Kungl. Maj. ts proposition nr 128 år 1967 (Proposition 1967:128)

Kungl. Maj. ts proposition nr 128 år 1967

Nr 128

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avveckling av
Törefors aktiebolags verksamhet in. mgiven Stockholms
slott den 21 april 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt beslut på extra bolagsstämma den 19 april 1967 skall Törefors
aktiebolag träda i likvidation. Detta medför att bolagets verksamhet kommer
att avvecklas. I propositionen föreslås riksdagen bemyndiga Kungl.
Maj :t att medge ändrad användning av statens lån till bolaget och att helt
eller delvis efterge fordran som tillkommer staten på grund av sådant lån.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 128

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1967

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
21 april 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Edenman, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Wickman.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets
övriga ledamöter fråga om avveckling av Törefors aktiebolags verksamhet,
m. m., och anför.

Törefors aktiebolag var ursprungligen i privat ägo och drev då sågverksrörelse
och tillverkning av wallboard. Sedan bolaget av ekonomiska skäl
nödgats varsla om att lägga ner sin verksamhet, tillkallades i maj 1953 den
s. k. Töreutredningen, som fick i uppdrag att utreda frågan om åtgärder
för att lösa sysselsättningsproblemen i samband med driftsnedläggelsen.
På utredningens förslag beslöts år 1954, att aktierna i bolaget skulle förvärvas
av Aktiebolaget Statens Skogsindustrier (ASSI). Detta bolag fortsatte
att driva sågverket men måste år 1961 lägga ner driften på grund av
att tillgången på sågtimmer var otillräcklig. Före avvecklingen lade ASSI
fram ett förslag, enligt vilket Tör ef or sbolaget skulle ta upp tillverkning av
mineralullplattor. Förslaget anmäldes för 1961 års riksdag (prop. 1961: 81).
I enlighet med riksdagens beslut (SU 92, rskr 260) tillfördes bolaget 3,5
milj. kr. som ränte- och amorteringsfritt lån för investeringar samt 300 000
kr. som bidrag till försölcstillverkning. I samband härmed övertog staten
aktierna i bolaget.

Produktionen av mineralullprodukter kom inte inom beräknad tid upp
i avsedd omfattning. Kostnaderna för verksamheten kom också att väsentligt
överstiga intäkterna. Sedan produktionsförhållandena vid Töreforsbolaget
utretts av en särskilt tillkallad sakkunnig — produktsamarbetsutredningen
— tades en ny plan för bolagets framtida verksamhet fram för
1965 års riksdag (prop. 1965:83). Planen innebar i huvudsak, att bolagets
tillverkningsprogram skulle läggas om och breddas samt att 2 milj. kr. av
det lån bolaget år 1961 erhållit av staten skulle efterges för att undanröja
ett hotande likvidationstvång. Riksdagen godkände (SU 82, rskr 218) planen
och anvisade 4 milj. kr. till lån till bolaget, varav hälften för investe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1967

ringar och hälften som rörelsekapital. Härjämte anvisade riksdagen 4 milj.
kr. för omedelbar avskrivning av lånet i statens räkenskaper.

1965 års riksdagsbeslut innefattade även bemyndigande för Kungl. Maj :t
att besluta om ekonomiskt samgående mellan Svenska skifferoljeaktiebolaget,
Töreforsbolaget och ASSI:s dotterbolag Laxå bruks aktiebolag. Vissa
åtgärder för samordning av bolagen bar vidtagits. Aktierna i Laxåbolaget,
som tillverkar lätta mineralullprodukter, har förvärvats av skifferoljebolaget.
Aktierna i Töreforsbolaget ägs däremot fortfarande av staten. Styrelseordföranden
och verkställande direktören i skifferoljebolaget har emellertid
trätt in i Töreforsbolagets styrelse. Den sistnämnde är också verkställande
direktör i Töreforsbolaget. Töreforsbolagets verksamhet bedrivs under
medverkan av personal hos skifferoljebolaget. Sistnämnda bolag sköter
bl. a. Töreforsbolagets bokföring. Laxåbolaget har hand om försäljningen
av Töreforsbolagets produkter.

