Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119

Proposition 1918:119

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

1

Nr 119.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående understöd
för utgivande av tidskriften Biblioteksbladet; given
Stockholms slott den 1 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Biblioteksbladet
må från det på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt
folkbibliotek under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, från
och med år 1918 tills vidare till Sveriges allmänna biblioteksförening utgå
ett belopp av 2,000 kronor för år.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 108 höft. (Nr 119—120.)

1

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.‘t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
mars 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnek.
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

• Undén,

Thorsson.

Understöd för
utgivande av
tidskriften
Biblioteksbladet.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde:

Till understödjande av folkbiblioteksväsendet beviljade 1912 års riksdag
på ordinarie stat ett förslagsanslag av 170,000 kronor, av vilket anslag
skulle på vissa närmare angivna villkor utgå understöd till folk- och skolbibliotek,
till riksförbund för biblioteksverksamhet, till förmedlingsanstalter
för vandringsbibliotek och till bokförmedlingsanstalter samt till arvoden
åt två bibliotekskonsulenter med 9,500 kronor, därav 5,600 kronor till en
förste konsulent och 3,900 kronor till en andre konsulent. Vidare medgav

n

3

Kung!. Muj.-lx \<h/. Proposition AV ll‘J.

1916 års riksdag på förslag av Kungl. Magt, att från nämnda anslag finge
tills vidare utgå ett belopp av högst 2,500 kronor årligen för utgivande
av årliga tillägg till grundkatalogen över för folk- och skolbibliotek lämplig
litteratur. Slutligen har riksdagen år 1917, likaledes på kungl. Maj:ts
förslag, dels på folkskolöverstyrelsens ordinarie stat uppfört förste bibliotekskonsulentbefattningen,
dels ock medgivit, att från anslaget till understöd
åt folkbibliotek finge till avlönande av erforderligt biträde vid expeditions-
och skrivarbetet hos bibliotekskonsulenterna från och med år
1918 tills vidare utgå ett belopp av högst 1,200 kronor årligen.

I skrivelse den 27 september 1917 har nu Sveriges allmänna biblioteksförening
genom sin ordförande, förste bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek
J. M. Hulth anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen medgiva, att av omförmälda förslagsanslag till understöd åt
folkbibliotek finge tillsvidare utgå ett årligt belopp av 2,000 kronor till
understöd för utgivande av föreningens tidskrift Biblioteksbladet.

I skrivelsen redogöres till en början för föreningens ändamål och
karaktär, i vilket avseende skrivelsen innehåller följande:

Genom stiftandet av Sveriges allmänna biblioteksförening år 1915 fylldes ett sedan
länge inom olika bibliotekskretsar i vårt land känt behov.

Under diskuterandet av planerna på en bibliotekssammauslutning hade det efterhand
blivit klart, att en dylik skulle få största betydelse, om den ej begränsades till
ett visst slag av bibliotek utan liksom den amerikanska och den norska bleve allmän.
Inom samma förening borde mötas representanter för såväl de vetenskapliga biblioteken
som skol- och folkbibliotekeu. De svagare utrustade institutionerna behövde väl det
stöd, som låg i samverkan med de större, av stat och enskilda rikligare tillgodosedda.
Sammanförandet i eu enda stor förening av yrkesbibliotekarier och personer, för vilka
biblioteksarbetet endast kan bli en bisyssla, skulle också, kunde man hoppas, hos dessa
senare skapa en starkare känsla för biblioteksarbetets betydelse. Detta blev också
den bärande principen i den nya föreningen. Enligt dennas stadgar kan varje person
med intresse för bibliotekssaken bli medlem av densamma, om också rösträtten i föreningens
angelägenheter är förbehållen tjänstgörande eller förutvarande biblioteksfunktionärer
och ombud för biblioteksinstitutioner, varvid ingen skillnad göres mellan
olika slag av bibliotek.

