Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition Nr 116

Proposition 1918:116

Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition Nr 116.

1

Nr 116.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
förordning angående storleken å bal av torvströ eller
torvmull; given Stockholms slott den 21 december 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
antaga bilagda förslag till förordning angående storleken å bal
av torvströ eller torvmull.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kung!, nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 105 höft. (Nr 116.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116

Förslag

till

förordning angående storleken å bal av torvströ eller torvmull.

§ 1.

Vid försäljning- av torvströ eller torvmull må varans mängd eller
värde icke beräknas efter bal, därest icke varje bal å mitten av andytorna
mäter i längd en meter, i bredd 0.7 meter och i höjd 0.5 meter,

§ 2.

Säljare, som överträder den i § 1 givna bestämmelse, straffes med
böter från och med tio till och med ettusen kronor, där ej gärningen
ä.r i allmänna lagen belagd med straff.

§ 3.

Av böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfälle en tredjedel,
dock högst etthundra kronor, åklagaren och två tredjedelar kronan.
Finnes särskild angivare, tage han hälften av åklagarens andel. Saknas
tillgång till böternas fulla gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 december 1917.

Närvarande:

Hane excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Branting,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierxa,

Rydén,

Undén.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde följande:

I skrivelse den 3 oktober 1914 har Smålands och Blekinge handelskammare
anhållit, att lvuugl. Maj:t måtte dels stadga, att en bal torvströ
eller torvmull skulle innehålla minst en kubikmeter rivet torvströ
eller torvmull och sammanpressad hava dimensionerna 100 x 70 x 50
centimeter, måtten tagna på mitten av ändytorna, samt att målkärl föi
bal finge göras och justeras i form av pressrum om en kubikmeters
rymd, vilket pressrum skulle hava en längd av 100 centimeter, en biedd
av 50 centimeter och ett djup av 200 centimeter, dels ock meddela
övriga bestämmelser, som vore nödiga för uppnående av det i skrivelsen
avsedda ändamål.

Till följd av remisser hava utlåtanden häröver avgivits den 8 mars
1915 av mynt- och justerings verket, den 24 januari 1916 av lantbruksstyrelsen,
den 23 mars 1916 å nyo av mynt- och justeringsverket och,

4

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 116.

sedan ytterligare framställning den 28 oktober 1916 inkommit från förenamnda
handelskammare, den 22 november 1916 av kommerskollegiet,
varefter svenska mosskulturföreningeri den 28 november 1916 ingivit
eri framställning i ämnet, 6

Omförmäida liandelskammares framställning den 3 oktober 1914
liar loranletts av en utav disponenten för Smålands torvströ fabrik K \,
Malmborg gjord framställning, däri anförts huvudsakligen följande:

Försäljningen av torvströ och torvmull skedde inom Sverige och numera även
DaQ,mafk per baL Samtliga fabrikers torvströpressar folie en storlek av

kT“d'', E,n bal borde därför innehålla i löst mål minst denna
ymd. Åtskilliga fabriker hade dock i konkurrenssyfte gjort inlägg av bräder i
pressare så att balinnehållet minskats till */4 kubikmeter och dunder Dessa
undeimaliga balar utbjodes pa marknaden till lägre pris, utan att köparen gjordes

sådPaTfSrikanPta’ att ^^ V01''° ^indre- Trots det läSre Priset förtjänfde eu
mottfk ^ "??ra pa T” Vara ,a" den ärllge’ b'' ban sParade 25 procent av rä™atefia1let
da 1 regel ,varan levererades fraktfritt, även 25 procent å frakten

P“, bab ?et b>h''gare pris vartill en sådan fabrikant kunde utbjuda sin vara
^°;,=T\Pa den arlge.,fabrikantens försäljningar, och den sålunda uppomna
illojala konkurrensen kunde icke hindras annorledes än genom lagbestämi?e,
d aahaytnmg till 1885 års förordning om mått och vikt, Motionäro»
anhöll fördenskull om handelskammarens medverkan att få i lag stadgat, att en
bal torvstro eller torvmull skulle innehålla minst 1 kubikmeter löst mål och att

u l*ppna®ndet avj detta> pressrummen i torvströpressarna skulle kontrolleras och
iorhua utlärdas mot användande av mindre pressrum.