De i prop. 1965: 83 föreslagna och av riksdagen godkända åtgärderna för
att ekonomiskt rekonstruera Töreforsbolaget har genomförts. I överensstämmelse
med riksdagsbeslutet har en ny tillverkningslinje för lätta mineralullprodukter
projekterats. Med hänsyn till den tekniska utvecklingen
har det emellertid för att ett rimligt ekonomiskt utbyte skall kunna påräknas
visat sig nödvändigt att ha en effektivare utrustning än den som
hittills stått till Törefors- och Laxåbolagens förfogande. Ingående försök
med utrustning av ny konstruktion har företagits. Något positivt resultat
av dessa försök har emellertid inte erhållits. Vidare har marknaden
för lätta mineralullprodukter från Töreforsbolaget ytterligare undersökts.
Därvid har det visat sig, att den del av marknaden, inom vilken Töreforsbolaget
kan åtnjuta en fraktfördel i förhållande till konkurrenterna, inte är
tillräcklig. För att belysa Töreforsbolagets kostnadssituation har bolaget
gjort en jämförelse med den mineralullproduktion, som bedrivits av Laxåbolaget.
Denna produktion är dubbelt så stor som den vilken planerats för
Töreforsbolaget. Dessutom har Laxåbolaget ett långt gynnsammare fraktläge.
Likväl är Laxåbolaget för att dess verksamhet skall bli lönsam i hög
grad beroende av att tillverkningskapaciteten utnyttjas helt. På grundval
av förnyade undersökningar har Töreforsbolagets ledning kommit till den
uppfattningen att en tillverkning av lätta mineralullprodukter i planerad
skala inte kan bli lönsam. Något beslut att verkställa de i prop. 1965: 83
angivna investeringarna för en sådan produktion har därför inte fattats av
bolaget.

Töreforsbolagets löpande tillverkning har rationaliserats. Härigenom har
produktionskapaciteten ökat under de senaste tre åren. Även produkternas
kvalitet har förbättrats. Trots detta har reklamationer förekommit och
ett starkt köpmotstånd uppkommit på många håll. För att såvitt möjligt
undvika reklamationer har försäljningsarbetet successivt inriktats på de
användningsområden, där Töreforsprodukterna har störst utsikter att göra

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 128

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1967

sig gällande. Samtidigt har emellertid andra företag med större erfarenheter
och resurser väsentligt förbättrat sina tunga mineralullprodukter och drivit
en hård konkurrens, som drabbat Töreforsbolaget. Resultatet har blivit
en avsevärd nedgång i försäljningen av Tör ef or sbolagets produkter. Då tillverkningen
likväl av sysselsättningsskäl upprätthållits på en med hänsyn
till avsättningsmöjligheterna hög nivå, har lagren av färdiga produkter
ökat betydligt. F. n. beräknas sålunda dessa lager motsvara mellan ett halvt
och ett års försäljning.

Av bolagets årsredovisning för år 1965 kan inhämtas, att rörelsen detta
år efter normala avskrivningar gick med en förlust av ca 1,2 milj. kr.
Genom att staten av sin fordran på bolaget efterskänkte ett belopp av 2
milj. kr. kunde bolaget bokföringsmässigt dels täcka denna förlust jämte
en del av den från föregående år balanserade förlusten, dels göra en företagsekonomiskt
motiverad extraordinär avskrivning av viss anläggningstillgång
med ca 600 000 kr. Härefter kvarstod i balansräkningen för den 31
december 1965 en balanserad förlust av ca 243 000 kr.

Någon förbättring av bolagets ekonomiska resultat inträdde inte under år
1966. Då det fanns anledning anta, att bolaget kunde bli skyldigt att träda
i likvidation, upprättades balansräkning samt vinst- och förlusträkning per
den 5 november 1966. Dessa torde fogas till statsrådsprotokollet i detta
ärende som bilaga. Bokslutet visade att bolagets förlust under den dittills
tilländalupna delen av verksamhetsåret uppgått till drygt 700 000 kr. Vidare
framgick att aktiekapitalet gått förlorat i sådan utsträckning, att likvidationsanledning
förelåg enligt 142 § lagen den 14 september 1944 (nr 705)
om aktiebolag. Sedan revisorerna yttrat sig över bokslutet prövades frågan
om bolagets ställning vid extra bolagsstämma den 19 december 1966. Härvid
beslöts, att åtgärder skulle vidtas för att undvika likvidation av bolaget.
Den vid stämman framlagda likvidationsbalansräkningen har av bolaget i
laga ordning lämnats för registrering hos patent- och registreringsverket.

