Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47

Proposition 1892:47

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

1

mo 47.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående byte
af mark mellan kronan och Linköpings stad; gifven Stockholms
slott den 10 mars 1892.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,

dels att Linköpings stad må från kronan förvärfva kronohospitalets
inom stadens område belägna till statsverket indragna första jordskifte mot
vederlag af den staden tillhöriga jord, som enligt en af kommissionslandtmätaren
A. Th. Calén den 25 November 1889 påbörjad och den 16 december
samma år afslutad egoutbytesförrättning föreslagits att mot berörda
jordskifte gå i utbyte, tillika med en mellangift i penningar af nitton tusen
tre hundra tjuguen kronor 25 öre, skolande för berörda byte gälla de närmare
bestämmelser, som vid nämnda förrättning i afseende derå vidtagits,
dock att någon godtgörelse till statsverket för arrendeskilnad icke skall
utgöras, samt i öfrigt iakttagas att, innan bytet går i verkställighet, Linköpings
stad skall till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet inleverera
berörda mellanafgift, nitton tusen tre hundra tjuguen kronor 25 öre, äfvensom
hos bemälda myndighet förete intyg derom, att den i bytet ingående
så kallade borgarjorden icke vidare besväras af någon nyttjanderättsupplåtelse; Bill.

till Riks. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 26 Eäft. (N:is 47, 48.)

1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

dels att berörda belopp, nitton tusen tre hundra tjuguen kronor 25
öre, må få användas på enahanda sätt, som är bestämdt i fråga om köpeskillingarna
för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning eger rum
jemlikt nådiga brefvet den 29 maj 1874.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
10 mars 1892.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gill jam.

29:o.

Departementschefen statsrådet Gilljain anförde härefter:

Linköpings läns och stifts trädgårdsförening beslöt vid allmänt ordi- Ang. byte af
narie sammanträde den 27 juli 1889 att till Linköpings stad skänka för- ^ona^och
eningens tomter n:is 73 och 74 i St. Lars qvarter i nämnda stad med Linköpings
derå uppförda byggnader jemte andra föreningens tillhörigheter med vilkor,
bland andra, att staden skulle så fort ske kunde af de till statsverket
indragna hospitalslägenheter å stadens område, som föreningen enligt
särskilda kontrakt af den 27 oktober 1887 och den 18 juli 1878 af kronan
arrenderade till den 1 januari 1899, eller dels lotterna n:is 1 och 3

4

Konr/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

af första jordskiftet om 8 tunnland 24,7 kappland och dels återstående
eller södra delen af samma skifte, innehållande 27 tunnland 18,6 kappland,
genom egoutbyte med kronan skaffa sig eganderätt till såväl den
del, som af föreningen för egen räkning begagnades eller 24 tunnland
13 kappland, som ock hvad af återstoden, hvilken af föreningen till enskild
person upplåtits, kunde för ett nytt länslasarett erfordras; att derest
1889 års landsting i Östergötlands län beslöte uppförande af ett länslasarett
derstädes, staden skulle för sådant ändamål afgiftsfritt upplåta sistnämnda
jord; och att all den af trädgårdsföreningen för det dåvarande
begagnade jorden, under namn af Linköpings trädgårdsförenings park, derefter
skulle, utan att få till sin areal förminskas, orubbad bibehållas för
sitt nuvarande ändamål under en på uppgifvet sätt bildad särskild styrelses
förvaltning.

Efter häraf erhållen del och sedan stadens drätselkammare afgifvit
infordradt yttrande i ämnet, beslöto Linköpings stadsfullmäktige vid sammanträde
den 12 september 1889 att antaga det af trädgårdsföreningen
gjorda erbjudandet, dock under visst vilkor i afseende å sammansättningen
af förenämnda styrelse, hvilket vilkor derefter af trädgårdsföreningen godkänts.

Sedan emellertid medicinalstyrelsen, med anledning af en utaf direktionen
öfver länslasarettet i Linköping framstäld begäran att afgifva utlåtande
angående lämpligheten af nuvarande lasarettstomten för uppförande
af föreslaget sjukhus för 100 patienter, erinrat, att ombyggnad af
nuvarande lasarettet torde ställa sig dyrare än en nybyggnad på en aflägsnare
plats, och derjemte förklarat, att den föreslagna platsen för ett
nytt lasarett söder om trädgårdsföreningen motsvarade alla de anspråk,
man kunde och borde ställa på plats för en dylik anläggning, beslöt länets
landsting vid 1889 års sammanträde att å den plats, som sålunda
blifvit ifragasatt, uppföra ett nytt lasarett på 100 sängar i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med arkitekten A. Kumliens af medicinalstyrelsen godkända
ritningar och förslag under vilkor, att erforderligt jordområde samt
de träd och blomplantor, som vore behöfliga för lasarettet och dess parkanläggning,
af Linköpings stad kostnadsfritt öfverlemnades; hvarefter, på
ansökning af stadens drätselkammare, kommissionslandtmätaren A. Th. Calén
af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet förordnades att verkställa
egoutbyte mellan Linköpings stads jord, å ena sidan, och kronohospitalets
till statsverket indragna första jordskifte inom stadens område, å
andra sidan.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

