Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 54
Proposition 1913:54
- kammare
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 6
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 54.
1
Nr 54.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående uppförande
å allmänna indragning sstaten av viss ersättning
till innehavaren av hergmästarhostället i Filipstad m. m.;
given Stockholms slott den 31 januari 1913.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att å allmänna indragningsstaten från och med år 1914 uppföra
ett belopp av 215 kronor, motsvarande i jämnat tal fem procent ränta
å den del, 4,291 kronor 94 öre, av det i nämnda protokoll angivna
ersättningsbeloppet för en från bergmästarbostället i Filipstad bortförd
ekonomibyggnad, som skulle till statskontoret inlevereras, att årligen
tillgodokomma vederbörande innehavare av nämnda bergmästarboställe.
De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Theodor Ådelswärd.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 27 höft. (Nr 54.)
1
2
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 54.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
januari 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde
härefter följande.
År 1775 förstördes genom brand en av Kungl. Maj:t och kronan
till bergmästarboställe anslagen gård i Filipstad. Med anledning därav
inköpte Värmlands och Dals bruksägare en annan gård i samma stad,
i ändamål att densamma skulle tjäna till boställe åt bergmästaren i
distriktet i stället för det av Kungl. Maj:t förut anslagna. Det sålunda
inköpta bostället blev därefter av bruksägarna bebyggt och innehades
sedermera av bergmästarna i distriktet oavbrutet intill år 1893, då det
av stärbhusdelägarna efter en avliden bergmästare överlämnades till
bruksägarna.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5i.
Genom av brnksägarna i nämnda landskap fattat beslut blev år
1894 dåvarande bergmästaren förvägrad tillträde till bostället, vilket
dåmera disponerades av bruksägarna.
Med anledning härav anhängiggjorde Kungl. Maj:t och kronan år
1905 rättegång mot bruksägarna, vilken rättegång genom Kungl. Maj:ts
den 15 maj 1911 meddelade dom slutligen avgjordes.
Genom nämnda dom hava vederbörande bruksägare förpliktats att
till Kungl. Maj:t och kronan för bergmästarens i västra distriktet räkning
den 30 september 1911 avträda bergmästarboställets i Filipstad tomt med
därtill hörande åbyggnader samt att före avträdesdagen icke blott försätta
bostället i fullgott skick utan även i stället för en av bruksägarna
nedriven och bortförd uthusbyggnad uppföra ny sådan byggnad, inrymmande
vagnbod, vedbod och två lador samt loge, allt av timmer, till en
längd av åttiotvå fot, bredd av trettio fot och höjd av tolv fot.
Med underdånig skrivelse den 11 januari 1912 har kommerskollegium
överlämnat en till kollegium inkommen, den 10 oktober 1911 dagtecknad
skrift, däri t. f. bergmästaren i västra distriktet Hjalmar Nordqvist,
med anledning av den bruksägarna sålunda ådömda förpliktelsen
att uppföra omförmälda ekonomibyggnad, anfört huvudsakligen följande.
Under den tid, då till bergmästarens löneförmåner hörde innehav av boställsjord,
hade otvivelaktigt en sådan byggnad varit nödvändig för jordbruket, men
klart vore, att den under nuvarande förhållanden bleve till ingen eller ringa nytta
för boställsinnehavaren, vilken i redan befintliga uthus disponerade över tillräckligt
utrymme. Det syntes därför, som om de medel, vilka skulle tarvas för ifrågavarande
byggnads uppförande och som enligt ett vid skriften fogat kostnadsförslag
beräknades till 5,000 kronor, skulle kunna användas på ett för boställsinnehavaren
förmånligare sätt, till exempel genom avsättande av en fond, varur han finge njuta
avkastningen till välbehövligt understöd för boställets underhåll. Aven andra arbeten
än dem, som bruksägarna voro villiga eller skyldiga att bekosta, borde nämligen
utföras. Ett sådant arbete, som på grund av nutida fordringar måste anses
nödvändigt för en i stad belägen gård, vore införandet av vatten- och avloppsledningar;
och hade Nordqvist fördenskull på eget bevåg gått i författning härom.
Då emellertid detta arbete för all framtid komme bostället till godo, syntes det rätt
och billigt, att dessa kostnader gäldades av de medel, som genom eventuell inhibering
av uthusbyggnaderna skulle kunna anskaffas. På av Nordqvist framställd
förfrågan hade vederbörande bruksägare, såsom framginge av ett skrivelsen bifogat
utdrag av protokoll vid sammanträde den 8 september 1911, förklarat sig villiga
att i ersättning för befrielse från meromnämnda byggnads uppförande till Kungl.