^edan på anmodan av handelskammaren yttrande avgivits av statens
förste tor vingenjör kaptenen K. J. Wallgren, samt ett "flertal torvströfabrikanter
uttalat sig i frågan och denna varit föremål för överlägg
ningar vid särskilda sammanträden dels i Växjö i närvaro av ett trettital
torvströfabrikanter inom distriktet dels ock i Jönköping i närvaro
av disponenten for Nässjö torvströaktiebolag, f. d. överingenjören J A
Hrrnelf, svenska mosskulturföreningens sekreterare til. doktor C. A, H.
von Feihtzen och justerare i Jönköpings län J. O. Kuller, beslöt handelskammaren
avlata sm nu ifrågavarande, den 3 oktober 1914 gjorda framställning.
''

Handelskammaren har i skrivelsen till eu början framhållit, att i densamma

HP ntlJSögr de i!a ;, da ifrågavarande torvprodukter, på sätt i vissa fall skedde
till utländska marknader, såldes efter vikt, ej heller då de såldes i löst mått efter
matning med nu gal ande lagligt rymdmått. Det kunde givetvis icke bliva tal om
Tiar ™ra f ag°n ,nskl;''nkmnS i friheten att sälja produkten efter sådana grunder
a» f,raga,om- att 1 saval saljarens som köparens intresse få fastslaget lagligt
mått, da torvstro eller torvmull, såsom nu i allmänhet skedde å den inhemska
marknaden och vid försäljning på Danmark, såldes per bal.

Köparen av torvströ eller torvmull hade intresse av att för sina penning**

Kungl. Maj.;ts Nåd. Proposition Nr 1 tf!. 5

erhålla torvens torrsubstans med så stor uppsugningsfönnåga som möjligt, tian
villo i värjo bal erhålla så mycket och beträffande uppsugningsförmågan så god
torrsubstans som möjligt, lian ville ock kunna vara i stånd att lätt kontrollera
beskaffenheten av vad han köpt. såväl kvalitativt som kvantitativt. Nu vore väl
bekant, att mängden per bal kunde ändras, förutom genom olika balstorlek, äveri
genom olika pressningsgrad, rivningsgrad, växtsammansättning, förmultningsgrad
och vattenhalt, och om visst balmått bleve obligatoriskt, .skulle det ändock finnas
andra sätt att ändra torrsubstansen per bal än genom balminskning, likasom dot,
föreslagna sättet att kontrollera pressant, så, att de ägde viss storlek i sina pressrum,
också fortfarande kunde kringgås genom inläggning av bräder.

Det vore emellertid att märka, att det måste överlåtas åt köparen att själv
i varje särskilt fall pröva varans kvalitet d. v. s. torvens förmultningsgrad, växtsammansättning
och vattenhalt. Med den ena fabrikens företräde i dessa hänseenden
framför den andra skulle kunderna rätt snart komma underfund. Kvalitetsfrågans
betydelse för det nu ifrågavarande spörsmålet vore fördenskull icke avsevärd och
kunde gott lämnas åsido. Likaledes kunde man helt bortse från den möjligheten,
att en fabrikant även efter fastställandet av viss rymd i pressrum — kunde i
densamma inlägga bräder i ändamål att minska mängden riven torv i löst mål:
ty strafflagens bestämmelser för bedrägeri vid mätande vore för sådant fall tilläm]»-liga. och underslev härutinnan komme snart nog i dagen.

Statens förste torvingenjör hade ansett det bästa sättet för lösning av frågan
om balstorleken vara, att det lagstadgades, att vid salubjudning av torvströ per
bal alltid skulle uppgivas balstorleken samt löst mått riven strötorv per bal.

Enligt handelskammarens mening vore det icke lämpligt att i lag lämna
en sådan föreskrift, och även om detta skedde, så hade man därmed icke uppnått
någon enhetlig försäljningsform för ifrågavarande handel, varåt ju dock utvecklingen
i detta hänseende hittills strävat.