Sedan det visat sig, att det inte varit möjligt att inom den tid som anges
i 148 § andra stycket lagen om aktiebolag vidta åtgärder som varaktigt
kunde förbättra bolagets ställning, beslöt extra bolagsstämma den 19 april
1967 att bolaget skulle träda i likvidation och valde likvidatorer. Samma
dag underrättades företagsnämnden vid bolaget om beslutet.

Det lån på 4 milj. kr., som enligt beslut av 1965 års riksdag anvisades
Töreforsbolaget, har i viss utsträckning tagits i anspråk för att täcka nödvändiga
utgifter för att upprätthålla driften. Bolagets löpande inkomster har
nämligen inte räckt till. Under tiden fram till juli 1965 tillsköt ASSI erforderliga
driftmedel. Vid nämnda tidpunkt hade bolaget av denna anledning
en skuld till ASSI på ca 700 000 kr. Denna skuld jämte ränta för viss tid
har Töreforsbolaget sedermera betalat. Sedan därjämte de löpande driftutgifterna
för tiden fram till utgången av mars 1967 blivit täckta, återstod
vid sistnämnda tidpunkt av lånemedlen ca 2,3 milj. kr. Ytterligare belopp

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1967 5

av dessa medel kommer att behöva tas i anspråk så länge bolaget fortsätter
driften.

Företaget har f. n. 47 anställda.

I början av år 1966 tillsatte bolaget en arbetsgrupp med uppgift att bedöma
förslag rörande bolagets fortsatta verksamhet. I arbetsgruppen ingick
representanter, utom för bolagsledningen, för länsstyrelsen, länsarbetsnämnden
och de kollektivavtalsanställda. Arbetsgruppen har i första hand
granskat resultaten av vissa kontakter och undersökningar syftande till att
finna nya sysselsättningsmöjligheter. Dessutom har den diskuterat såväl
frågan om fortsatt drift med nuvarande produktionsinriktning som frågan
om övergång till produktion av en lättare mineralullplatta. Enligt arbetsgruppen
kan mineralullproduktionen med hänsyn till konkurrenshetingelserna
inte lösa Töreforsbolagets problem och bör därför utgå ur diskussionen.

Ett omfattande arbete har lagts ned på att söka få en ny industri förlagd
till Töre i stället för den förlustbringande mineralulltillverkningen. Bolagsledningen
bär i detta syfte tagit åtskilliga kontakter med företag i olika
branscher. Ett enskilt konsultföretag har också anlitats för ändamålet. Vissa
uppslag har föranlett närmare utredningar. Härjämte har Norrbottens företagareförening
ingående undersökt ett projekt rörande tillverkning av väggelement.
För detta projekt har statligt lokaliseringsstöd sökts, men ansökningen
har, sedan den avstyrkts av arbetsmarknadsstyrelsen, lämnats utan
bifall. De hittills gjorda ansträngningarna för att få en ny industri lokaliserad
till Töre har inte lett till något positivt resultat.

En viss förbättring av sysselsättningsläget i Kalixregionen synes ha inträtt
under det senaste året. Antalet arbetslösa, som år 1963 uppgick till i
medeltal 221 personer och därefter steg till 275 personer år 1965, minskade
år 1966 till i medeltal 201 personer. Årsmedeltalet sysselsatta i beredskapsarbeten
har sedan år 1963 sjunkit från 239 personer till 167 personer år
1966. Samtidigt har möjligheterna till omskolning väsentligt ökats. Sålunda
kunde år 1966 304 personer hänvisas till omskolning jämfört med 178 personer
år 1965.

De arbetslösa utgjorde år 1966 ca 1 % av den totala befolkningen i Kalixregionen
och ca 3 % av de förvärvsarbetande.

Föredraganden.

Från det staten i början av 1950-talet övertog Törefors aktiebolag, som då
var privatägt och hade råkat i ekonomiska svårigheter, har ihärdiga försök
gjorts för att vid bolaget driva en verksamhet, som skulle kunna bereda
sysselsättningsmöjligheter för Töreborna.

Det beslut om likvidation av bolaget som nu fattats är grundat på ingående
överväganden rörande bolagets nuvarande situation och framtidsutsikter.
Givetvis har därvid sysselsättningsproblemen för de anställda ägnats
största uppmärksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1967

Den nuvarande driften har medfört dryga förluster. Under år 1965 var
förlusten efter normala avskrivningar nära nog lika stor som bolagets hela
fakturerade försäljning. Ytterligare stora förluster har uppkommit under
år 1966. Detta har lett till att bolagets aktiekapital gått förlorat, vilket enligt
142 § lagen om aktiebolag utgör likvidationsanledning.

