Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67

Proposition 1897:67

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

1

N:o 67.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående vissa
ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften;
gifven Stockholms slott den 23 april 1897.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta,
att 3 och 7 §§ i nådiga förordningen angående stämpelafgiften den 9 augusti
1894, sådana dessa §§ lyda enligt nådiga kungörelserna den 12 juli 1895
och den 13 november 1896, skola i nedannämnda delar erhålla följande förändrade
lydelse:

3 §•

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

Resolution: „ angående föreläggande---eko- nom i sk vp.rlrsa.mTipt.	i Afd.	2 Afd.	3 Afd.	4 Afd.	5 Afd.
Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
„ på ansökning om förordnande för landtmätare eller med honom i afseende på behörighet till

llih. till Itiksd. Prof. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 55 Höft.

1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

vissa förrättningar likstäld tjensteman att verkställa landt-mäteriförrättning i ändamål att vinna afsöndring afjord, vatten-fall, fiske eller annan dyilk lägenhet...................................	i Afd. ''	2 Afd.	q 4 Afd. Afd.	5 Afd.
Kr.	5.	Kr.	Ö.	Kr. fri	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	Ö.
Resolution: „ eljest innefattande hufvudsakligt beslut, tecknad å företedd hand-ling, ......................................... „ med rubrik; lika med Utslag med rubrik.	1		2		3	—	10	—	20	—

7 §•

Från stämpelafgift enligt denna Art. är kronan befriad.

Frihet från stämpel enligt denna Art. eger jemväl rum i mantalsskrifningsmål,
i bevillningsmål och mål angående kronans ränta och tionde, så ock i
frågor rörande debitering, afskrifning eller restitution af kronoutskylder, stämpelafgifter,
kommunala eller andra allmänna afgifter, markegångssättning, åsättande
af rotering, fastställelse å afsöndring af jord, vattenfall, fiske eller annan dylik
lägenhet, anmärkning vid offentliga räkenskaper, redogörelse för allmänna medel,
utsyning af skog å allmänning eller ekars fällande å kronojord, tillverkning
och inlösen af salpeter och tvist om värfning samt i sådana på förvaltningsmyndighets
pröfning beroende ärenden, som angå syner å ryttare-, soldat- eller
båtsmanstorp, äfvensom i ärenden, som anhängiggjorts hos justitiekanslersembetet
eller Riksdagens justitieombudsman.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd
och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Claes Wersäll.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

3

Utdrag af protokollet öfver finans är vriden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 april

1897.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,
von Krusenstjerna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde i underdånighet
:

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 14 maj 1896, jemte anmälan
att Riksdagen, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts i ämnet aflåtna
nådiga proposition af den 14 nästförutgångne februari, bland annat för sin del
besluta en lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring, tillika
anhållit, att Eders Kongl. Magt täcktes tillse, att kostnaderna för jordafsöndrings
fastställelse hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande måtte
varda i möjligaste måtto nedbringade, samt för sådant ändamål meddela föreskrift,
att, derest för dylik fastställelse erfordrades intyg eller åtgärd från
myndighet, sökanden, så vidt ske kunde, derför ej måtte med någon kostnad
betungas, bär Eders Kongl. Maj:t, som i öfverensstämmelse med Riksdagens

)

4 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 67.

beslut den 27 juni sistlidet år utfärdat lag angående hemmansklyfning, egostyckning
och jordafsöndring, den 2 oktober samma år anbefalt statskontoret
och kammarrätten att gemensamt afgifva underdånigt utlåtande öfver ett inom
finansdepartementet upprättadt förslag till ändrad lydelse af 3 och 7 §§ i
gällande förordning angående stämpelafgiften, sistnämnda § sådan den lyder
enligt nådiga kungörelsen den 12 juli 1895. De förändringar i stämpelförordningen,
som enligt nyssberörda förslag blifvit ifrågasatta, äro dels ett
tillägg till den under 3 § förekommande rubriken “Förordnande" af följande
lydelse: “Iörordnande till förrättning för landtmätare eller med honom i afseende
på behörighet till vissa förrättningar likstäld tjensteman---fritt."

dels ock ett sådant tillägg till 7 §, att frihet från stämpel enligt artikeln 1
komme att ega rum jemväl i frågor rörande “fastställelse af jordafsöndring."

I det utlåtande, som med anledning häraf af statskontoret och kammarrätten
afgifvits, hafva dessa embetsverk erinrat, hurusom enligt 21 § af förut
omförmälda lag, hvilken trädde i kraft den 1 januari innevarande år, afhandling
rörande jordafsöndring för alltid skulle ingifvas till Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, som hade att meddela fastställelse å afsöndringen samt
åsätta lägenheten särskildt namn och nummer; och skulle dylik afhandling
innehålla så noggrann beskrifning å den afsöndrade jordens storlek, läge och
gränser, att någon osäkerhet derom ej kunde uppstå; dock finge, innan ärendet
af Eders Korigl. Maj:ts befallningshafvande afgjordes, der så nödigt funnes,
yttrande af landtmätare inhemtas. Hvad i fråga om jordafsöndring vore föreskrifvet
skulle jemlikt 23 § i tillämpliga delar gälla äfven om vattenfall, fiske
eller annan dylik lägenhet, som afsöndrades från hemman, hvarifrån jordafsöndring
finge ske.