Handelskammaren funne däremot det av motionären framställda förslaget
vara synnerligen beaktansvärt. Realiserandet av detsamma skulle icke föranleda
någon ändring med avseende å konstruktionen av nu i allmänhet använda pressar,
vilkas pressrum vanligen rymde 1.2 kubikmeter löst mål. Handelskammaren kunde
således understödja motionärens förslag så tillvida, att handelskammaren ansåge i
definitionen å en bal torvströ eller torvmull böra ingå, att den skulle innehålla
minst 1 kubikmeter riven sådan vara löst mål, ävensom däri att pressrum finge
justeras att innehålla 1 kubikmeter med angivna mått.

Emellertid funne handelskammaren motionärens förslag icke vara tillräckligt
effektivt. Brister syntes vara förenade med detsamma med hänsyn till köparens
behov av möjlighet till efterföljande kontroll.

Handelskammaren vore av den mening, att det vore önskligt och för uppnående
av möjlighet till kontroll nödvändigt, att storleken av bal fast mål i lag
bestämdes med angivande av balens längd, djup och bredd. I detta hänseende
kunde erinras, att enligt statens förste torvingenjörs uppgift omkring 2/3 av de
fabriker, som åtnjöte torvlån av staten, tillverkade balar i storlek av 0.3 75 kubikmeter
och med dimensionerna 100 x 75 x 50 centimeter, under det att den övriga
tredjedelens balar vore mindre, så att genomsnittsmåttet å de statsunderstödda
fabrikernas balar vore 0.3 6 6 kubikmeter. I den beredning, som hos handelskammaren
behandlat frågan, hade man kommit till den mening, att för uppnående av

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

något hårdare pressning å balen det vore lämpligt att bestämma djupet till 70
centimeter i stället för 75 centimeter, vilket skulle betyda, att 1 kubikmeter löst
mål hoppressades 5 centimeter mera än det varit brukligt i fråga om de hittills
förekommande s. k. »normalbalarna».

Handelskammaren biträdde beredningens åsikt härom.'' Det borde härvid
dock observeras, att sådana torvströbalar, som på två motsatta sidor hade endast
tre lösa ribbor (ej s. k. ramar eller grindar sammanspikade av korsade ribbor),
svällde ut på mitten så, att balarnas ytor bleve buktiga, och att svällningen försvårade
tagande av ett exakt mått i kanten på balen. Längd-, djup- och breddmåtten
borde därför tagas å mitten på ändytan.

För handelskammaren hade uppgivits, att det skulle vara behövligt hava
balar av flera dimensioner, enär det i annat fall vore svårt att helt utnyttja utrymmet
i järnvägsvagnar av olika storlek. I anledning av denna uppgift hade
handelskammaren undersökt förhållandet och därvid av sakkunniga erhållit den bestämda
försäkran, att i lastningshänseende någon olägenhet ej vore att befara
därav, att balar endast av den här ovan föreslagna storleken komme till användning.

Handelskammaren vore vidare av den mening, att de övriga bestämmelser,
som kunde erfordras för effektiviteten av den önskade lagbestämmelsen, borde föreslås
av mynt- och justeringsverket.

Mynt- och justeringsverket liar i sitt förstnämnda, den 8 mars 1915
avgivna utlåtande anfört följande beträffande förslaget om justering av
pressrummet i en torvpress såsom ett målkärl om eu kubikmeter eller
10 hektoliter:

»Härvid är först att bemärka, att målkärl på denna rymd redan nu äro
medgivna till justering just för mätning av torv. De dimensioner, som föreskrivas
för ett dylikt målkärl, äro 1 meter i längd, 1 meter i bredd och 1 meter i höjd.

Dimensionerna på det nu föreslagna målkärlet överensstämma sålunda icke
med dessa föreskrifter.

Men oavsett detta anser mynt- och justeringsverket det mycket olämpligt,
att ett mått sådant som pressrummet i en torvpress justeras såsom ett målkärl.
Av ett justerat målkärl fordrar man nämligen, att det skall hava en fast, oföränderlig
form, och denna fordran uppfylles icke på något sätt av ett pressrum, på
vilket minst en sida är rörlig och förskjutbar. Vidare fordrar man, att ett målkärl
skall vara öppet eller åtminstone så förfärdigat, att man med lätthet kan
övertyga sig om, att det verkligen fylles vid mätningen. Pressrummet i en torvpress
uppfyller icke någon av dessa fordringar.