5

Vid den af bemälde Calén med biträde af gode män verkstälda förrättning,
som börjades den 25 november och afslutades den 16 december
1889, tillstädesvar i egenskap af kronoombud t. f. domänintendenten i
länet Fr. Miintzing, mellan hvilken och stadens ombud träffades förening
om egoutbyte mellan hospitalslägenheterna och stadens egor, äfvensom i
afseende å omfånget för bytet öfverenskoms, att detsamma skulle utsträckas
till kronohospitalets hela första jordskifte, hvarefter och sedan gradering
af den i egoutbytet ingående marken egt rum, staden tillädes från kronan
sistberörda jordskifte om 22 har 47 ar 85 qvadratmeter, uppskattade till
10 har 80 ar 68.25 qvadratmeter, samt kronan af stadens egor tillädes
27 har 62 ar 19 qvadratmeter, uppskattade likaledes till 10 har 80 ar
68.25 qvadratmeter, och blef tillika, jemte det bestämmelser meddelades
om ståndskogsliqvid, på yrkande af kronoombudet, att staden intill år 1899,
till hvilken tid hospitalslägenheterna vore för kronans räkning utarrenderade,
skulle tillskjuta hvad möjligen vederlagsjorden komine att betinga lägre
i arrende, af landtmätaren med de biträdande gode männen bestämdt, att yrkade
ersättningen eller tillskottet skulle af staden till statsverket utgifvas.

Efter det den sålunda verkstälda förrättningen blifvit af magistraten
i Linköping enligt beslut den 26 juni 1890 faststäld, men Eders Kongl.
Maj:t, i anledning af deröfver utaf ombudsmannen och fiskalen hos domänstyrelsen
anförda besvär medelst utslag den 13 derpå följande oktober,
enär det genom förrättningen verkstälda byte af jord icke vore att hänföra
till sådant egoutbyte, som omförmäldes i 7 kapitlet skiftesstadgan, samt
fastställelse för ty ej bort af magistraten meddelas, pröfvat lagligt undanrödja
magistratens öfverklagade beslut, ingingo stadsfullmäktige den 30
december 1890, under förmälan hurusom uppförande af ett nytt länslasarett
vore högeligen af behofvet påkalladt och att den enda plats, der det
lämpligen kunde uppföras, just vore den nu ifrågavarande, med underdånig
anhållan, det Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition till
Riksdagen, att densamma ville medgifva egoutbytets fullbordan. Denna
ansökning, som insändes af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet,
tillstyrktes dervid af berörda myndighet under framhållande dels af åtskilliga
omständigheter, hvilka enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
åsigt gjorde det föreslagna bytet antagligt för kronan, dels af
de för länet vigtiga intressen, som, då trädgårdsföreningens gåfva vore vilkorlig
och, om vilkoret icke uppfyldes, äfven landstingets beslut om den
nya för länet högst vigtiga lasarettsbyggnaden förfölle, vore af bytets fullbordan
beroende.

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Efter nådig remiss afgaf härefter domänstyrelsen den 20 februari 1891
underdånigt utlåtande i ärendet och anmärkte dervid, bland annat, att det
syntes såsom om i den mark, kronan enligt egoutbytesförrättningen skulle
erhålla, inginge omkring 7 tunnland s. k. borgaråker, hvilken ännu ej
återgått till staden, samt att, enligt hvad kartan öfver egoutbytet visade,
hospitalslägenheternas mark på hela norra sidan och en stor del af den
östra gränsade intill Linköpings nya stadsplan, hvaremot den jord staden
skulle lemna vore derifrån skild genom hospitalslägenheterna, och då det
syntes påtagligt, att åtminstone den del af kronans jord, som läge närmast
stadsplanen, borde såsom till byggnadstomter lämplig ega vida högre
värde än som af jordens naturliga beskaffenhet betingades, men vid egoutbytet,
såsom vanligt vid dylika förrättningar, egorna med hvarandra
jemförts blott på grund af gradering, kunde styrelsen ej antaga, att kronan
genom bytet skulle för sin jord erhålla fullt vederlag, hvadan och
då, huru beaktansvärda än de ändamål, hvartill hospitalsjorden afsåges,
vore för staden och länet, de dock ej syntes ega den allmänna betydelse,
att staten borde för ändamålens vinnande vidkännas någon uppoffring,
domänstyrelsen förklarade sig ej kunna tillstyrka bifall till stadsfullmäktiges
ifrågavarande framställning.

