Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 170

Proposition 1912:170

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 170.

1

N:r 170.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
upplåtande åt staden Jönköping af vattenrätt i Rocksjön;
gifven Stockholms slott den 10 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen medgifva,

att till Jönköpings stad af Kronan upplåtes vattenrätten i Rocksjön
utanför torpet Holmen med Kalnamaden under villkor, dels att
staden förbinder sig att icke vid sjön anlägga sådana industriella verk
eller inrättningar, att vattnet kan därigenom förorenas eller eljest försämras
eller ock olägenheter i öfrigt kunna komma att uppstå för de
vid Rocksjön förlagda eller till uppförande afsedda militär etablissemangen,
dels ock att af staden till Kronan för upplåtelsen erlägges ett lösenbelopp,
motsvarande värdet af nämnda vattenrätt efter afdrag för värdet af
V72 af hela den till förra landshöfdingbostället 3 mantal Rydhof nr 1
hörande rätt till vatten i Rocksjön, hvilket lösenbelopps storlek skall
på stadens bekostnad bestämmas i den ordning, som stadgas i nådiga
förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof,

samt att den genom försäljningen inflytande köpeskillingen tillgodoföres
landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

David Bergström.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt 130 häft. (Nr 170.)

2

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 170.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrf.nsvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Bergström,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Bergström, föredrog härefter en
ansökan från Jönköpings stad om erhållande af viss vattenrätt i Rocksjön
och yttrade:

»Såsom framgår af en inom landtförsvarsdepartementet upprättad
kartskiss, som torde få bifogas statsrådsprotokollet för denna dag, är
sydligare delen af Rocksjön i Jönköpings län omsluten af ägor till förra
landshöfdingebostället Rydhof nr 1, som öfverlämnats till landtförsvarsdepartementet
för att tjäna till öfningsplats m. m. för i Jönköping
förlagda regementen. Den nordligare delen af Rocksjön omslutes däremot
af hemmanet Rockö, tillhörigt Jönköpings stad.

Den del af Rydhofs ägor, som ligger väster om Rocksjön, mellan
denna sjö och Munksjön, utgöres af torpet Holmen med Kalnamaden,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 170.

3

omfattande 49 hektar 96,5 ar. I nådigt bref den 6 maj 1898 medgaf
Kungl. Maj:t, att Holmen med Kalnamaden finge försäljas till Jönköpings
stad under villkor, bland andra, att området skulle genom ägostyckning
åsättas andel af Rydhofs mantal och att köpeskillingen skulle
på stadens bekostnad bestämmas i den ordning, som i nådiga förordningen
af den 14 april 1866 föreskrifves i fråga om jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof.

Till Rydhof hör vattenrätt både i Rocksjön och Munksjön.

Utgående från att den i nådiga brefvet den 6 maj 1898 medgifna
försäljningen omfattade V72 af Rydhofs vattenrätt i Munksjön,
anhöll staden år 1907 att få köpa återstoden af denna rätt; och på förslag
af Kungl. Maj:t medgaf 1908 års Riksdag, att till Jönköpings stad finge
upplåtas hela den till förra landshöfdingebostället Rydhof hörande vattenrätten
i Munksjön att vid blifvande ägostyckning tilläggas den till staden
förut upplåtna delen af egendomen, samt att staden skulle härför till
staten erlägga ett lösenbelopp, motsvarande värdet af 7172 af nämnda
vattenrätt, hvilket belopps storlek skulle på stadens bekostnad bestämmas
i den ordning, som föreskrifves i nådiga förordningen af den 14
april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Vid den föreskrifna ägostyckningen å Rydhof förutsatte förrättningsmannen,
att vattenrätten i Rocksjön utgjorde en samfällighet mellan
Rydhof och det staden tillhöriga hemmanet Rockö samt att med köpet
af torpet Holmen med Kalnamaden skulle följa 1 /72 af Rydhofs andel i
denna vattenrätt. Om strandlinjens längd lades till grund för delningen,
borde enligt förrättningsmannens åsikt Rocksjön, som omfattar 40,32
hektar, fördelas efter de å kartskissen streckade röda linjerna och utsatta
littera på följande sätt:

Lutt. A. 16,28 hektar Ujp kronan för 7 Vt-* af Rydhofs vattenrätt.

» C. 8,66 » J ‘ J

» B. 0,35 » till staden för V72 af Rydhofs vattenrätt.

T> D. 15,03 » till staden för hemmanet Rockös vattenrätt.

Sedan enskild motionär framhållit angelägenheten af att vid blifvande
förslag till stadsplan å Holmen med Kalnamaden innehafva vattenrätten
därutanför i Rocksjön, anhöllo stadsfullmäktige i Jönköping i
underdånig skrifvelse den 13 januari 1910 att på för staden förmånligaste
villkor få förvärfva den vattenrätt i Rocksjön utanför torpet Holmen med
Kalnamaden, som icke medföljt stadens köp af dessa jordområden och

Jönköpings
stads ansökan.