Men även om man skulle kunna övertyga sig om, att målkärlet verkligen
är fyllt, så vore dock en köpare av en torvströbal under vanliga förhållanden icke
i tillfälle att närvara vid pressningen av balen och förskaffa sig en sådan övertygelse,
och en lagstadgad rymd av pressrummet skulle sålunda icke utgöra någon
säker garanti för köparen, att den inköpta balen verkligen är hoppressad av ett
bestämt mått löst torvströ. Detta framhålles också i en av de remissen bifogade
handlingarna, nämligen i skrivelsen från Nässjö torvströaktiebolag.

Mynt- och justeringsverket anser därför, att en justering av ifrågavarande
pressrum icke skulle medföra det avsedda gagnet utan i dess ställe kanske bidraga
till att bibringa köparen en uppfattning om varans myckenhet, som sedan ofta
kunde visa sig felaktig.

7

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr !1H.

På grund av det ovan anförda får mynt- och justeringsverket i underdånighet
hemställa, att den underdåniga ansökningen om justering av pressrummet i en
torvpress såsom ett målkärl på 1 kubikmeter icke måtte vinna nådigt bifall.

Av de ansökningen bifogade handlingarna synes emellertid framgå, att vissa
bestämmelser torde vara önskvärda med avseende å handeln med torvströ och torvmull
i pressade balar, men i saknad av erfarenhet å detta område anser sig inyntöch
justeringsverket icke kunna härom yttra sig.»

Lantbruksstyrelsen har i sitt förenämnda utlåtande åberopat ett
av förbemälde Wallgren avgivet yttrande, däri huvudsakligen anförts
följande:

Det syntes ännu praktiskt taget omöjligt att få tillämpning av full rättvisa
vid ifrågavarande försäljning, så att köparen för sina utlagda penningar finge, det
han avsåge med köpet, nämligen viss mängd vätskeuppsugande torrsubstans av
torven. Man måste vid stadgandet av bestämmelser för torvströhandeln söka efter
att åstadkomma det som vore praktiskt möjligt att för närvarande genomföra till
bekämpande av den allt mer sig yppande illojala konkurrensen.

Genom den utredning, som handelskammaren åstadkommit, framginge nog
tydligt, att något måste göras för gynnande av de »ärliga» försäljarnas intressen
gent emot deras, som ville ockra på allmänhetens okunnighet om vad en torvströ(torvmull-)bal
verkligen innehölle. Enklaste sättet vore att, vid försäljning efter bal,
dessas kubikinnehåll alltid uppgåves samt att ''det även samtidigt uppgåves, av
huru stor volym riven (opressad) strö balen vore sammansatt. Men, enligt Brinells
åsikt, vilken Wallgren måste dela, kunde det vålla svårigheter för en hel del köpare
av torvströ att beräkna kubikinnehållet i balai na.

Det syntes både Brinell och Wallgren nödvändigt, att det fastställdes vad
som menades med en bal torvströ eller torvmull. Enligt det förslag, som handelskammaren
framlagt och varom enighet syntes hava uppstått samt vilket för övrigt
syntes vara fullt praktiskt utförbart, borde balmåttet bestämmas till 0.35 kubikmeter,
med dimensionerna för balen av en längd av 1 meter samt en bredd och
tjocklek av respektive 0.7 och 0.5 meter, de två sista måt.ten mätta på mitten av
balens ändyta. Det borde alltså i lag fastställas, att då försäljningen skedde efter
visst »balantal», balarna skulle hava dessa mått, uppmätta på angivet sätt.

