat i ett förslag till överenskommelse, som jag nu anhåller att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning.

Avtalsförslaget omfattar dels en varuutbytesöverenskommelse, upptagande
5 artiklar jämte därtill hörande två kontingentförteckningar, dels ett protokoll
med vissa övergångsbestämmelser rörande svensk export- respektive
finsk importlicensgivning inom ramen för kvarstående kontingentrester från
varutbytesöverenskommelsen för perioden 17 augusti 1945—31 januari 1946,
dels ock skriftväxling beträffande vissa svenska leveranser — under närmare
angivna förutsättningar -— utöver de i huvudöverenskommelsens kontingentförteckning
förutsedda. De handlingar, vilka sålunda innefattas i avtalsförslaget,
torde såsom bilagor (Bilaga A—G)1 få fogas till statsrådsprotokollet.
Vissa kreditöverenskommelser, vilka utgöra en förutsättning för genomförande
av varuutbytet, komma att i annat sammanhang anmälas av chefen för
finansdepartementet.

Varuutbytesöverenskommelsen innehåller i huvudsak följande. Enligt artikel
1 förpliktar sig svenska regeringen att medgiva utförsel och finska regeringen
att medgiva införsel och betalning av de varor, som angivas i till
överenskommelsen fogad förteckning I; härutöver utfäster sig finska regeringen
alt medgiva överföring av valuta till fulla värdet av dessa varor å
förfallodagen. Enligt artikel 2 förpliktar sig finska regeringen att med förbehåll
för Finlands försörjningsläge medgiva utförsel och svenska regeringen
att medgiva införsel av de varor, som angivas i till överenskommelsen fogad
förteckning II. Artikel 3 stadgar, att de båda regeringarna skola i möjligaste
mån underlätta utförseln, respektive införseln jämväl av varor utöver de i förteckningarna
I och II upptagna kvantiteterna och varuslagen. Enligt artikel
4 förbehålla sig båda parterna rätt att påkalla nya underhandlingar, därest
det skulle visa sig, att varutbytet mellan de båda länderna icke kan upprätt -

1 Här uteslutna. Bilagorna A samt D—E och G äro frånsett dateringen och underskrifterna
likalydande med vid propositionen fogade handlingar. Bilagorna B—C samt F upptaga de till
varuutbytesöverenskommelsen samt skriftväxlingen hörande kontingentförteckningarna.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

hållas på det sätt, som förutsetts vid uppgörandet av kontingentförteckningarna,
eller därest svårigheter eljest skulle uppstå för fullgörandet av bestämmelserna
i överenskommelsen. Artikel 5 innehåller bestämmelser angående
överenskommelsens ikraftträdande samt giltighetstid, varvid stadgas, att det
slutliga ikraftträdandet skall äga rum först efter särskild noteväxling mellan
svenska och finska regeringarna; i avvaktan härpå skall överenskommelsen
provisoriskt tillämpas från och med dagen för undertecknandet. Överenskommelsen
skall gälla till utgången av januari 1947.

I det tidigare omförmälda protokollet med vissa övergångsbestämmelser
rörande den svenska export- respektive finska importlicensgivningen stadgas,
att svenska exportlicenser fortsättningsvis komma att efter prövning utfärdas
i avräkning på de för avtalsperioden 17 augusti 1945—31 januari
1946 lämnade svenska exporlutfästelserna, under förutsättning att ansökan
örn svensk exportlicens ingives senast den 31 mars 1946. Samtidigt har enighet
uppnåtts, alt finska vederbörande efter den 28 februari 1946 icke längre
skola utfärda importlicenser i avräkning på dessa exportutfästelser.

Såsom förut nämnts hänvisar artikel 1 i varuutbytesöverenskommelsen till
en särskild förteckning, i vilken finnas angivna värde- och i vissa fall kvantitetsuppgifter
rörande sådana svenska varor, som skola utföras till Finland.
Häribland märkas förutom vissa produkter på livsmedelsområdet huvudsakligen
järn och stål, arbeten av järn och stål samt av andra oädla metaller
ävensom maskiner, kemiska produkter m. m. Sammanlagda värdet av de
svenska leveranserna beräknas uppgå till ca 28 miljoner kronor.