Föreningens karaktär av att vara en sammanslutning av alla slags bibliotek har
fått ett tydligt uttryck i sammansättningen av dess styrelse, som för närvarande består
av förste bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek J. M. Hulth, bibliotekarien
vid svenska akademiens Nobelbibliotek C. Grönblad, överbibliotekarien vid Göteborgs
stadsbibliotek L. Wåhlin, amauueusen vid Lunds universitetsbibliotek G. Wetterberg,
bibliotekarien vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm, adjunkten A. F.
W. Lindvall, bibliotekarien vid Falu folkskoleseminarium, adjunkten Anna Sörensen,
bibliotekarien vid Oskarsskolan i Stockholm Malin Geijer, distriksstudieledaren i Goodtemplarorden,
folkskolläraren G. A. Ljungberg, Riddarhyttan, bibliotekarien vid Arbetarbiblioteket
i Stockholm F. Nilsson, bibliotekarien vid Gustav Yasa församlingsbibliotek

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

i Stockholm Hildur Lundberg, föreståndaren för Borås folkbibliotek D. Hellmér och
förste bibliotekskonsulenten F. Hjelmqvist.

Rörande tillkomsten av ifrågavarande tidskrift samt dennas finansiering,
ledning och uppgift anföres i skrivelsen:

Förverkligandet av planerna på eu svensk biblioteksförening förde även med
nödvändighet fram tanken på en svensk bibliotekstidskrift, så lagd, att den kunde nå
även de många, som arbeta i de mindre biblioteken i vårt land. På föreningens första
årsmöte framhölls med styrka, att ett eget tidskriftsorgau vore en nödvändig* förutsättning
för att föreningen skulle kunna med hopp om framgång arbeta för sina uppgifter.
Endast så skulle den samhörighetskänsla kunna skapas och det utbyte av
erfarenheter ske, utan vilka föreningen aldrig skulle kunna bli till verkligt gagn för
sina medlemmar landet runt.

Biblioteksföreningeiis styrelse gjorde med anledning av årsmötets uttalande en
undersökning, om någon av de bestående tidskrifterna, som behandlade biblioteksväsendet
eller folkbildningsarbetet, skulle kunna lämpa sig som organ för Sveriges
allmänna biblioteksförening. Då det emellertid visade sig omöjligt att på
denna väg erhålla en prisbillig, populärt lagd bibliotekstidskrift, beslöt föreningens
styrelse att göra ett försök med en egen tidskrift, Biblioteksbladet, och lyckades
för år 1916 träffa sådan överenskommelse med förlagsfirman P. A. Norstedt & Söner,
att det blev möjligt att låta varje medlem av biblioteksföreningen erhålla tidskriften
utan någon särskild avgift utöver årsavgiften, som var bestämd till 2 kronor. Föreningen
ombesörjde redigeringsarbetet, under det att förlaget åtog sig tryckningen,
varefter föreningen inköpte erforderligt antal exemplar och distribuerade dessa till
medlemmarna. Till redaktörer för Biblioteksbladet utsågos de båda bibliotekskonsulenterna
i folkskolöverstyrelsen fil. d:r F. Hjelmqvist och fil. lic. K. Tyuell.

Biblioteksbladet har under de snart tvä ar, som tidskriften utgivits, vid sidan av
sin uppgift att vara ett organ för Sveriges allmänna biblioteksförening, framför allt
lagt vikt vid sådana frågor, som kunnat vara av intresse och till nytta för städs- och
folkbiblioteken, för läroverkens, seminariernas, folkhögskolornas och folkskolornas bibliotek.
Olika sidor av bok- och biblioteksväsendet ha belysts i populärt hållna uppsatser,
och kortfattade redogörelser ha lämnats för bibliotek och biblioteksverksamhet i inoch
utlandet. För att underlätta bokurvalet för bibliotekens styrelser och föreståndare
har Biblioteksbladet i sin litteraturavdelning lämnat upplysande notiser angående ett
större antal nyutkomna arbeten, första året omkring 400.