Regements chefens yttrande.

Arméfördel ningschefens yttrande.

Améförvalt ningens yttrande.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 17G.

som staden icke disponerade såsom ägare till hemmanet Rockös vattenrätt
i samma sjö

Chefen för Jönköpings regemente framhöll beträffande denna ansökning,
att om det område, som å kartskissen betecknats med litt. C.,
öfverlätes till staden, skulle Rydhofs vattenområde komma att omfatta
16,28 hektar, belägna utanför östra och södra stranden af Rocksjön från
gränsen mot Rockö förbi regementets blifvande kasernområde till torpet
Holmens gräns, under det att staden skulle erhålla vattenrätten utanför
torpet Holmen med Kalnamaden. Regementschefen fann därför icke
något vara att erinra mot den gjorda framställningen, då Kronan eller
regementet i allt fall finge till sitt förfogande ett vattenområde, som
vore fullt tillräckligt.

Chefen för andra arméfördelningen ansåg i likhet med regementschefen,
att ett bifall till stadsfullmäktiges ansökning icke skulle föranleda
något men för Kronans invid Rocksjön belägna eller till uppförande
afsedda militäretablissemang. Ty efter öfverlämnandet af den af Jönköpings
stad åstundade vattenrätten torde enligt arméfördelningschefens
åsikt för militäretablissemanget vid Rydhof återstå tillräckligt strandparti
med vattenrätt. Emellertid syntes det arméfördelningschefen önskvärdt,
att vid en eventuell öfverlåtelse af vattenrätten i fråga sådana
villkor måtte fästas vid öfverlåtelsen, att icke olägenheter för militäretablissemangen
skulle kunna uppkomma genom att t. ex. sådana industriella
verk och inrättningar anlades vid Rocksjön, att vattnet därigenom
förorenades och blefve odugligt.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement anförde, att då Kronan
enligt det upprättade förslaget till Rocksjöns delning äfven efter afyttring
af den af Jönköpings stad önskade vattenrätten finge till sitt
förfogande ett vattenområde, som måste anses vara fullt tillräckligt för
dess vid nämnda sjö förlagda eller till uppförande afsedda militäretablissemang,
tillstyrkte departementet, det nådig proposition måtte aflåtas
till Riksdagen om medgifvande, att det med litt C. å kartskissen utmärkta
vattenområdet i Rocksjön måtte upplåtas till Jönköpings stad
under villkor,

att staden afstode all eventuell rätt till det med litt. A. utmärkta
område,

att staden förbunde sig att icke vid sjön anlägga sådana industriella
verk eller inrättningar, att vattnet kunde därigenom förorenas, blefve
försämradt på annat sätt eller ock olägenheter i öfrigt kunde komma

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 170. ö

att uppstå för de vid Rocksjön förlagda eller till uppförande afsedda
militäretablissemangen,

att den till statsverket därför utgående ersättningen måtte bestämmas
af tre godemän, tillsatta, en af staden Jönköping, en af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i länet och en af fortifikationsdepartementet,

samt att den genom försäljningen inflytande köpeskillingen måtte
efter afdrag af försäljningskostnaderna tillgodoföras landtförsvarets fond
för byggnader och andra försvarsändamål.

Landtmäteristyrelsen anförde, att emellan stadens och Rydhofs ägor
hade af gammalt funnits rågång, utmärkt på åtskilliga under skilda
tider upprättade kartor, såsom åren 1674 och 1819 öfver stadens östra
del, 1854 öfver stadens hela område samt 1714, 1807, 1873 och 1895
öfver Rydhof. Å alla dessa kartor vore ifrågavarande rågång, såvidt
den ginge öfver land, upptagen i hufvudsakligen samma läge, nämligen
ungefär det å kartskissen angifna.

Rågång i Rocksj/öra emellan stadens och Rydhofs ägor funnes däremot
utmärkt endast å kartorna af åren 1714, 1873 och 1895. Å den
förstnämnda af dessa vore rågången i sjön utmärkt ungefärligen i det
läge, som å kartskissen betecknats med streckade gröna linjer, medan
samma rågång å 1873 och 1895 års kartor upptagits med den sträckning,
som å kartskissen betecknats med heldragna gröna linjer. Kartorna
öfver Rydhof hade i allmänhet tillkommit vid arealafmätning,
men i samband med upprättandet af 1714 års karta syntes äfven frågan
om rågångarna omkring egendomen hafva blifvit behandlad. I beskrifningen
öfver denna karta omförmäldes nämligen, att. rågångstvist då
förelåge i afseende å norra delen af rågången emellan Rydhof och
ägorna till det i väster angränsande Strömsbergs säteri. Berörda tvist
hade slutligen afgjorts genom riddaresyn den 8 augusti 1757, då såväl
1714 års konceptkarta som en i generallandtmäterikontoret förvarad
kopia däraf uppvisats för Kungl. riddarsynerätten och försetts med påskrift
därom.