Maj:t och kronan betala den summa av 5,000 kronor, som byggnaden beräknades
skola komma att kosta. I avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut härom hade bruksägama
tills vidare uppskjutit arbetets påbörjande. Nordqvist hemställde slutligen,
T. f. Bergmästaren
H?
Nordqvists
framställning.
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 54.
att kollegium måtte, i anslutning till vad sålunda anförts, göra framställning i ämnet
till Kungl. Maj:t.
Kungi. Maj:ts Kung! Maj:ts befäl]ningshavande i Värmlands län, som, efter hö
ieiavZde!''
rande av magistraten i Filipstad, på anmodan av kollegium avgivit
yttrande i ämnet, har därvid icke haft något att erinra mot t. f. bergmästarens
framställning samt i likhet med magistraten tillstyrkt, att beloppet,
5,000 kronor, finge godtagas såsom skälig ersättning för ifrågavarande
nybyggnad.
Ytterligare I en till kollegium sedermera inkommen skrivelse av den 7 de
Norfqvist.
cember 1911 har Nordqvist upplyst, att vatten- respektive afloppsledning
dåmera funnes införd i bostället, varjämte han överlämnat vederbörligen
kvitterade räkningar å kostnaderna härför, uppgående till ett
sammanlagt belopp av 708 kronor 6 öre. Nordqvist bär härvid framhållit,
att kostnadsbeloppet måste i förhållande till vanliga priset på
platsen för dylika arbeten anses särdeles lågt; och har tillika å specifikationen
av sakkunnig person vitsordats, att ifrågavarande kostnader
vore synnerligen moderata.
Kommers- I sin ovanberörda underdåniga skrivelse har kommerskollegium
kollegium. anfort, bland annat, följande:
»Under nu rådande förhållanden, då något jordbruk icke bedrives vid bostället
och de befintliga uthusbyggnaderna äro för sitt ändamål fullt tillräckliga, är, såsom
av t. f. bergmästaren framhållits, en ekonomibyggnad av beskaffenhet som den
ifrågavarande till ringa eller ingen nytta för boställsinnehavaren. Det av Nordqvist
väckta förslaget, att bruksägarna skulle mot erläggande av visst penningebelopp
befrias från den dem åliggande skyldigheten att uppföra denna byggnad, synes därför
vara värt allt beaktande. Såsom ersättning hava bruksägarna erbjudit 5,000
kronor och torde mot storleken av detta belopp, som av såväl Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Värmlands län som magistraten i Filipstad ansetts utgöra skälig
ersättning för byggnaden, någon erinran icke vara att göra. Det synes billigt, att
Nordqvist ur detta belopp erhåller gottgörelse för sina kostnader för inledande av
vatten- och avloppsledning till bostället med det belopp, som han visat sig hava
härför utgivit, eller 708 kronor 6 öre. Detta arbete, vars utförande torde hava
varit synnerligen önskvärt, måste anses hava länt bostället till beståndande nytta
och har icke kunnat vederbörande åläggas såsom underhållsarbete. Med återstoden
av ersättningsbeloppet, eller 4,291 kronor 94 öre, synes, i likhet med vad förut i
likartat fall ägt rum, böra förfaras så, att det överlämnas till statsverket och att
en lämpligen avpassad ränta å detsamma kommer boställsinnehavaren till godo.»
Statskontoret, som den 29 april 1912 avgivit infordrat underdånigt utlåtande
i ärendet, har därvid anfört, att statskontoret i likhet med kommerskollegium funne
skäl föreligga att, då under nu rådande förhållanden något jordbruk icke bedreves
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 54. 5
vid bostället, biträda det av t. f. bergmästaren väckta förslaget, att bruksägaraa
skulle mot erläggande av visst penningebelopp befrias från den dem åliggande skyldigheten
att uppföra ifrågavarande byggnad. Statskontoret hade icke heller något
att erinra mot det av bruksägama i sådant avseende erbjudna ersättningsbeloppet,
av vilket belopp det syntes statskontoret billigt att t. f. bergmästaren erhölle gottgörelse
med 1O8 kronor 6 öre för av honom bestridda kostnader för inledande av
vatten- och avloppsledningar till bostället. Yad beträffade återstoden av ersättningssumman
eller 4,291 kronor 94 öre, funne sig statskontoret böra, med stöd av nådiga
brevet den 1 juni 1877 i fråga om användandet av expropriationsmedel för berglnästarbostallet
Störa Gården inom Örebro län, hemställa, att sistnämnda belopp
måtte under inkomsttiteln »diverse inkomster» till statskontoret inlevereras, och att
Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgiva dels att å
allmänna indragningsstaten måtte varda uppfört ett årligt belopp av 215 kronor,
i jämnt tal motsvarande 5 procent ränta å nyssberörda återstod, att till vederbörande
tjänsteman, vilken i sådan egenskap innehade bostället, utgå, dels att motsvarande
ersättning för tiden från den dag, då bruksägare till kronans kassa inbetalade
merberörda belopp, intill 1913 års utgång måtte få till boställshavareu
utbetalas.