Bekräftande behovet av understöd för tidskriften yttrar biblioteksföreningen
följande:

Tidskriftens prenumerantantal utgjorde år 1916 omkring 850 och år 1917 bortåt
1,000. Trots denna för en tidskrift av detta slag synnerligen goda början har dock antalet
prenumeranter ej vant tillräckligt, för att förlagsfirman skulle få sina tryckningskostnader
betäckta, allra minst under närvarande starkt stigande pappers- och arbetspriser. Förlagsfirman
förnyade visserligen kontraktet för år 1917, men för år 1918 ansåg den
sig ej längre kunna fortsätta utgivningen på de hittills varande villkoren, utan inköpspriset
per exemplar har höjts, vilket medfört, att också föreningen tvvärr sett sig nödsakad
att fr. o. m. ar 1918 höja årsavgiften till 3 kronor, en höjning, som säkerligen
ej'' är alldeles betydelselös för de många mindre bibliotek, som anslutit sig till biblioteksfÖreningen.

5

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

Åt tidskriftens reduktion har ej lämnats någon ersättning, däremot har föreningen
— tack vare det att den under sitt första verksam!)etsar, innan den börjat utgiva
Biblioteksbladet, hade jämförelsevis små utgifter — kunnat för år 1916 giva ett obetydligt
honorar till de i tidskriften medverkande författarna. Bidrag frän enskilt håll
torde göra det möjligt att på samma sätt honorera de införda uppsatserna även under
år 1917. Att dylikt, understöd skall kunna påräknas också för framtiden är emellertid
föga troligt. Den nyss nämnda ökningen i årsavgiften åtgår så gott som helt
och hållet till betäckande av det stegrade pris, som föreningen maste erlägga till förlaget
för tidskriftsexemplaren. Da det emellertid i längden torde bli omöjligt att
uppehålla tidskriften utan att ersätta medarbetare eller redaktion, blir det därför förmodligen
för föreningen förr eller senare nödvändigt att upphöra med detta för svenskt
biblioteksarbete så värdefulla företag, om ej staten träder stödjande emellan.

Genom den av 1912 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beslutade starka
höjningen av statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet har grunden lagts till en kraftig
utveckling av denna viktiga gren av det svenska folkbildningsarbetet. För varje är
har sedan dess antalet tolk- och skolbibliotek samt till statsunderstödda riksförbund
anslutna studiecirkelbibliotek stigit. Det är dessa många ute i bygderna spridda
bibliotek, för vilka Biblioteksbladet i främsta rummet behöves och till vilka det i särskild
grad vänder sig. Det vill anvisa dem metoder att göra biblioteksarbetet mera
effektivt även med små resurser och vill gira en fylligare översikt över den nya litteraturen
än som kan meddelas i statens grundkatalog.

Då det syfte, för vilket tidskriften arbetar, sålunda utgör ett betydelsefnllt led i
de senare årens strävan att giva eu starkare utveckling och fastare grund åt vårt
lands folk- och skolbiblioteksväsen, torde det kunna anses väl motiverat, att ur det
under åttonde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till folk biblioteksväsen det en summa
finge utgå även till understöd av Biblioteksbladet, varjämte det givetvis vore synnerligen
önskvärt, att detta understöd sattes sä högt, att härigenom möjliggjordes, att
tidskriften kunde tillhandahållas åtminstone de mindre biblioteken till samma pris som
tidigare, eller 2 kronor per årgång.

Såsom ett villkor för understödets beviljande föreslår föreningen, att
Biblioteksbladet skulle lämnas till ett nedsatt pris av 2 kronor för år till
alla statsunderstödda folk- och studiecirkelbibliotek samt till alla under läroverks-
och folskolöverstyrelserna stående undervisningsanstalters bibliotek.

Vid ansökningen var fogat ett exemplar av gällande stadgar för
Sveriges allmänna biblioteksförening.

över ifrågavarande ansökning hava infordrade underdåniga utlåtanden
avgivits den 1 december 1917 av folkskolöverstyrelsen, som i ärendet
inhämtat yttrande av riksbibliotekarien, och den 7 januari 1918 av statskontoret.