Från det allmännas sida borde därför rågången i Rocksjön mot
staden med fog kunna påstås hafva sin rätta sträckning enligt 1714
års karta. Ville staden göra en annan mening gällande, torde rågången
böra bestämmas vid särskild af staden föranstaltad rågångsförrättning.

Vare sig sträckningen öfverensstämde med 1714 års karta eller
icke, torde det vara uppenbart, att stadens vattenområde i sjön för
Rockö, som å kartskissen betecknats med litt. D., icke kunde sträcka
sig längre åt söder vid västra sjöstranden än till den punkt, där den

Landtmäteri styrelsens yttrande.

G

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 170.

Justitiekans lersämbetets yttrande.

sedan århundraden oomtvistade rågången å land emellan stadens och
Rydhofs ägor träffade stranden. Men äfven de å kartskissen med rödt
streckade gränslinjerna i Rocksjön emellan de olika delarna af Rydhof
syntes'' tillkomna på ohållbara antaganden, bland annat på den inom
rättskipningen ej gillade mening, att vattenområde i sjö, till hvilken
flera byar gränsade, skulle vara att anse såsom odeladt mellan byarna
och således för dem samfäldt, därför att delning dem emellan ej blifvit
i yttre måtto genomförd. Sedan den af staden inköpta del af Rydhof
eller torpet Holmen med Kalnamaden framdeles blifvit genom fastställd
ägostyckning skild från Rydhof, komme till stadens under Rydhof
lydande hemmansdel att höra vattenrätt enligt lag, såvidt ej några inskränkande
bestämmelser härom komme att vid ägostyckningen från
Kronans sida föreskrifvas, hvilket, såvidt handlingarna föranledde, icke
lagligen kunde blifva fallet. Att hemmansdelen Holmens vattenrätt
lagligen skulle vara inskränkt till det med litt. B. betecknade område
i Rocksjön vore uppenbarligen blott ett på förfarandet vidkommande
stadens vattenrätt i Munksjön stödt antagande, som ej stode i öfverensstämmelse
med lag.

På grund af hvad sålunda anförts hölle landtmäteristyrelsen före,
att den i ärendet förebragta utredningen icke kunde läggas till grund
för öfverlåtelse till Jönköpings stad af något till areal, läge och gränser
bestämdt område. Stadens önskemål att vinna rätt till vattnet i Rocksjön
utanför hela stranden till torpet Holmen med Kalnamaden ansåge
landtmäteristyrelsen enklast kunna vinnas därigenom, att å Kronans
vägnar förklarades, att samma vattenrätt, såsom ingående i stadens köp
af fastigheten, finge tilläggas denna vid blifvande ägostyckning, eller,
om vattenrätt antingen ansåges icke hafva ingått i köpet eller väl ansåges
med köpet hafva förvärfvats men allenast utanför viss del af
stranden, att stadens ifrågavarande framställning i nåder bifölles så,
som den i ansökningen formulerats. För bifall därtill syntes icke erfordras
någon utredning angående den vattenareal, som därigenom
skulle förvärfvas, detta så mycket mindre som köpeskillingen torde
kunna bestämmas efter annan grund än arealen i sjön, exempelvis efter
den inköpta hemmansdelens vid ägostyckningen uppkommande mantal
i förhållande till mantalet å hela egendomen Rydhof.

Äfven justitiekanslersämbetet förklarade sig hysa den uppfattning,
att staden såsom ägare af Rockö icke hade större del i Rocksjön än det
område, som begränsades af samma egendoms strandlinje och förutnämnda
å 1714 års karta i vattnet dragna rågång. Hvad beträffade

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 170.

7

frågan huruvida med öfverlåtelsen till staden af torpet Holmen med
Kalnamaden, sådan denna upplåtelse beslutats enligt nådiga brefvet den
6 maj 1898, lagligen borde anses följa någon vattenrätt i Rocksjön,
ansåge justitiekanslersämbetet visserligen så ej vara förhållandet, men
syntes denna fråga sakna betydelse, då staden i allt fall hade att ererlägga
betalning efter värdering af det upplåtna området, och sålunda
köpeskillingen ökades eller minskades, allt efter som större eller mindre
del af vattnet skulle ingå i köpet. Med hänsyn till hvad sålunda
anförts och för att staden skulle blifva ägare till ungefär det område,
som, enligt hvad handlingarna utvisade, ansetts vara af värde för staden,
syntes den underdåniga framställningen lämpligen böra jämkas till en
underdånig anhållan, att till staden finge upplåtas det vattenområde,
som, därest den å kartskissen i sjöns längdriktning med rödt. streckade
linjen utdroges, till dess den träffade 1714 års rågång, begränsades af
samma linje och rågång samt det upplåtna jordområdets strandlinje.

