Kungl. Maj.ts proposition Nr 173

Proposition 1926:173

Kungl. Maj.ts proposition Nr 173.

1

Nr 173.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning till
engelska episkopalförsamlingen i Stockholm av tomt för församlingens
kyrka; given Stockholms slott den 25 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 19 och den 25 februari 1926,
föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst W ig forss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson,
Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller,
Levinson.

Chefen för finansdepartementet statsrådet Wigforss anför:

På ansökning av episkopalförsamlingen i Stockholm medgav Kungl. Maj:t
den 13 december 1912, att å den s. k. garnisonskyrkogården å Ladugårdsgärdet
finge upplåtas tomtplats för uppförande av en kyrka för församlingen.
Tillika föreskrev Kungl, Maj:t bland annat, att tomtplatsen skulle genom
riksmål skalksämbetets försorg i samråd med överkommendanten i Stockholm
och på församlingens bekostnad å marken utstakas till en areal av högst 340
kvadratmeter och å karta avfattas, att tomtplatsen finge av församlingen
disponeras, så länge platsen användes för ifrågavarande ändamål, att i tomthyra
av församlingen inom januari månads utgång varje år, räknat från och
med det år varunder området tillträddes, skulle till Djurgårdsförvaltningen
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 145 höft. (Nr 173.) 1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

erläggas en avgift, som tills vidare skulle utgå med 700 kronor om året,
samt att ritningar till kyrkobyggnaden och plan för platsens ordnande omkring
byggnaden skulle underställas Kungl. Maj:ts godkännande. Sedan
tomtplatsen blivit med en areal av 340 kvadratmeter å marken utstakad
och utstakningen av riksmarskalksämbetet godkänts, gillade Kungl. Ma,j:t
den 28 mars 1913 ritningar till kyrkobyggnaden och godkände plan för
ordnande av platsen omkring kyrkan.

Enligt av Kungl. Maj:t den 1 september 1914 fastställd stadsplan för viss
del av Stockholms stad, omfattande bland annat garnisonskyrkogården, upptogs
det område varå engelska episkopalförsamlingens kyrka uppförts med
en areal av 411.9 kvadratmeter såsom byggnadsparti’. Vissa andra delar
av kyrkogården utlades till gatumark och återstoden till allmän plats, »parken
Garnisonskyrkogården ».

Å den 14 augusti 1915 upprättad tomtkarta med beskrivning har ifrågavarande
tomtplats upptagits med sistnämnda areal såsom tomten nr 1 efter
1810 års nummerordning i kvarteret Kyrktomten.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 141, till 1920 års riksdag
framställda förslag medgav riksdagen bland annat, att nyssberörda allmänna
plats, »parken Garnisonskyrkogården», finge med äganderätt utan ersättning
överlåtas till Stockholms stad, mot skyldighet för staden dels att i värdigt
skick underhålla densamma under bibehållande av dess karaktär av kyrkogård
som dock icke vidare finge användas till begravningsplats, dels ock att
ansvara för den renhållning som eljest skulle kunna åligga kronan såsom
ägare av den inom parken avsatta byggnadstomten, så länge denna bibehölles
i kronans ägo och användes för sitt dåvarande eller annat allmänt
ändamål. På grund av vederbörligt bemyndigande avslutade härefter kammarkollegium
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar med Stockholms stad avtal
om överlåtelse till staden av bland annat nämnda park. Härvid undantogs
från överlåtelsen uttryckligen tomten nr 1 efter 1810 års nummerordning
i kvarteret Kyrktomten.

I en den 6 juni 1923 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd ansökning har
engelska episkopalförsamlingen i Stockholm anhållit att få med äganderätt
förvärva ifrågavarande tomt och förklarat sig villig att som köpeskilling erlägga
ett belopp av 14,000 kronor, motsvarande den vid tomtens upplåtande
bestämda tomthyran, kapitaliserad efter 5 procent.