Riksbibliotekarien har på det livligaste förordat bifall till ansökningen
och som skäl härför anfört bland annat:

Sveriges allmänna biblioteksförening har under de få år den ägt bestånd visat
sig vara till stort gagn särskilt för den sidan av svenskt biblioteksväsen, som tager
befattning med den i vårt land för närvarande i allt större omfång bedrivna folkbiblioteksverksamheten.
Om denna rörelses betydelse för folkbildningsarbetet i allmänhet

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

kan icke mer än en mening råda. Men verksamheten inom de mindre biblioteken,
såväl folkbiblioteken i egentlig mening som även folkskolornas, seminariernas, folkhögskolornas
och liknande bibliotek, är av den art, att den otvivelaktigt behöver sättas i
system och bibringas största möjliga enhetlighet. Sker icke detta, är det fara värt,
att de frikostiga anslag, som från statens sida beviljats vissa kategorier av bibliotek
såsom ett led i det allmänna folkbildningsarbetet, icke utnyttjas eller göras fruktbringande
i den grad, som fallet skulle bliva, om ett enande och vägledande orgau
funnes. Detta hava de i folkskolöverstyrelsen anställda bibliotekskonsulenterna insett,
när huvudsakligen pa deras initiativ Sveriges allmänna biblioteksförening bildades.
Denna förening synes, vilket också dess hittillsvarande verksamhet utvisar, vara i alldeles
särskild grad skickad att bliva den erforderliga medelpunkten för den svenska
folkbiblioteksverksamheten. Genom bibliotekskonsulenterna star föreningen i förbindelse
med de statsunderstödda folkbiblioteken; å andra sidan har föreningen även
kontakt med representanter för folkbildningsarbetet i övrigt och för föreläsningsrörelsen
samt med de större vetenskapliga biblioteken, av vilkas tjänstemän Hera ingått
som medlemmar i föreningen och äveu bekläda poster inom densammas styrelse.

Bland de uppgifter, som i främsta rummet böra omhändertagas av Sveriges allmänna
biblioteksförening såsom medelpunkt för vårt lands folkbiblioteksväseu, kunna
nämnas: utarbetandet av gemensamma katalogiseringsregler, uppsättandet av schemata
för böckers uppställning och klassificering, meddelandet av råd och förslag vid inköp
av böcker med mera. Men föreningens verksamhet bör även vara av rent pedagogisk
art; den^ bör meddela undervisning i skötsel av bibliotek och härigenom ersätta
bristen pa biblioteksskolor. Men för att denna undervisning skall kunna nå alla dem,
som hava sin verksamhet förlagd särskilt i de talrika mindre bibliotek, som finnas
spridda landet runt, är det nödvändigt, att föreningen förfogar över en tidskrift, som,
samtidigt den utgör ett organ för befrämjandet av föreningens syften, i uppsatser och
artiklar vägleder och upplyser vid skötseln av dessa bibliotek och därigenom åstadkommer
enhetlighet i detta slag av biblioteksarbete.

Sveriges allmänna biblioteksförening förfogar sedan år 1916 över ett sådant
organ, Biblioteksbladet, som utkommer med fem häften om året. Biblioteksbladet har
i de redan utkomna årgångarna i korta, populärt hållna uppsatser lämnat en rad
synnerligen goda bidrag till olika sidor av bok- och biblioteksväsendet. Särskilt bör
framhallas den beskrivande översikt av viktigare nyutkommen litteratur, som meddelas
i varje häfte och som pa ett förträffligt sätt tjänar till vägledning vid bokinköp. De
föredrag och^ diskussioner rörande viktiga sidor av den praktiska bibliotekarieverksamheten,
som hållits vid föreningens årsmöten, ha även fått sin plats i tidskriften. Som slutomdöme
torde kunna sägas, att Biblioteksbladet fyller en stor uppgift inom våra
dagars biblioteks- och folkbildningsverksamhet och att dess upphörande för denna
verksamhet skulle betyda en verklig förlust, som ej så lätt skulle kunna ersättas.