Den i artikel 2 avsedda förteckningen över varuslag, som med förbehåll
för Finlands försörjningsläge skola införas därifrån, upptager i främsta
rummet olika trävaror samt papper, vidare bl. a. porslin och fajans, kopparhalvfabrikat
samt ost. Slutligen förutses även vissa affärer av innebörd, att
svenska varor förädlas i Finland för att därefter återsändas hit. Sålunda planeras
att i Finland för svensk räkning väva bomullsvävnader och spinna
kamgarn och bomullsgarn. Sammanlagda värdet av de finska leveranserna
beräknas uppgå till ca 31 miljoner kronor.

I den till avtalsförslaget hörande skriftväxlingen angående vissa svenska
leveranser utöver de i huvudöverenskommelsens kontingentförteckning I
förutsedda stadgas följande. Svenska vederbörande utfästa isig att, i den
mån betalningsmedel komma att stå till förfogande utöver vad som erfordras
för likvidering av i nyssnämnda kontingentförteckning förutsedd finsk varuimport,
lämna erforderliga tillstånd till utförsel till Finland av varor inom
ramen för de kontingenter, som angivits i en till skrivelsen fogad särskild
förteckning; härvid har emellertid förbehåll gjorts för dels Sveriges
försörjningsläge i vad avser sådana varuslag, som i denna förteckning icke
särskilt specificerats, dels ock svensk valutamyndighets prövning av eventuellt
ifrågakommande enskilda svenska exportkrediter. Från finsk sida bekräftas
att, i den mån betalning för här ifrågavarande tilläggsleveranser
avses skola ske med ianspråktagande av enskilda svenska exportkrediter,
finska regeringen kommer att lämna erforderliga tillstånd lill införsel från

Kungl. Maj:ts proposition nr 212. 9

Sverige av varor inom ramen för de kontingenter, som angivits i sistnämnda
förteckning.

Då det föreliggande förslaget till varuutbytesöverenskommelse synes mig
vara ägnat att främja handelsförbindelserna mellan Sverige och Finland, får
jag förorda förslagets godkännande.

Föredraganden uppläser härefter det förslag till överenskommelse rörande
det svensk-finska varuutbytet med tillhörande protokoll och skriftväxling, för
vilket han i det föregående redogjort, samt hemställer, under erinran att det
torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörörande
undertecknandet, att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna nämnda
förslag.

Vad föredraganden sålunda hemställt, däri statsrådets övriga
ledamöter instämma, behagar Hans Majit Konungen
bifalla.

Ur protokollet:
Lennart Kihlstrand.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 212.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Under erinran att Kungl. Maj:t denna dag på föredragning av chefen för
finansdepartementet och t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Danielson, godkänt förslag till dels kredilavtal A och B mellan Sverige och
Finland ävensom därtill hörande protokoll, dels även överenskommelse angående
det svensk-finska varuutbytet under tiden 1 februari 1946—31 januari
1947 jämte därtill hörande protokoll samt skriftväxling, varom enighet nåtts
vid i Stockholm förda förhandlingar mellan svenska och finska vederbörande,
hemställer ministern, att Kungl. Majit måtte bemyndiga honom att för
Sveriges del underteckna ifrågavarande kreditavtal, varuutbytesöverenskommelse
samt protokoll ävensom utväxla skrivelser i enlighet med förenämnda
förslag.

Till vad ministern sålunda hemställt, vari övriga statsrådsledamöter
förena sig, behagar Hans Majit Konungen lämna
bifall.

Ur protokollet:
R. Reuterswärd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

11

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den t
mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för finans- och
folkhushållningsdepartementen.

Sedan Kungl. Majit den 22 februari 1946 bemyndigat ministern för utrikes
ärendena att för Sveriges del underteckna bland annat ett av Kungl. Majit
godkänt förslag till överenskommelse angående det svensk-finska varuutbytet
under tiden 1 februari 1946—31 januari 1947 jämte därtill hörande protokoll
samt skriftväxling, varom enighet nåtts vid i Stockholm förda förhandlingar
mellan svenska och finska vederbörande, ha sagda varuutbytesöverenskommelse
jämte protokoll den 23 februari 1946 blivit vederbörligen undertecknade.

Jag hemställer nu, under åberopande av vad t. f. chefen för handelsdepartementet,
statsrådet Danielson, den 22 februari 1946 anfört vid anmälan inför
Kungl. Majit av ifrågavarande förslag till överenskommelse, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att godkänna överenskommelsen. De vid överenskommelsen
samt därtill hörande skriftväxling fogade kontingentförteckningama
synas därvid lämpligen icke böra återgivas i propositionen utan torde
få genom avskrift delgivas riksdagens vederbörande utskott.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
J.-G. Nilsson.