över ansökningen har arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 23
september 1925 avgivit utlåtande och därvid överlämnat yttranden i ärendet
av chefen för fjärde arméfördelningen, intendenten för Djurgården och riksmarskalksämbetet
ävensom två särskilda, den 2 januari 1924 respektive den
7 september 1925 dagtecknade skrivelser från församlingens kyrkoråd.

Intendenten för Djurgården och riksmarskalksämbetet hava ansett hinder
icke böra möta för församlingen att förvärva äganderätten till tomten ifråga.
Den erbjudna köpesumman, 14,000 kronor, hava sagda myndigheter dock

Kungl. Mujsts proposition Nr 173.

3

funnit alltför låg. Såsom skälig köpeskilling har intendenten för Djurgården
föreslagit ett belopp av 20,000 kronor, vilket motsvarade nuvarande tomtvärde
och det kapital som erfordrades för att Djurgårdskassan skulle erhålla
samma årliga inkomst som hittills. Till detta förslag har riksmarskalksämbetet
anslutit sig.

I nyssberörda skrivelse den 7 september 1925 har därefter kyrkorådet meddelat,
att församlingen vore villig att för tomten ifråga erlägga eu köpeskilling
av 20,000 kronor.

Ej heller arméförvaltningens fortifikationsdepartement har ansett hinder
böra möta mot den ifrågasatta försäljningen av tomten. Mot det av riksmarskalksämbetet
föreslagna och av församlingen godtagna köpeskillingsbeloppet
har fortifikationsdepartementet icke haft något att erinra.

Rörande dispositionen av de vid en försäljning inflytande medlen har
sedermera riksmarskalksämbetet i utlåtande den 9 december 1925 anfört,
att sagda medel borde — i likhet med vad förut ägt rum då under Djurgårdsförvaltningen
stående markområden varav Djurgårdskassan åtnjutit
inkomst blivit försålda — läggas till den under statskontorets förvaltning
ställda Djurgårdsfonden vars årliga ränteavkastning av statskontoret utbetalades
till Djurgårdsförvaltningen.

Kammarkollegium och statskontoret hava den 29 januari 1926 avgivit gemensamt
utlåtande i ärendet och därvid överlämnat yttrande av kollegii arkivkontor
för lantmäteriutredningar.

Vidkommande det ifrågasatta köpeskillingsbeloppet har arkivkontoret anfört,
att den enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 13 december 1912
för området utgående årliga avgiften, 700 kronor, vore bestämd allenast tillsvidare
och följaktligen kunde höjas samt att avgiftens förhöjning till inemot
det dubbla av dess nuvarande belopp motiverades av penningvärdets
fall sedan 1912 jämte den omständigheten att den nuvarande avgiften beräknats
för en areal, som vore cirka 17.5 procent mindre än tomten numera
innehölle. Efter denna beräkningsgrund ansåge arkivkontoret tomtens värde
utgöra omkring 35,000 kronor, motsvarande kapitalvärdet efter 4 procent av
den nuvarande årliga avgiftens dubbla belopp, 1,400 kronor. Beräknades
däremot tomtens värde efter gällande tomtpris, kunde enligt arkivkontorets
mening tomten anses hava ett saluvärde av minst 40,000 kronor, motsvarande
ett pris av omkring 97 kronor per kvadratmeter.

För egen del hava kammarkollegium och statskontoret anfört följande:

»Kammarkollegium och statskontoret hava icke något att erinra mot de
av arkivkontoret sålunda gjorda beräkningarna. Då området i fastställd
stadsplan upptagits som byggnadskvarter, torde det av arkivkontoret efter
tomtpris beräknade saluvärdet 40,000 kronor böra läggas till grund för avgörandet
av frågan om köpeskillingens belopp. Ämbetsverken sakna för sin
del anledning ifrågasätta annan eller lägre köpeskilling.

Därest emellertid i betraktande av särskilda omständigheter, som här må
anses föreligga, Eders Kungl. Maj:t skulle finna skäligt medgiva områdets
försäljning mot lägre köpeskilling än som motsvarar sistnämnda saluvärde,

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

Departement sehefen.

torde såsom villkor därför böra föreskrivas, att området skall användas för
sitt nuvarande ändamål samt att Eders Kungl. Maj:t och kronan skall äga
att, jämlikt lagen den 20 juni 1924 om återköpsrätt till fast egendom, återförvärva
området. Såsom skälig köpeskilling i sistnämnda fall föreslå ämbetsverken
ett belopp av 30,000 kronor.»

