Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50

Proposition 1897:50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

1

N:o 50.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förbättring
af hamnen vid Stora Rör å Öland; gifven
Stockholms slott den 5 mars 1897.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att, för förbättring af hamnen vid Stora Rör å Öland i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med ett af chefen för östra väg- och vattenby ggnadsdistriktet,
majoren Erik Westerberg upprättadt förslag, under riksstatens
sjunde hufvudtitel å extra stat för år 1898 anvisa ett anslag af 26,500
kronor, under vilkor att de kommuner, som för närvarande ansvara för
hamnens underhåll, äfven ansvara för underhållet af de förbättrade hamnbyggnaderna,
med enahanda rätt som hittills att enligt taxa uppbära
hamnafgifterna.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Claes Wersäll.

Bih. till Riksd. Prat. 1807. 1 Sami. 1 Afd. 40 Höft.

2

Kvnql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 mars

1897.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Wikblad,
friherre Kappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,
von Krusenstjerna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde slutligen:

För anläggning af en hamn vid Stora Kör å Öland, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med ett af kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren
C. H. öhnell afgifvet förslag med deri af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förordade ändringar, anvisade 1884 års Riksdag medel till
belopp af 51,256 kronor 11 öre under vilkor, bland andra, att närgränsande
kommuner eller andra intressenter i orten, som af Eders Kongl.
Maj:t godkändes, förbunde sig att, mot rättighet att enligt vederbörligen
faststäld taxa uppbära hamnafgifter af andra än kronans fartyg, vidkännas
alla kostnader för hamnbyggnadens underhåll.

I anledning häraf åtogo sig Runstens, Gärdslösa, Långlöts, Repplinge,
Högsrums och Glömminge kommuner att, mot nämnda rättighet

3

Kon f/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

att uppbära hamnafgifter och sedan hamnanläggningen blifvit fullt färdig
och i fullgodt stånd af vederbörande afsynad, vidkännas alla kostnader
för hamnbyggnadens underhåll; och uppdrog Eders Kongl. Maj:t i nådigt
bref den 28 november 1884 åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
föranstalta om hamnbyggnadens utförande inom det beviljade beloppet
i enlighet med förslag af kaptenen Öhnell med vissa deri af styrelsen
förordade ändringar.

Sedan Riksdagen år 1887 anvisat ytterligare 7,750 kronor för fullbordande
af hamnbyggnaden, blef densamma den 9 december samma
år afsynad.

I underdånig skrifvelse den 17 september 1896 har Störa Rörs
hamnstyrelse gjort framställning om beredande af statsanslag för förändring
och förbättring af ifrågavarande hamn. Hamnstyrelsen har dervid
anfört, bland annat, att det område af hamnen, som genom uppmuddring
gjorts för sjöfarten tillgängligt, vore alltför otillräckligt, enär
endast ett eller högst två fartyg kunde på en gång förankra i hamnen
eller angöra dervarande lastbrygga; att lastbryggan vore olämpligt belägen,
i följd hvaraf fartygens manövrering inom den trånga hamnen,
särdeles vid rådande storm och deraf föranledt vågsvall, i väsentlig mån
försvårades, deröfver ock täta klagomål från befälhafvarne å hamnen
trafikerande fartyg försports; att liamnstyrelsen på grund af berörda
förhållanden ansåge hamnbyggnaden kunna sägas aldrig hafva varit färdig
eller så utförd, som från början varit afsedt, i synnerhet med hänsyn
till dess användbarhet för det hamnen trafikerande postångfartyget Öland;
att, sedan Eders Kongl. Maj:t på derom af hamnstyrelsen gjord underdånig
framställning genom nådigt bref den 11 maj 1894 anvisat medel
till uppgörande af ritning och kostnadsförslag till ändring af lastbryggan
vid hamnen, byggande af ny lastkaj samt erforderlig uppmuddring af
hamnen till deraf betingadt större omfång, chefen för östra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, majoren Erik Westerberg upprättat ritningar
och kostnadsförslag till de ifrågasatta förändringarna äfvensom afgifvit.
betänkande i ärendet; att, enligt nämnda förslag, kostnaderna beräknats,
för muddrmgen till 13,950 kronor, för förändring af gamla bryggan till
450 kronor, för uppförande af nya lastkajen till 8,623 kronor 45 öre
samt för hyra af mudderverk och arbetsredskap äfvensom för tillsyn å
arbetet och oförutsedda händelser till 3,476 kronor 55 öre eller tillhopa
26,500 kronor; att medel för ifrågavarande arbeten icke kunde anskaffas
genom bidrag från de kommuner, som åtagit sig kostnaden för hamn%gguadens
underhåll; samt att emellertid, under förutsättning att arbetena,
hvilka vore af största vigt för såväl sjöfarten i allmänhet som för trafiken

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 50.

vid hamnen, utfördes helt och hållet eller hufvudsakligen i öfverensstämmelse
med ofvanberörda af Westerberg upprättade förslag, hamnstyrelsen
å ofvan nämnda kommuners vägnar fortfarande åtoge sig att
ansvara för kostnaden för hamnens underhåll mot rättighet att enligt
taxa uppbära hamnafgifterna.