För att om möjligt vända utvecklingen har man under de två år som gått
sedan Töreforsbolagets situation senast behandlades i riksdagen från statens
och bolagets sida gjort stora ansträngningar för att finna en godtagbar
tillverkning för bolaget. Förutom förslaget att bredda den befintliga rnineralullsfabrikationen
har man prövat åtskilliga andra idéer och förslag.
Inget av dessa har emellertid gett sådana förhoppningar om en tillfredsställande
ekonomisk utveckling, som måste kunna knytas till ett projekt
som skall bereda en varaktig sysselsättning åt bolagets anställda.

Försök har också gjorts för att få andra industrier förlagda till orten.
Dessa försök har pågått även efter det att det hotande likvidationsläget klarlagts
och bär fortgått in i det sista.

Jämsides härmed har man sedan likvidationshotet konstaterades övervägt
om finansiella stödåtgärder borde vidtas för att hindra likvidation.
Utan förhoppningar om en snar förbättring av bolagets situation bör dock
åtgärder av detta slag inte företas. Några sådana förhoppningar finns som
nämnts inte. Snarare är utsikterna för bolaget sämre nu än för två år sedan
då vissa oprövade lösningar ännu syntes möjliga.

Ett centralt led i bedömningarna har varit hänsynen till de problem som
uppkommer för de anställda och deras familjer om verksamheten avvecklas.
Det har därvid ingående övervägts huruvida driften av sysselsättningsskäl
borde fortsättas, trots att något hopp om nämnvärd förbättring av bolagets
resultat inte finns. Förlusterna måste emellertid anses vara mycket
höga i förhållande till sysselsättningseffekten. Sålunda uppgick förlusten
enligt senaste helårsbokslutet till omkring 20 000 kr. per anställd. Härtill
kommer att statens intensiva arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiska
insatser nu synes ha börjat medföra en viss lättnad i sysselsättningsläget
i Kalixregionen. Utvecklingen de senaste åren belyses av de sifferuppgifter
jag lämnat i det föregående. Av dessa framgår att antalet arbetslösa, efter
att fortgående ha ökat under åren 1963—65, minskat under år 1966 trots
den allmänna konjunkturavmattning som präglat arbetsmarknadssituationen
i riket i övrigt.

Det kan nämnas, att 12 arbetsställen tillkommit eller utvidgats i Kalixregionen
sedan år 1963. De beräknas fullt utbyggda kunna ge arbete åt ca
400 personer. Den samtidiga minskningen av arbetstillfällen genom rationaliseringar
o. d. inom andra företag uppgår till ca 200. Möjligheterna att
underlätta en omställning för de anställda vid Töreforsbolaget till annan
verksamhet ter sig således något gynnsammare i dag än för två år sedan.

Det bör framhållas att arbetsmarknadsmyndighetens undersökningar av

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1967

möjligheterna att bereda de anställda vid Töreforsbolaget fortsatt arbete
vid en avveckling av verksamheten redan nu lett till det resultatet, att de
anställda kan övergångsvis i länsarbetsnämndens regi beredas annat arbete
i orten eller möjlighet till omskolning.

Utan att undanskymma de sysselsättningsmässiga effekterna av en avveckling
av Töreforsbolagets verksamhet finner jag det med hänsyn till vad
jag i det föregående anfört om bolagets ekonomiska situation inte försvarligt
att dess verksamhet fortsätts. Det nu inledda likvidationsförfarandet
bör alltså fortgå och verksamheten avvecklas.

Givetvis bör vid avvecklingen — inom ramen för aktiebolagslagens likvidationsregler
— största möjliga hänsyn tas till de anställda. Möjligheterna
att tillgodose andra berörda intressenter måste också beaktas. Samtidigt
bör självfallet avvecklingen genomföras på sådant sätt att bolagets förluster
begränsas.