Beträffande dispositionen av blivande köpeskilling hava ämbetsverken biträtt
riksmarskalksämbetets förslag.

Med anledning av vad kammarkollegium och statskontoret yttrat har riksmarskalksämbetet,
efter hörande av intendenten för Djurgården, den 9 februari
1926 avgivet förnyat utlåtande och därvid i fråga om köpeskillingens storlek
vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning. Till stöd härför har ämbetet
anfört:

»Riksmarskalksämbetet kan icke dela kammarkollegii och statskontorets
åsikt, att ett efter tomtpris beräknat saluvärde av 40,000 kronor bör läggas
till grund för avgörandet av frågan om beloppet av köpeskillingen för den
åt engelska episkopalförsamlingen upplåtna kyrkobyggnadstomten.

Det förhållandet att tomten i fråga numera på grund av vissa omständigheter
erhållit en areal, som med omkring 72 kvadratmeter överstiger, vad
densamma beräknades omfatta vid den tidpunkt, då riksmarskalksämbetet
först uttalade sig rörande ett eventuellt köpeskillingsbelopp för tomten, skulle
visserligen kunna, såsom av Djurgårdsintendenten framhållits, motivera en
viss höjning av nyssnämnda belopp, men torde icke kunna tillmätas någon
mera avsevärd betydelse.

Däremot måste enligt riksmarskalksämbetets förmenande härvid i första
hand komma i betraktande, såsom även av Djurgårdsintendenten framhållits,
den omständigheten att denna tomt, upplåten till en främmande nations
härvarande församling till uppförande av dess kyrka, skolat, därest
den icke för detta ändamål tagits i användning, hava med full äganderätt
utan någon som helst ersättning till Djurgården överlåtits till Stockholms
stad i samband med annan i nådiga brevet den 18 juni 1920 angiven, kyrkotomten
angränsande Djurgårdsmark.

Vidare måste, vilket Djurgårdsintendenten i sitt yttrande betonat, vid
köpeskillingens bestämmande avseende fästas därvid, att det aldrig torde hava
kunnat ifrågasättas, att på den plats å förutvarande garnisonskyrkogården,
där engelska episkopalförsamlingens kyrka blivit uppförd, upplåta plats för
vanligt bebyggande med bostadshus eller dylikt. Köpeskillingen för en del
av förutvarande garnisonskyrkogården torde därför icke kunna under
några förhållanden beräknas efter ett för trakten ifråga gällande allmänt
tomtpris.»

I likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter iinner jag icke anledning
föreligga att motsätta mig församlingens önskan att få med äganderätt
förvärva den mark, vara församlingens kyrka är uppförd. Emellertid
lärer det icke böra ifrågakomma, att kronan avhänder sig äganderätten till
förevarande tomtområde utan att trygghet vinnes för att tomten även för
framtiden användes på ett sätt, som står i god överensstämmelse med de
pietetshänsyn vilka föranlett det förut omförmälda åläggandet för Stockholms
stad att i värdigt skick underhålla den tomten omgivande parken

Kung!. Maj:ts proposition Nr 173. 5

under bibehållande av dess karaktär av kyrkogård. Full trygghet i dylikt
hänseende synes mig dock vinnas, om — på sätt kammarkollegium och
statskontoret ifrågasatt — vid äganderättsöverlåtelsen fästes det villkoret,
att tomten skall även framgent användas såsom plats för kyrka för engelska
episkopalförsamlingen i Stockholm och i samband därmed stadgas förbehåll
om rätt för kronan att enligt lagen den 20 juni 1924 om återköpsrätt till
fast egendom köpa fastigheten åter.