På grund af hvad sålunda anförts har hamnstyrelsen i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte antingen anvisa ett belopp,
motsvarande hela den för arbetet beräknade kostnad, 26,500 kronor,
att utgå af de medel, som vore stälda till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
för understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning af åar och farleder, men, derest hela beloppet
icke kunde af Eders Kongl. Maj:t af nämnda medel beviljas, genom
nådig proposition utverka Riksdagens medgifvande dertill, att beloppet
finge i sin helhet utgå af nämnda medel utan iakttagande af det derför
i allmänhet stadgade vilkor, att bidrag ej utginge med högre belopp
än två tredjedelar äf den för arbetet beräknade kostnad, eller ock till
Riksdagen aflåta nådig proposition om beviljande af extra anslag för
ändamålet af 26,500 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län, som med
underdånig skrifvelse den 29 september 1896 öfverlemnat hamnstyrelsens
förevarande ansökning, har dervid på det lifligaste hemstält, att densamma
måtte vinna behjertande.

I det underdåniga utlåtande, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
på grund af nådig remiss den 25 sistlidne januari afgifvit öfver ifrågavarande
framställning, har styrelsen anfört följande.

Hamnen vid Störa Rör vore anlagd vid en åt två sidor öppen redd
och bildad enligt den faststälda planen genom två mot den öppna sjön
uppförda vågbrytare, mellan hvilka och stranden inneslötes ett vattenområde
af omkring 34,800 qvadratmeter, hvaraf 450 qvadratmeter upptoges
af en till anläggningen hörande, i rät vinkel bruten landningsbrygga
af trä. Från gattet mellan vågbrytarne och vidare intill bryggan
vore genom muddring bildadt ett djup under lågvatten af 2,8 meter,
men under medelvatten af 3,4 meter å ett område af omkring 3,900
qvadratmeter, så att två fartyg af motsvarande djupgående samtidigt
kunde angöra bryggan; i öfrigt kunde det skyddade området begagnas
endast af synnerligen grundgående fartyg eller båtar.

Förevarande förslag afsåge icke förändring af vågbrytarne, hvilka
för byggnadskostnadens inskränkning förlagts så nära land, att hamnen
ej mera än nätt och jemnt motsvarade de å densamma vid anläggningen
uppstälda anspråken, och någon afsevärd minskning i de hufvudsakligen

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

på det korta äfståndet mellan gattet och landningsbryggan beroende
dyningarne vore således icke att påräkna af de nu föreslagna arbetena.
Deremot skulle genom dessas utförande dels det för djupgående fartyg
afsedda området genom muddring varda något mera än dubbelt så stort
som förut, eller omkring 8,000 qvadratmeter, dels kajutrymmet för djupgående
fartyg genom landningsbryggans ändring och anordnande åt ny
kaj likaledes varda ungefär dubbelt så stort som förut, dels ock genom
samma arbeten underlättas manövreringen vid fartygs in- och utgående.

Här vore således fråga om rena utvidgningsarbeten, genom hvilkas
utförande hamnens värde skulle väsentligt ökas, men icke om sådana
underhållsarbeten, som ålåge de kommuner, hvilka uppbure hamnafgifter
af enskilda trafikanter. Mot den föreslagna arbetsplanen hade styrelsen
ej något att anmärka.

De för brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
m. m. anslagna fondernas ändamål vore att med bidrag till högst två
tredjedelar af beräknad kostnad understödja enskildes eller kommuners
ansträngningar för åstadkommande eller förbättring af, bland annat,
hamnar, hvilka påkallades af allmän rörelse, viss näring eller industri,
och förutsatte, att af enskilde eller kommuner tillskötes bidrag, hvilka
hamnstvrelsen icke ansett sig kunna i förevarande fall anskaffa.

Utverkande till förmån för hamnen vid Stora Rör af undantag från
de för sagda fonder gällande bestämmelserna ansåge sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ej böra förorda, enär här vore fråga om en utvidgning,
enligt uppgift hufvudsakligast för posttrafikens behof, af en statsverkets
hamn och nämnda fonders tillgångar hårdt anlitades för sitt egentliga
ändamål.