Hvad först beträffar det föreslagna tillägget till 3 §, hafva embetsverken
till en början anfört, att den nya lagen icke såsom vilkor för afsöndringens
fastställelse ovilkorligen förutsatte någon af landtmätare särskildt
för detta ändamål företagen förrättning, hvarföre det finge anses ankomma på
sökandens eget godtfinnande, huruvida han i dylikt fall ville begära landtmäteriförrättning
eller icke.

Då jemlikt § 9 mom. 1 i nådiga landtmäteriinstruktionen den 6 augusti
1864 ingen af de i länen anstälde landtmätare egde företaga sig någon landtmäteriförrättning
utan att dertill hafva erhållit Eders Kongl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvandes förordnande, skulle, om landtmäteriförrättning i
jordafsöndringsändamål påkallades, förordnande för förrättningsman sökas hos
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken meddelade sitt beslut i form
af resolution, som tecknades å ansökningen. I allmänhet plägade, enligt hvad
embetsverken inhemta!, resolution på ansökning om landtmätares förordnande
stämpelbeläggas med tre kronor, enligt stämpelförordningens bestämmelse i

o

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 67.

fråga om “resolution innefattande hufvudsakligt beslut, tecknadt å företedd
handling", men någon gång förekomme, att dylik resolution betraktades såsom
“förordnande, annat", i hvilket fall stämpelbeläggning icke egde rum.

Embetsverken hafva framhållit, att, då det föreliggande förslaget innebure
stämpelfrihet för alla förordnanden till landtmäteriförrättning af hvad
slag som helst, skulle, derest den hittills allmännast rådande uppfattning om
dylikt förordnandes stämpelbeläggning såsom “resolution innefattande hufvudsakligt
beslut" vore rigtig, genom det föreslagna tillägget till 3 § stämpelfriheten
i dylika mål erhålla en utsträckning, den der icke blifvit af Riksdagen
ifrågasatt och icke heller syntes vara af omständigheterna påkallad.
Såsom redan blifvit anmärkt, ansåge embetsverken fastställelse af jordafsöndring
kunna vinnas utan att förordnande för landtmätare att verkställa landtmäteriförrättning
nödvändigt behöft förutgå. Då i allt fall, enligt embetsverkens
förmenande, stämpelafgiften för dylikt förordnande, derest sådan afgift ifrågakomma,
icke kunde anses så betungande, att dess borttagande syntes vara af
nöden, hafva embetsverken hemstält, att förslaget i denna del icke måtte föranleda
någon Eders Kongl. Maj:ts vidare åtgärd. Tillika hafva dock embetsverken
uttalat den åsigt, att, för den händelse förslaget om stämpelfrihet för
berörda slags förordnande skulle anses förtjent af nådigt afseende, denna frihet
dock borde begränsas till sådant förordnande, som söktes i ändamål att vinna
afsöndring af jord eller annat, samt att i sådant fall undantaget borde erhålla
sin plats under rubriken: “Resolution".

Med anledning af hvad embetsverken sålunda anfört tillåter jag mig
erinra, hurusom, då hos länsstyrelserna olika praxis råder i fråga om stämpelbehandlingen
af förordnande för landtmätare till förrättning, i det att dylika
förordnanden hos vissa länsstyrelser stämpel beläggas, hos andra icke, med omförmälda
inom finansdepartementet upprättade förslag afsetts ej endast att
bereda lättnad i kostnaderna för jordafsöndrings fastställelse, utan äfven att
åstadkomma enhet i stämpel behandlingen. Frågan har derefter upptagits till
behandling af justitieombudsmannen i hans till innevarande Riksdag afgifna
embetsberättelse. I fråga om rätta tolkningen af hithörande bestämmelser
har justitieombudsmannen, som inhemtat, att väsentlig skiljaktighet rådde så
väl vidkommande stämpelbehandlingen som ock rörande sättet för expedierande
af ifrågavarande förordnanden, dervid uttalat den uppfattning, att, för den
händelse, såsom i vissa län egde rum, rörande förordnande af landtmätare
till verkställande af begärd landtmäteriförrättning två expeditioner utfärdades,
nemligen deri ena till sökanden och den andra till landtmätaren, den förra
borde stämpelbeläggas, men den senare icke, samt att, der åter, såsom i allmänhet
vore fallet, allenast en expedition utfärdades för att tillställas landtmätaren,
denna expedition, såsom innefattande resolution på en ansökan, syntes

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

höra stämpelbeläggas, men landtmätaren i sådant fall ega debitera skiftesdelegame
kostnaden för stämpeln.