Vad angår frågan om försäljningspriset vill jag betona, att såsom jag
nyss antytt någon försäljning av ifrågavarande område till vanlig byggnadstomt
icke lärer kunna komma i fråga och att man följaktligen icke under
några förhållanden kan vänta sig att för tomten erhålla de höga tomtpriser
varmed ämbetsverken räknat. Vid köpeskillingens beräknande måste hänsyn
uppenbarligen tagas till detta förhållande samt till den väsentliga inskränkning
i köparens rätt att förfoga över fastigheten som av mig föreslagits.
Man torde ej heller böra helt bortse från det av riksmarskalksämbetet
påpekade förhållandet, att såsom förut nämnts övriga delar av
garnisonskyrkogården utan ersättning överlåtits till Stockholms stad. Av
omständigheterna vid denna överlåtelse framgår, att med all sannolikhet
jämväl nu ifrågavarande del av kyrkogården kommit att ingå i överlåtelsen,
om den ej dessförinnan disponerats såsom kyrkotomt. Det ändamål som här
avses — beredande av plats för kyrka för en främmande nations härvarande
församling — torde ock motivera ett visst tillmötesgående från statsverkets
sida i fråga om köpeskillingens beräknande.

I betraktande av nu anförda omständigheter synes man ej skäligen kunna
fordra så stor köpeskilling som den ämbetsverken under förbehåll av återköpsrätt
ifrågasatt. Jag anser mig böra tillstyrka, att den av församlingen
erbjudna, av riksmarskalksämbetet förordade köpesumman, 20,000 kronor,
lägges till grund för försäljningen.

Givetvis bör församlingen själv gälda alla med överlåtelsen av tomten
förbundna kostnader.

Vad beträffar dispositionen av inflytande försäljningsmedel ansluter jag
mig till det av riksmarskalksämbetet framställda, av kammarkollegium och
statskontoret biträdda förslaget att köpeskillingen lägges till den av statskontoret
förvaltade s. k. Djurgårdsfonden.

Slutligen får jag erinra, att den till försäljning ifrågasatta marken enligt
riksens ständers skrivelse den 1 december 1809 samt Kungl. Maj:ts beslut
den 26 februari 1810 är såsom belägen å Djurgården ställd under Kungl.
Maj:ts enskilda disposition.

Innan proposition i ärendet avlåtes till riksdagen, synes preliminärt avtal
om försäljningen, under förutsättning av riksdagens godkännande, böra
träffas med församlingen. För detta ändamål torde åt kammarkollegium
böra uppdragas att å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar avsluta köpekontrakt
med församlingen om försäljning, under nyssnämnda förutsättning, av ifrågavarande
tomt i huvudsaklig överensstämmelse med ett inom finansdeparte -

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

mentet pa grundval av de av mig nu angivna villkoren upprättat förslag
till köpekontrakt.

Med anledning av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj: t
måtte uppdraga åt kammarkollegium att skyndsammast å Kungl. Maj:ts och
kronans vägnar med engelska episkopalförsamlingen i Stockholm avsluta
köpekontrakt om försäljning, under förutsättning av riksdagens godkännande,
av tomten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Kyrktomten
å Östermalm i Stockholm för en köpeskilling av 20,000 kronor samt
på de huvudsakliga villkor i övrigt, som angivas i nyssberörda förslag till
köpekontrakt.

Sedan Hans Maj:t Konungen förklarat, att Hans Maj:t
under förutsättning av riksdagens bifall till den ifrågasatta
försäljningen avstode från dispositionsrätten till
ifrågavande tomt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla
den av föredragande departementschefen gjorda, av statsrådets
övriga ledamöter biträdda hemställan.

Ur protokollet :

Olga Gjörloff.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 25 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders,
Schlyter, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Chefen för finansdepartementet statsrådet Wigforss anför:

På min föredragning uppdrog Kungl. Maj:t den 19 februari 1926 åt kammarkollegium
att å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar med engelska episkopalförsamlingen
i Stockholm avsluta köpekontrakt om försäljning, under förutsättning
av riksdagens godkännande, av den åt församlingen enligt Kungl.
Maj:ts medgivande den 13 december 1912 till plats för kyrka upplåtna
tomten å den s. k. garnisonskyrkogården i Stockholm för en köpeskilling
av 20,000 kronor samt på de huvudsakliga villkor i övrigt, som angåves i
ett inom finansdepartementet upprättat förslag till köpekontrakt.