Folkskolöverstyrelsen har likaledes tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen
samt till stöd härför anfört bland annat;

Den ifrågavarande tidskriften, som vittnar om ett varmt intresse för biblioteksväsendets
ideella uppgifter, fyller pa ett lyckligt sätt syftet att mellan fackmännen på
området förmedla utbytet av erfarenheter, att sprida kännedom om biblioteksteknikens
framsteg och biblioteksväsendets utveckling samt att göra bibliotekens tillgångar kända
och anlitade av allmänheten. Att dessa syften bliva tillgodosedda utgör uppenbarligen
ett väsentligt villkor för att biblioteksväsendet skall komma att motsvara sitt ändamål

7

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 17,9.

och för at.t de uppoffringar, som från det allmännas sida göras för detsamma, skola
bliva fruktbärande. Man kan därför med fog säga, att en sådan tidskrift som
Biblioteksbladet utgör ett nödvändigt komplement till den folkbildningsverksamhet,
som erhåller sitt huvudsakliga understöd från det av 1912 års riksdag till understöd
åt folkbibliotek beviljade förslagsanslaget. Endast genom en sådan tidskrift är det
möjligt att på ett tillfredsställande sätt uppehålla förbindelsen mellan den centrala
ledningen av biblioteksverksamheten och de lokala biblioteken. Därigenom kunna
också de sistnämnda på ett bättre sätt draga nytta av det statsunderstöd, som de erhålla.
Det synes därför naturligt att man sätter i fråga, att tidskriften tilldelas understöd
från samma anslag, som vidmakthåller folkbiblioteksverksamheten i sin helhet.

A förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek har uppstått besparing för år
1913 med 124.922 kronor 58 öre, för år 1914 med 29 668 kronor 26 öre, för år 1915
med 11,630 kronor 65 öre och för år 1916 med 33 274 kronor 93 öre. Även med
tanke på att den fortgående utvecklingen på fölkbiblioteksväsendets område helt visst
kommer att ställa allt större anspråk på förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,
anser överstyrelsen det vara lämpligast, att understöd till Biblioteksbladet lämnas från
detta anslag.

Statskontoret har under framhållande, att, enligt vad av handlingarna
i ärendet finge anses framgå, den ifrågavarande publikationen vore ägnad
att direkt befrämja det syftemål, som förslagsanslaget till understöd åt
folkbibliotek hade till uppgift att tillgodose, förklarat sig icke hava något
att erinra mot att av berörda anslag ett årligt bidrag å 2,000 kronor
beviljades för det begärda ändamålet.

I en sedermera ingiven skrift har även universitetsbibliotekarien greve
Eugene Lewenhaupt, enligt uppgift på uppdrag av deltagare i Örebro
läns bibliotekskurs i Örebro den 9 och den 10 januari 1918, gjort framställning
om beviljande av ett anslag till omförmälda tidskrift.

I skrivelsen framhålles, att det är av största betydelse för folkbiblioteken, som
för bokinköp hava mvcket begränsade tillgångar, att de i god tid och från vederhäftigt
hall erhålla ledning vid valet av lämplig litteratur, samt uttalas det omdömet,
att en dylik ledning bäst stode biblioteken till buds i den ifrågavarande tidskriften.

Då i jiroposition till 1912 års riksdag framställning gjordes angående
folkbiblioteksväsendets omorganisation, framhöll dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
i sitt anförande till statsrådsprotokollet såsom några
av de viktigaste önskemål, vilka borde tillgodoses för främjande av biblioteksväsendets
utveckling, en större enhetlighet och planmässighet i organisatoriskt
hänseende samt sakkunnig upplysning och ledning. I detta
sammanhang påpekades bland annat, hurusom man hos de personer, vilka
mot ringa eller ingen ersättning åtoge sig skötseln av folkbiblioteken, icke
rimligen kunde vänta den bekantskap med litteraturen och den känne -

Departementschef
e«.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

dom om bibliotekstekniska metoder, som vore erforderliga, för att bokurvalet
och bibliotekens handhavande i övrigt skulle bliva av den art, som
vore att önska. Det krävdes sålunda upplysning och ledning, anvisningar
för ett lämpligt bokval och möjlighet att i olika hänseenden erhålla sakkunniga
råd. Dessa uttalanden föranleddes av den till grund för berörda
framställning liggande utredningen, vilken starkt framhävde de brister,
som i nämnda hänseende vidlådde vårt biblioteksväsende. De åtgärder,
som från det allmännas sida år 1912 vidtogos i fråga om biblioteksväsendet,
åsyftade även att i möjligaste mån avhjälpa berörda brister. Klart
är dock att, oaktat det betydande stöd staten sålunda lämnat rörelsen
ifråga och oaktat den ökade kontrollen från det allmännas sida, mycket
i dessa hänseenden återstod och ännu återstår att göra.