Den öfverklagade osäkerheten i fråga om sättet för stämpelbehandlingen
af förordnanden för landtmätare har tydligen uppkommit derigenom, att,
medan enligt stämpelförordningen å ena sidan resolutioner i regeln äro underkastade
stämpel, å andra sidan “förordnande, annat" är stämpelfritt, hvarjemte
befrielse från stämpel åtnjutes af embets- eller tjensteman i allt hvad
till embetet eller tjensten hörer. Om nu, på sätt embetsverken alternativt
föreslagit, stämpelfrihet uttryckligen medgifves för resolution på ansökning
om förordnande af landtmätare till företagande af jordafsöndringsförräftning,
kommer deraf att följa, att resolutioner med förordnande af landtmätare i
andra fall äro underkastade stämpel, dock att, om ytterligare ett exemplar af
resolutionen eller ock ett särskildt förordnande utfärdas för att tillställas landtmätaren,
detta naturligen på grund af nyssberörda stadganden bör utgifvas
utan stämpel. Då på detta sätt anledningarne till den nu flerestädes rådande
tvekan i fråga om rätta sättet för stämpelbehandlingen varda undanröjda,
synas mig skäl icke föreligga att utsträcka stämpelfriheten för nu ifrågavarande
handlingar längre, än som för beredande af lättnad i kostnaderna för jordafsöndringsförfarandet
är erforderligt, och jag anser mig derföre böra ansluta
mig till nyssnämnda, af embetsverken alternativt framstälda förslag.

Vid bifall härtill erlordras en mindre redaktionsförändring i den under
samma hufvudrubrik förekommande rubriken: resolution innefattande hufvudsakligt
beslut, tecknadt å företedd handling.

I fråga åter om den föreslagna ändringen i 7 § hafva embetsverken,
vid det förhållande att afhandling om jordafsöndring för alltid skulle framdeles
såsom hittills lagfaras och dervid beläggas med stämpel, till beloppet beroende
åt afsöndringens värde, förklarat sig anse nu ifrågasatta stämpelfrihet för den
administrativa myndighetens beslut, hvilket, sedan åsättande åt afgäld till
stamhemmanet icke längre vore i lag stadgad, egentligen inskränkte sig till ett
slags inregistreringsåtgärd, icke vara obefogad; och hafva embetsverken derföre
i fråga om detta ändringsförslag endast uttalat den erinran, att, då ärenden
angående fastställelse af afsöndring af vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet
syntes böra åtnjuta samma stämpelfrihet som ärenden rörande fastställelse
af jordafsöndring, det föreslagna tillägget till 7 § borde erhålla följande lydelse:
“fastställelse å afsöndring af jord, vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet".

Embetsverkens hemställan i nyssberörda afseende gifver icke anledning
till någon erinran från min sida.

På grund häraf och med afseende å hvad förut anförts hemställer jag,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta,
att 3 och 7 §§ i nådiga förordningen angående stäuipelafgiften den 9 augusti

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

1894, sådana dessa §§ lyda enligt nådiga kungörelserna den 12 juli 1895
och den 18 november 1896, skola i nedannämnda delar erhålla följande förändrade
lydelse:

3 §•

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 7 § nämuda undantag, denna tariff:

i

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

Kr.

ö. Kr. ö. Kr.

Kr. ö. Kr.

5

Afd.

Resolution:

angående föreläggande---ekonomisk
verksamhet..................1

på ansökning om förordnande!
för landtmätare eller med honom!
i afseende på behörighet till!
vissa förrättningar likstäld
tjensteman att verkställa landtmäteriförrättning
i ändamål att.
vinna afsöndring afjord, vattenfall,
fiske eller annan dylik

lägenhet.................................. I

eljest innefattande hufvudsakligt
beslut, tecknadt å företedd;

handling,.................................

med rubrik; lika med Utslag med
rubrik.

—fri -

10 —

20

? §•

Från stämpelafgift enligt denna Art. är kronan befriad.

Frihet från stämpel enligt denna Art, eger jemväl rum i mantalsskrifningsmål,
i bevillningsmål och mål angående kronans riinta och tionde, så ock i

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 67.

frågor rörande debitering, afskrifning eller restitution af kronoutskylder, stämpelafgifter,
kommunala eller andra allmänna afgifter, markegångssättning, åsättande
af rotering, fastställelse å afsöndring af jord, vattenfall, fiske eller annan dylik
lägenhet, anmärkning vid offentliga räkenskaper, redogörelse för allmänna medel,
utsyning af skog å allmänning eller ekars fällande å kronojord, tillverkning
och inlösen af salpeter och tvist om värfning samt i sådana på förvaltningsmyndighets
pröfning beroende ärenden, som angå syner å ryttare-, soldat- eller
båtsmanstorp, äfvensom i ärenden, som anhängiggjorts hos justitiekanslersembetet
eller Riksdagens justitieombudsman.

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat
och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Malm.

STOCKHOLM, ISAAC MARCCS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897.