För att emellertid tillmötesgå de torvströfabrikanter, som eventuellt (genom
lastningsförhåilanden, nya presskonstruktioner etc.) hade svårighet att leverera
ovannämnda balmått, bolde torvströ-(torvmull-)försäljningen även kunna ske efter
kubikmeter pressat strö. men härvidlag, om balarna icke hölle de lagstadgade måtten,
borde det vara förbjudet att sälja efter balantal (eller efter »bal») utan måste då
de torvströfabrikanter, som icke hade »normalbalar • (bestämda till 0.3 5 kubikmeters
rymd) utbjuda sin vara efter visst pris per kubikmeter pressat strö. Exempelvis,
om man utginge från ett enhetspris av 0.90 kronor per normalbal av 0.35
kubikmeters rymd, kostade 1,000 sådana balar 900 kronor och dessa 1,000 balar
innehölle 350 kubikmeter. Om nu en torvströfabrikant pressade sina balar till t. ex.
0.3 0 kubikmeters rymd, så bleve det omkring 1.167 sådana balar på 350 kubikmeter,
men då finge han icke sälja detta sitt torvströ »per bal», utan måste begära
2.5 7 kronor per kubikmeter pressad strö för att erhålla ovannämnda cirka 900
kronor för de av dessa 1,167 balarna bildade 350 kubikmeterna. Begärde han för

8

Kutu/l. Maj:ts Niid. Proposition Nr 116.

sina »undermåliga balar» 0.9 o kronor per bal, erhölle han för sin vara något, över
1,050 kronor i stället för rättvisligen 900 kronor.

Brinell och Wallgren hade enats om följande förslag till lagstadgade bestämmelser
för torvströhandeln:

1) Vid saluutbjudning av torvströ (torvmull) »per bal», skall balen hava en
längd av l meter samt en bredd och tjocklek av respektive 0.7 och 0.5 meter,
således rymmande 0.35 kubikmeter pressad strö (mull), måtten uppmätta enligt 3)
nedan.

2i Det är tillåtet att saluutbjuda torvströ (torvmull) »efter kubikmeter»
pressad vara, i vilket fall balarna må hava vilka mått som helst, men vid bestämmandet
av antal kubikmeter skola balarna uppmätas enligt vad nedan under 3) säges.

3) Vid uppmätning av torvströ-(torvmull-)balars kubikinnehåll skola måtten
tagas å mitten av respektive ändytor.

För egen del liar lantbruksstyrelsen funnit utfärdandet av bestämmelser
i ämnet önskligt samt anfört, att styrelsen biträdde mynt- och
justeringsverkets åsikt om det olämpliga i att justera pressrummet i
torvströpressarna. En bals innehåll av lös vara kunde nämligen icke
kontrolleras. Ej heller torde vikten av en bal kunna användas såsom
försäljningsnorm på grund av att strö och mull med större vattenhalt
vore tyngre, men på samma gång mindre värdefullt. För att icke
sönderfalla måste vidare en pressad bal hava en viss sammanpressningsgrad,
vadan skillnaden i den kvantitet strö och mull, som rymdes i lika
stora pressade balar, vore så pass obetydlig, att den icke hade något
inflytande på priset, i alla händelser långt mindre än det olika kvaliteter
utövade. För att åstadkomma ordning inom handeln med torvströ syntes
det vara erforderligt, men på samma gång tillräckligt, att bestämma
storleken av en bal i pressat tillstånd.

Rörande storleken av en pressad bal ansåge sig lantbruksstyrelsen
böra instämma i det av förste tor vingenjören framlagda förslaget, att
balen borde mäta 1 meter i längd, 0.7 meter i bredd och 0.5 meter i
höjd, måtten tagna på mitten av ändytorna.

^ På grund av vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen hemställt,.
att Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelse därom att, när torvströ eller
torvmull försåldes per bal, dylik bal skulle hava de av stvrelsen förordade
mått.

Mynt- och j usteringsverket har i sitt utlåtande den 23 mars 1916,
med vidhållande av vad ämbetsverket förut yttrat, hemställt, huruvida
det icke kunde medgivas sökandena att såsom ledning vid tillverkningen
få pressrummet uppmätt till sin volym och märkt på sätt, som ämbetsverket
kunde föreskriva, om detta läte sig göra på ett sätt, som icke
medgåve någon ovisshet.

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 116. 9

I sill framställning deri 28 oktober 191.6 har förenämnda handelskammmare
anfört bland annat följande.