Såsom av det förut sagda framgår, har tidskriften Biblioteksbladet
till sin huvuduppgift gjort att verka för tillgodoseendet av kraven på ökad
enhetlighet och planmässighet i biblioteksarbetet samt särskilt strävat att
tillfredsställa behovet av sakkunniga upplysningar och råd för de i folkbiblioteken
arbetande, och detta såväl i rent bibliotekstekniska frågor som
när det gällt att för biblioteken välja lämplig litteratur. Enligt vad riksbibliotekarien
och folkskolöverstyrelsen samstämmigt vitsordat, har också
tidskriften på ett mycket lyckligt sätt fyllt den uppgift, som den satt sig
före, därvid det givetvis varit av ej ringa betydelse, att tidskriftens ledning
lagts i händer på dem, som genom sin verksamhet haft de största förutsättningarna
att kunna överblicka folkbiblioteksarbetet och bedöma, i vilka
avseenden upplysning och vägledning från tidskriftens sida närmast varit
behövli<r — nämligen de två bibliotekskonsulenterna hos folkskolöver o

o

styrelsen. Det är därför med skäl, synes det mig, som överstyrelsen betecknar
tidskriften som ett nödvändigt komplement till den folkbildningsverksamhet,
som erhåller sitt huvudsakliga understöd från det av 1912
års riksdag beviljade anslaget till folkbibliotek.

Då nu biblioteksföreningens ekonomi, fotad som den är på mycket
måttliga medlems- och prenumerationsavgifter och de bidrag av enskilda,
som kunna komma att inflyta, enligt vad föreningens redogörelse härutinnan
giver vid handen, uppenbarligen icke, åtminstone ej så länge
nuvarande höga material- och arbetspriser äga bestånd, tillåter ett fortsatt
utgivande av Biblioteksbladet, ligger det onekligen närmast till hands att,
på sätt folkskolöverstyrelsen föreslagit, lämna tidskriften den erforderliga
hjälpen ur förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek. Föreningen har
för ändamålet begärt ett belopp av 2,000 kronor för år, och torde detta
belopp icke överstiga vad som oundgängligen kräves, för att Biblioteksbladet
må kunna fortfarande tillhandahållas statsunderstödda folk- och

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

studiecirkelbibliotek samt alla under läroverks- och folkskolöverstyrelserna
stående undervisningsanstalters bibliotek till det låga priset av 2 kronor
för årgång ävensom avgiftsfritt i visst antal exemplar tillställas ecklesiastikdepartementet
samt läroverks- och folkskolöverstyrelserna.

Enligt vad folkskolöverstyrelsen erinrat, har för vart och ett av åren
1913—1916 å förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek uppstått en
behållning, vilken, då den varit lägst, utgjort 11,630 kronor 65 öre.
Såsom i början av min framställning nämnts, har anslaget visserligen
belastats med två nya utgiftsposter å tillhopa 3,700 kronor men å andra
sidan genom förste bibliotekskonsulentens uppförande å folkskolöverstyrelsens
ordinarie stat befriats från en årlig utgift av 5,600 kronor. En
minskning av utgifterna från anslaget har sålunda uppstått å 1,900 kronor.
Det torde därför, även om, såsom folkskolöverstyrelsen framhållit, den
fortgående utvecklingen på ifrågavarande område kommer att ställa allt
större anspråk på förslagsanslaget till folkbiblioteken, icke böra möta några
betänkligheter mot att av omförmälda anslag tills vidare bevilja Sveriges
allmänna biblioteksförening det begärda årliga understödet till utgivande
av Biblioteksbladet.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
Biblioteksbladet må från det på ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek
under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
från och med år 1918 tills vidare till Sveriges allmänna
biblioteksförening utgå ett belopp av 2,000 kronor för år.

Denna av statsrådets Övriga ledamöter biträdda hemställan
biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G.son Bergman.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 108 käft. (Nr 119—-120).

2