Sedan stadsfullmäktige i Jönköping lämnats tillfälle att jämka sin
ansökning i enlighet med hvad justitiekanslersämbetet angifvit, hafva
stadsfullmäktige i skrifvelse den 24 mars 1911 anhållit, att deras ansökning
måtte på det sätt bifallas, att till staden upplätes det vattenområde,
som, därest den å kartskissen i sjöns längdriktning med rödt
streckade linjen utdroges tills den träffade den å 1714 års karta i sjön
utmärkta rågången, begränsades af samma linje och rågång samt det
upplåtna jordområdets strandlinje.

Af innehållet i ofvan omnämnda nådiga bref den 6 maj 1898 framgår,
att till Jönköpings stad upplåtits allenast ett visst, genom angifvande
af vissa ägofigurer bestämdt område af egendomen Rydhofs
mark. Om det ock, i enlighet med justitiekanslersämbetets mening,
måste antagas, att staden genom nämnda upplåtelse ej förvärfvat någon
del af den egendomen tillkommande rätt till vatten i Rocksjön, torde
i allt fall, då, på sätt militärmyndigheterna anfört, dispositionen öfver
vattnet i sjöns östra del är tillfyllest för vederbörande truppförbands
behof, nu böra så ordnas, att staden erhåller rätt till vattnet i sjön
utanför hela stranden till staden tillhöriga torpet Holmen med Kalnamaden.
Att närmare bestämma denna rätt till areal, läge eller gränser
synes mig icke möjligt.

I fråga om ersättningen för den vattenrätt, som sålunda skulle
komma att upplåtas, synes mig lämpligast att följa samma grunder, som,
enligt hvad förut sagts, tillämpades vid upplåtelse åt staden af vatten -

Stadens modifierade
fram
ställning.

Departements

chefen.

8

Kungl. Maj.ts Nåd.''Proposition Nr 170.

rätt i Munksjön. Lösenbeloppet skulle således komma att motsvara
värdet af den upplåtna vattenrätten i Rocksjön utanför torpet Holmen
med Kalnamaden efter afdrag för värdet af Vn af hela den till förra
landshöfdingbostället Rydhof n:r 1 börande rätt till vatten i Rocksjön.
Och lösenbeloppets storlek skulle komma att bestämmas i den ordning,
som föreskrifves i expropriationsförordningen.

Vid förevarande upplåtelse bör, på sätt fortifikationsdepartementet
föreslagit, Kronan erhålla garantier för att icke någon olägenhet uppstår
för begagnande af den rätt i vattnet, som efter den af mig förordade
upplåtelsen skulle tillhöra Kronan; och jämväl i fråga om köpeskillingens
användning instämmer jag med nämnda departement.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
medgifva,

att till Jönköpings stad af Kronan upplåtes vattenrätten i Rocksjön
utanför torpet Holmen med Kalnamaden under villkor, dels att staden
förbinder sig att icke vid sjön anlägga sådana industriella verk eller
inrättningar, att vattnet kan därigenom förorenas eller eljest försämras
eller ock olägenheter i öfrigt kunna komma att uppstå för de vid
Rocksjön förlagda eller till uppförande afsedda militäretablissemangen,
dels och att af staden till Kronan för upplåtelsen erlägges ett lösenbelopp,
motsvarande värdet af nämnda vattenrätt efter afdrag för värdet
af V72 af hela den till förra landshöfdingbostället 3 mantal Rydhof n:r 1
hörande rätt till vatten i Rocksjön, hvilket lösenbelopps storlek skall
på stadens bekostnad bestämmas i den ordning, som stadgas i nådiga
förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof,

samt att den genom försäljningen inflytande köpeskillingen tillgodoföres
landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål».

Till denna departementschefens, af statsrådets
öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna nådigt
bifall; och skulle proposition till Riksdagen aflåtas af
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1912.

Ex protocollo:
Erik von Horn.

Torpet Holmen

Kabumuulen

t i ö m ”b

e r g

KARTA

öfver

Rocksjön med omgifning

Skala 1:8000

100 so o loa zoo 300 *00 soomotor

t ........ i i . ----1--------3— '' ''

jr

A*

''QJO

B

O

Ifydhafs gård

r

GEN. STAB LIT AN ST.