Med de höga priser, som nu gällde för torvströ och torvmull, vore lockelsen
att minska storleken på balarna större än tidigare, då priserna varit låga. Behovet
av lagstadgande om balstorleken gjorde sig därför nu ännu mera kännbart
än förut. Det torvströ, som förekomma i marknaden, vore i flere avseenden olika
såväl i fråga om fuktighets- och förmultningsgrad som absorbtionsförmåga och
sammanpressningsgrad. Likvärdighet i dessa avseenden vore omöjlig att uppnå,
men vad köparna kunde fordra vore, att varje bal skulle innehålla ungefärligen
samma kvantitet strömateria. vilket mål lättast vunnes genom bestämmande av
bal storleken.

Det vore med torvströ ganska lika förhållande som med ved, av vilken ett
visst mått, t. ex. en viss slags famn, kunde vara av högst olika värde beroende
på trädens grovlek, friskhet och torrhetsgrad samt sättet för uppläggningen m. m.
Att förhållandena vid vedförsäljning skulle bliva alldeles oefterrättliga, om därjämte
— såsom vid torvströförsäljning i fråga om balstorleken — bestämmelse
om vedfamnens storlek skulle helt och hållet överlämnas till säljaren, borde lätt
inses. Handelskammaren hade härvid icke förbisett den oreda, som förefunnes vid
vedköp till följd av de många olika slag av famnmått, som vore i bruk. Denna
oreda styrkte emellertid handelskammarens åsikt om nödvändigheten att hava storleken
av torvströ- och torvmullsbal bestämd.

•

Kommerskollegiet har i sitt utlåtande biträtt lantbruksstyrelsens
hemställan och förelag.

Svenska mosskulturföreningen har i sin skrivelse, med hänvisning
till den erfarenhet föreningen ägde om torvströs beredning och handeln
därmed samt till önskvärdheten av att alla åtgärder, som vore ägnade
att bringa ordning och reda i torvströhandeln, bleve vidtagna, på det
livligaste instämt i framställningen om att förevarande fråga måtte snart
avgöras.

Vid handeln med torvströ och torvmull har sedan längre tid den
försålda varan vanligen beräknats i balar, vilka i allmänhet haft ett
kubikinnehåll av 0.3 7 5 kubikmeter. Av handlingarna i ärendet synes mig
emellertid otvivelaktigt framgå, att ett behov av säkra normer för balarnas
storlek framträtt och att olägenheter ofta vållats köpare av torvströ
och torvmull genom godtyckliga avvikelser från den gängse storleken av
en bal. Det kunde synas ligga närmast till hands att för avhjälpande av
dessa olägenheter föreskriva justering av pressrummen såsom målkärl.
Detta skulle dock av skäl, som i det föregående tillräckligt utvecklats, stöta
på så stora svårigheter, att denna utväg ej bör ifrågakomma. Att torvströ
och torvmull icke heller lämpligen böra säljas och köpas efter vikt,
Bihang Ull riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 105 käft. (Nr 116.) 2

JJcpaHc mentsnhsfm.

10

Kungi. Majlis Nåd. Proposition Nr 116.

torde av den förebragta utredningen jämväl vara tydligt. Det återstår
då att söka på andra vägar nå det avsedda syftet.

Den lämpligaste utvägen torde vara den av lantbruksstyrelsen
föreslagna. Det synes mig sålunda böra föreskrivas, att, när torvströ
eller torvmull säljes per bal, sådan bal bör hava vissa dimensioner.
Vid angivande i författning av dessa mått torde man lämpligen böra
bestämma en något mindre rymd än den balarna hittills vanligen haft,
detta för vinnande av en något hårdare pressning av balarna. Jag biträder
sålunda förslaget att sätta balens längd till en meter, dess bredd
till 0.7 meter och dess höjd till 0.5 meter, dessa mått tagna å mitten
av ändytorna. Balens rymd blir sålunda 0.3 5 kubikmeter. Givet är, att
bestämmelserna icke böra förhindra försäljning efter annan grund än
per bal, utan böra kontrahenterna äga frihet att överenskomma därom.

I överensstämmelse med dessa grunder har förslag till förordning
angående storleken å bal av torvströ eller torvmull utarbetats inom
jordbruksdepartementet.

Sedan departementschefen uppläst det sålunda upprättade författningsförslaget,
hemställde han, att Kungl. Maj:t måtte.genom proposition
föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar skulle avlätas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Eric Paul son.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS- BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 191a.