De kostnader som är förenade med den förestående avvecklingen kan
ännu inte med säkerhet beräknas. Redan nu kan emellertid förutses att de
lånemedel, som enligt riksdagens bestämmande år 1965 skulle användas till
investeringar i produktionsapparaten, åtminstone delvis kommer att behöva
tas i anspråk för att täcka avvecklingskostnaderna. Jag föreslår att Kungl.
Maj :t utverkar riksdagens bemyndigande att medge en sådan användning
av lånemedlen. Det kan även visa sig motiverat att staten i samband med
avvecklingen i viss utsträckning efterger sina fordringar på bolaget. Jag
föreslår därför att Kungl. Maj:t utverkar bemyndigande av riksdagen att
efterge lån, som bolaget erhållit av staten. Sammanlagt uppgår dessa, i den
män de inte tidigare eftergivits, till 5,5 milj. kr. Lånen är förut avskrivna
i statens räkenskaper. Någon medelsanvisning fordras sålunda inte i detta
sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att

bemyndiga Kungl. Maj :t att, i huvudsak enligt de riktlinjer
som jag förordat i det föregående, medge ändrad användning
av statens lån till Törefors aktiebolag och att
efterge fordran som tillkommer staten på grund av sådant

lån.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1967

Törefors AB

Balansräkning den 5/11 1966

A n läggn ingstillgångar

Tillgångar

Industribyggnader och bostäder
Maskiner och inventarier .....

Omsättningstillgångar

Varulager

Råmaterial och förrådsmaterial
Färdiga produkter ............

Lagerreserv

F ordringar

Töre kommun ........

Svenska Skifferolje AB
Övriga...............

860 132: 06
1 527 615: 21

210 761: 30
128 700: -

339 461: 30

94 000: —

2 720 569: 11

28 221:02 2 842 790:13

Bank och kassa

9 850: 74

Eget kapital

Aktiekapital.............

Avgår:

Balanserad förlust ....
Förlust 1/1—5/11 1966

Långfristiga skulder

Lån av staten ...........

Skulder

243 034: 13
713 214: 41

Kronor

800 000: —

956 248: 54

Kortfristiga skulder

Leverantörer ........

Arbetarlöner.........

Personalens källskatt .

Semesterlöner .......

Diverse interimskulder

96 155:91
30 808: 60
46 382: —
46 885:92
15 865: 55

Bilaga

2 387 747: 27

3 192 102: 17
5 579 849:44

,/. 156 248: 54
5 500 000: —

236 097: 98

Kronor 5 579 849:44

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1967

Borgens- och övriga ansvarsförbindelser

Villkorlig återbetalningsskyldighet för år 1964 och 1966

mottagna bidrag för utvecklingsverksamhet............ 1 225 682: 50

Ställda panter: Inga

Taxerings- och brandförsäkringsvärden

Taxeringsvärden:

Mark .............................. 80 000: —

Byggnader ........................ 707 100: —

Maskiner .......................... 511 400: —

Kronor 1 298 500: —

Brandförsäkringsvärden:

Byggnader ......................... 2 351 200: —

Maskiner och inventarier ............ 2 383 000: —

Kronor 4 734 200: —

Vinst- och förlusträkning för tiden 1/1—5/11 1986

Intäkter

Försäljning ........................................ 1 120 833:93

Lagerminskning ...................................../. 17 408: —

1 103 425:93

Hyror ............................................. 13 392:98

Räntor (januari månad) ............................ 23 968:31

» (februari—oktober månader) ................. 176 000: —

Bidrag från Norrlandsfonden ........................ 107 440: 75

Övriga intäkter....................... 15 625: 47

Summa kronor 1 439 853: 44

Kostnader

Tillverkningskostnad för

Plast ............................................ 176 846:50

Mineralull........................................ 342 043:50

Bjälklagsisolering................................. 2 122: —

Isoleringsplattor .................................. 231 676:35

Ventilisolation .................................... 150 837:71

Takelement ...................................... 17 834: 57

Försäljnings- och utlastningskostnader samt frakter...... 215 127: 87

Allmänna omkostnader, fabriksomkostnader m. m....... 331018:68

Kostnader för ång- och elcentral, bostäder etc............. 228 939: 65

Tjänste- och förmanslöner, ATP- och SPP-avgifter ...... 169 465:02

Skatter .............................................. 4 156: —

Centraladministration—• 10 månader.................... 42 000: —

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1967

Utrangering — sågverk och lastkaj...................... 40 000: —

Avskrivning — 10 månader

industribyggnader och bostäder ...................... 24 000: —

maskiner och inventarier ............................ 177 000: —

2 153 067: 85

Avgår: Underskott 1/1—5/11 1966 .................... 713 214:41

Summa kronor 1 439 853: 44

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670194

Kungl. Maj. ts proposition nr 128 år 1967

Propositioner och skrivelser

Propositioner och skrivelser