Den förebragta utredningen giver vid banden, att den ekonomibyggnad,
som bruksägare ålagts att uppföra, icke längre är erforderlig
för boställsinneliavaren eller för skötseln av bostället. Det synes därför
vara att förorda, att, på sätt föreslagits, bruksägarnas byggnadsskyldighet
utbytes mot skyldighet att erlägga en summa av den storlek, som
skulle åtgå för uppförande av berörda byggnad. Den sålunda ifrågasatta
ekvivalenten för bruksägarnas byggnadsskyldighet kan, såsom ock
de hörda myndigheterna vitsordat, skäligen beräknas till det av bruksägarna
enligt kostnadsförslag angivna belopp av 5,000 kronor. Nämnda
belopp bör på ändamålsenligt sätt komma bostället och boställshavaren
till godo.
Angående användningen av berörda belopp har föreslagits, att
Nordqvist skulle erhålla ersättning för av honom bestridda kostnader
för inledande av vatten- och avloppsledning till bostället med 708 kronor
6 öre samt att återstoden, 4,291 kronor 94 öre, skulle inlevereras till statsverket
och att fem procent ränta å sistnämnda belopp skulle från den dag,
beloppet bleve till kronans kassa inbetalt, tillkomma vederbörande boställshavare.
^ Häremot har jag icke funnit anledning till erinran. Yad
särskilt angår beloppet i dess sistnämnda del vill jag endast erinra, att,
såsom ämbetsverken även antytt, Kungl. Maj:t under liknande omständigheter
genom nådigt brev den 1 juni 1877 i enlighet med en av
Kungl. Maj:t till Riksdagen gjord och av Riksdagen bifallen framställmng
förordnat om motsvarande användning av expropriationsmedel för
ett från bergmästarbostället Stora Gården inom Örebro län exproprierat
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 27 höft. (Nr 54.) 2
Departements
chefen.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 54.
område. I denna del lärer emellertid Riksdagens medgivande böra av
Kungl. Maj:t inhämtas.
Under förutsättning av Riksdagens bifall till vad sålunda ma komma
att föreslås, är det min avsikt att göra särskild framställning därom,
att för innevarande år från den dag, då det bruksägarna åliggande ersättningsbeloppet
inbetalas, gottgörelse, beräknad efter 215 kronor för
år, må av statskontoret under förskottstitel till boställshavaren utbetalas.
På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes
dels medgiva, att vederbörande bruksägare må i stället för att
fullgöra den dem enligt Kungl. Maj:ts dom den 15 maj 1911 ålagda
skyldigheten att å bergmästarbostället i Filipstad uppföra en ekonomibyggnad
av i domen angiven beskaffenhet erlägga ett belopp av o,000
kronor;
dels berättiga t, f. bergmästaren i västra bergmästardistriktet
Hjalmar Nordqvist att av förenämnda belopp uppbära ersättning för av
honom bestridda kostnader för inledande till bostället av vatten- och
avloppsledning med 708 kronor 6 öre;
dels förordna, att återstoden av förstnämnda belopp, 4,291 kronor
94 öre, skall under inkomsttiteln »diverse inkomster» inlevereras till
statskontoret;
dels och föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten från
och med år 1914 uppföra ett belopp av 215 kronor, motsvarande i jämnat
tal fem procent ränta å den del, 4,291 kronor 94 öre, av det av mig
föreslagna ersättningsbeloppet för den från bergmästarbostället bortförda
ekonomibyggnaden, som skulle till statskontoret inlevereras, att
årligen tillgodokomma vederbörande innehavare av nämnda bergmästarboställe.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt och föreslagit, däri statsrådet övriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
bifalla; och skulle proposition av den lydelse bilagan
litt. . . . vid detta protokoll utvisar till Riksdagen
avlåtas.
Ur protokollet:
Gunnar Schumacher.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.