Likasom anläggningen af hamnen syntes derföre äfven utvidgningen
af densamma böra med andra medel bekostas af statsverket och sättet
för beredande af tillgångar dertill bero på beskaffenheten af den trafik,
för hvilken utvidgningen erfordrades. Derest hamnstyrelsens uppgift
rörande behofvet deraf för posttrafiken bekräftades, borde följaktligen
det begärda anslaget beredas under riksstatens sjunde hufvudtitel, såvida
ej utvidgningens nytta äfven för annan sjötrafik i Kalmar sund skulle
föranleda anvisande af medel från handels- och sjöfartsfonden.

Skulle emellertid arbetet finnas böra utföras för statsverkets räkning,
mötte för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ej hinder att ombesörja
detsamma.

På grund af erhållen nådig befallning har generalpoststyrelsen
den 20 sistlidne februari i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande och
dervid tillika öfverlemnat infordrade yttranden från befälhafvaren å post -

6

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 50.

ångfartyget Öland, kommendörkaptenen R. von Miihlenfels samt postverkets
biträde i frågor rörande postfartygen, f. d. marindirektören J. L.
Frykholm.

Af desse har von Muhlenfels meddelat, att lian, som under fyra
vintrar varit befälhafvare å nämnda fartyg, vid sydvestliga och nordvestliga
stormar funnit angöringen af hamnen vid Stora Rör mycket
oroande och understundom rent af farlig, emedan afståndet mellan
hamnöppningen och bryggan icke vore större än fartygets längd; att
taran att få fartygets propeller sönderslagen mot hamnpiren derföre varit
öfverhängande och att det ofta under svår sjögång berott af rena tillfälligheter,
att allvarsam skada å fartyget kunnat undvikas.

Frykholm har anfört, bland annat, följande.

Under vissa vindförhållanden uppkomme i Kalmar sund en rifvande
ström, som framkallade sanddrift och föranledde sådan uppgrundning,
att hamnar inom få år blifvit alldeles obrukbara. Sådant vore förhållandet
med Beijershanm och Röhälla, af hvilka ingendera numera
kunde för trafik användas. Stora Rör vore beläget vid smalaste delen
af sundet och den derstädes rådande starka strömmen hölle hamnen
jemförelsevis fri från sand, hvilket, framginge deraf att hamnen åtminstone
under de tio år, den varit i bruk, ej märkbart uppgrundats. Af
ålder hade Stora Rör begagnats såsom färjeplats till det midt öfver
sundet belägna Skäggenäs, och till hamnen, som vore den enda af betydelse
mellan Färjestaden och Borgholm, ledde en sedan gammalt begagnad
väg från den ofvan belägna tätt befolkade bygden. Det syntes
derföre vara all anledning antaga, att de på hamnanläggningen vid Stora
Rör nedlagda kostnader komme att väl motsvara det dermed afsedda
ändamål, så att mellersta Öland slutligen kunde erhålla hvad dess befolkning
under generationer fåfängt eftersträfvat, en någorlunda god
hamn.

För egen del har generalpoststyrelsen, under erinran att hvad
hamnstyrelsen i ärendet anfört i fråga om betydelsen af de ifrågasatta
förändringarna och förbättringarna af hamnen vid Stora Rör vunne stöd
af hvad postverkets sakkunniga biträde i sjötrafikfrågor och befälhafvaren
å postfartyget Öland meddelat, hemstält, att hamnstyrelsens ifrågavarande
framställning måtte af Eders Kongl. Maj:t behjertas.

Då, enligt hvad åt handlingarne i ärendet framgår, erfarenheten
ådagalagt, att de arbeten, som hittills utförts för åstadkommande af
hamnanläggningen vid Stora Rör, icke varit tillräckliga för vinnande af
det afsedda ändamålet, eller beredandet af en för sjöfartens behof tillfyllestgörande
hamn, och vederbörande myndigheter vitsordat, att de nu

7

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 50.

till utförande föreslagna arbetena äro behöfliga och ändamålsenliga, hemställer
jag, som på de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförda
skäl anser kostnaden för sagda arbeten icke böra bestridas af det å
riksstatens sjette hufvudtitel uppförda extra anslag till understödjande
af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning
af åar och farleder, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig
proposition föreslå Riksdagen

att, för förbättring af hamnen vid Stora Rör å Öland i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af majoren Westerberg upprättade
förslag, under riksstatens sjunde hufvudtitel å extra stat för år 1898
anvisa ett anslag af 26,500 kronor, under vilkor att de kommuner, som
för närvarande ansvara för hamnens underhåll, äfven ansvara för underhållet
af de förbättrade hamnbyggnaderna, med enahanda rätt som hittills
att enligt taxa uppbära hamnafgifterna.

Häruti instämde statsrådets öfriga ledamöter.

Hvad statsrådet sålunda hemstält behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition
till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan — vid
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:
Hugo Malm.