Sedan derefter såväl stadsfullmäktige i Linköping som Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i länet fått å nyo yttra sig i ärendet, erhöll domänstyrelsen
genom nådig remiss den 25 april 1891 befallning att, efter
företagen utredning och uppskattning af de olika värdena å de jordar,
som föreslagits till utbyte, inkomma med utlåtande om och till hvilket
belopp, för den händelse det ifrågastälda utbytet skulle komma till stånd,
mellangift borde till statsverket erläggas. I anledning häraf uppdrog domänstyrelsen
åt t. f. domänintendenten i Södermanlands län B. Davidsson
att med biträde af en utaf arrendeuppskattningsmännen i samma län, f. d.
kaptenen G. von Heijne-Lillienberg, och af förste landtmätaren A. W.
Lodén verkställa, efter företagen undersökning på stället, den anbefalda
utredningen och uppskattningen; och har domänstyrelsen med underdånig
skrifvelse den 9 oktober 1891 öfverlemnat instrument öfver den förrättning,
som i följd häraf utaf nämnda personer hållits den 16 och 17 september
1891.

Af berörda instrument med tillhörande handlingar inhemtas bland
annat:

att den kronan tillhöriga, till utbyte föreslagna jord är till den 1
januari 1899 utarrenderad för tillsammans 1,200 kronor för år;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

7

att stadens till utbyte afsedda jord är på grund af fyra särskilda
kontrakt utarrenderad till den 1 januari 1897 för arrendesummor, dem
värderingsmännen ansett kunna beräknas tillhopa till 881 kronor 5 öre;

att i de egor, dem kronan skulle erhålla, ingå omkring sju tunnland
s. k. borgaråker, hvilken, öfverlemnad till nyttjande af vissa borgare och
borgarenkor för deras lifstid, upplåtits, enligt ett af stadsfullmäktiges
ordförande lemnadt intyg, under sådana vilkor, att hinder icke mötte för
staden att när som helst på annat sätt disponera densamma;

att enligt värderingsmännens åsigt statsverket, derest utbytet komme
till stånd, borde erhålla en mellangift af 19,321 kronor 25 öre, men
deremot afstå från allt anspråk på skilnadsarrende;

att i afseende å den på egoområdena växande skogen borde förhållas
på sätt protokollet öfver den af Calén verkstälda förrättning derom innehölle;
samt

att samtliga arrendatorer af stadens till utbyte föreslagna egoområde
förklarat sig villige att efter bytets verkställande fortfarande och på samma
vilkor som hittills behålla sina nu innehafvande arrenden.

Vid den sålunda verkstälda värderingen har domänstyrelsen, enligt
dess skrifvelse den 9 oktober 1891, icke funnit något att anmärka, utan
hemstält, att, om bytet kommer till stånd, Linköpings stad måtte tillförbindas
att dervid till kronan erlägga mellangift till ofvannämnda belopp.

Stadsfullmäktige i Linköping, hvilkas yttrande i anledning häraf inhemtats,
hafva i underdånig skrifvelse den 29 december 1891 meddelat,
att de dels förbunde sig gälda berörda mellangift med 19,321 kronor
25 öre dels åtoge sig att, så vidt jord bytet komme till stånd, anvisa de
borgare eller borgarenkor eller deras arrendatorer, som sådant fordrade,
annan jord i stället för den till utbyte ifrågasatta, som af dem innehades.

På grund af hvad i detta ärende sålunda förekommit, får jag, efter
samråd med statsrådet och chefen för finansdepartementet, hemställa, det
täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att medgifva,

dels att Linköpings stad må från kronan förvärfva kronohospitalets
inom stadens område belägna till statsverket indragna första jordskifte
mot vederlag af den staden tillhöriga jord, som enligt omförmälda af
kommissionslandtmätaren Calén verkstälda egoutbytesförrättning föreslagits
att mot berörda jordskifte gå i utbyte, tillika med en mellangift i penningar
af nitton tusen tre hundra tjuguen kronor 25 öre, skolande för
berörda byte gälla de närmare bestämmelser, som vid nämnda förrättning
i afseende derå vidtagits, dock att någon godtgörelse till statsverket för

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

arrendeskilnad icke skall utgöras, samt i öfrigt iakttagas, att, innan bytet
går i verkställighet, Linköpings stad skall till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet inleverera berörda mellangift, nitton tusen tre hundra
tjuguen kronor 25 öre, äfvensom hos bemälda myndighet förete intyg
derom, att den i bytet ingående s. k. borgarjorden icke vidare besväras
af någon nyttjanderättsupplåtelse;

dels att berörda belopp, nitton tusen tre hundra tjuguen kronor 25
öre, må få användas på enahanda sätt, som är bestämdt i fråga om köpeskillingarna
för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning eger rum
jemlikt nådiga brefvet den 29 maj 1874.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla; och skulle
proposition aflåtas till Riksdagen af den lydelse, bil.
K till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Carl Tornérhielm.