Med skrivelse den 20 februari 1926 har kammarkollegium överlämnat
avskrift av samma dag avslutat köpekontrakt med församlingen om ifråga -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 173. 7

varande försäljning. Givetvis skall inteckning sökas till säkerhet för den i
kontraktet stipulerade återköpsrätten. Kontraktet torde få i avskrift fogas
såsom bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Under åberopande av vad jag vid ärendets anmälan den 19 februari 1926
anfört får jag nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna nyssberörda köpekontrakt mellan Kungl. Maj:t och kronan,
å ena, och engelska episkopalförsamlingen i Stockholm, å andra sidan, angående
försäljning av tomten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret
Kyrktomten å Östermalm i Stockholm;

dels ock medgiva, att köpeskillingen må läggas till den av statskontoret
förvaltade s. k. Djurgårdsfonden.

Med bifall till denna av statsrådet övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet :
Svante Ericsson.

Bilaga.

Avskrift.

0

Köpekontrakt.

Kungl. Maj:ts och rikets kammarkollegium överlåter och försäljer härmed,
jämlikt av Kungl. Maj:t i nådigt brev den 19 februari 1926 givet uppdrag,
till engelska episkopalförsamlingen i Stockholm tomten nr 1 efter 1810 års
nummerordning i kvarteret Kyrktomten vid parken Garnisonskyrkogården
å Östermalm i Stockholm, vilken tomt på grund av Kungl. Maj:ts medgivande
den 13 december 1912 är upplåten under nyttjanderätt till församlingen
såsom plats för kyrka mot årlig tomthyra.

Enligt en över tomten den 14 augusti 1915 lämnad beskrivning med tillhörande
tomtkarta innehåller tomten enligt byggnadsnämndens beslut den
16 juni 1915 inom i beskrivningen angivna gränser en areal av 411.9 kvadratmeter.

För försäljningen gälla följande villkor:

1:°)

Köpeskillingen utgör tjugotusen (20,000) kronor, som gäldas kontant den
1 juli 1926, vilken dag anses såsom tillträdesdag.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 173.

2:o)

Tomten skall användas till plats för kyrka för engelska episkopalförsamlingen
i Stockholm.

Kyrkan jämte icke bebyggda delar av tomten skall av episkopalförsamlingen
underhållas i värdigt skick.

3:o)

Jämlikt lagen den 20 juni 1924 om återköpsrätt till fast egendom förbehålles
Kungl. Maj:t och kronan för all framtid rätt att, därest härovan
under 2:o) stadgade villkor om den försålda tomtens användning åsidosättas,
köpa densamma åter i den ordning, som i nämnda lag stadgas.

4:o)

För alla av tomten utgående onera och utskylder ansvarar episkopalförsamlingen,
som jämväl gäldar alla med försäljningen förenade kostnader.

5:o)

Sedan köpeskillingen blivit erlagd, utfärdar Kungl. Maj:t och kronan till
episkopalförsamlingen kvitterat köpebrev å den försålda tomten.

6:o)

Det åligger episkopalförsamlingen att inom tre månader efter det köpebrev
utfärdats söka lagfart å fånget.

7:o)

Försäljningen är ej gällande med mindre riksdagen före den 1 juli 1926
godkänt densamma.

Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade, av vilka
kontrahenterna tagit var sitt.

Stockholm den 20 februari 1926.

För Kungl. Maj:t och kronan:
Kungl. kammarkollegium:

HJ. NEHRMAN.

GUSTAF NYBORG.

Bengt Nilsson.

För engelska episkopalförsamlingen
i Stockholm:

O. G. von HEIDENSTAM,

Skattmästare,

Enligt fullmakt.

Bevittnas:

Erik Jolin. Ako Åkeson.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:
Bengt Nilsson.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.