Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31

Proposition 1895:31

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
6

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

1

X:o 31.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående godkännande
af grunder för blindundervisningens ordnande;
gifven Stockholms slott den 4 mars 1895.

Med hänvisning till bifogade utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att — såsom förutsättning för dess bifall till hvad Kongl. Magt i den
till innevarande års Riksdag aflåtna statsverksproposition föreslagit beträffande
byggnad af en förskola för blinda vid Tomteboda äfvensom
i fråga om en förskola för blinda i Vexiö — godkänna följande grunder
för blindundervisningens ordnande, nemligen:

att undervisningen för i skolåldern varande blinda barn, som ej
tillika äro döfstumma eller sinnesslöa, blifver obligatorisk från och med
år 1898;

att sådant barn blifver skolpligtigt det år, under hvilket det
fyller 7 år, och att dess skolgång ej får uppskjutas längre än till det
år, under hvilket det fyller 9 år, dock med rätt för föräldrar eller målsmän
att enskildt sörja för undervisningen af de barn, hvilka stå under
deras målsmanskap;

att barnet är skolpligtigt under de 10 år, som följa efter dess
intagning i skola, derest det icke före denna tid förvärfvat sådana insigter
och färdigheter, att det anses böra befrias från skolgång, eller
är så svagt begåfvadt, att dess fortsatta vistelse i skolan anses vara
utan gagn;

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 1 Sand. I Afd. 25 Käft. (No 31.)

1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

att skoltvånget inträder successivt, så att år 1898 endast de
barn, som under detta år fylla 9 år, blifva skolpligtiga, dock med rätt
för de barn, som under samma år fylla 7 eller 8 år, att begagna undervisningen,
om och i den mån i undervisningsanstalterna utrymme kan
beredas för dem;

att, utom de redan befintliga undervisningsanstalterna för blinda,
blindinstitutet å Tomteboda, förskolan för blinda i Vexiö och handtverksskolan
i Kristinehamn, upprättas ännu en förskola för blinda å
Tomteboda;

att förskolan för blinda å Tomteboda beräknas företrädesvis för
Svealand och Norrland och skolan i Vexiö företrädesvis för Götaland;

att hvar och en af förskolorna anordnas för 40 barn och indelas
i 4 ettåriga klasser;

att barn, som efter den genomgångna fyraåriga kursen visar sig
förmöget till vidare utbildning, bör öfverftyttas till blindinstitutet, men
att barn, som icke anses kunna göra sig till godo undervisningen å
institutet, får qvarstanna i förskolan ytterligare 2 år;

att undervisningsämnena i förskolorna böra vara: kristendomskunskap,
modersmålet, räkning, åskådning, modellering, handarbete,
sång och gymnastik;

att, vid förskolan i Vexiö anställas 1 föreståndare, 3 lärarinnor
samt nödig tjenstepersonal, och vid förskolan å Tomteboda, som förestås
af direktorn vid institutet för blinda, 1 första lärarinna, 3 lärarinnor
samt nödig tjenstepersonal;

att föreståndaren för skolan i Vexiö erhåller i årlig lön 2,000
kronor, första lärarinnan vid skolan å Tomteboda 1,200 kronor samt
hvar och en af lärarinnorna vid båda skolorna 1,000 kronor;

att föreståndaren och lärarinnorna få fri bostad och värme vid
läroanstalten;

att såväl föreståndaren som lärarinnorna skola vara berättigade
till två ålderstillägg å 300 kronor hvartdera efter respektive 5 och 10
års väl vitsordad tjenstgöring, hvilka ålderstillägg skola utgå af det å
riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg;

att för hvart och ett i förskola för blinda eller i institutet för
blinda intaget barn skall af vederbörande landsting eller af stad, som
ej i landsting deltager, erläggas en årlig afgift af 300 kronor;

att landsting eller stadsfullmägtige, hvarom här är fråga, ega att
för hvarje till landstingsområdet eller staden hörande barn, som är intaget
i förskola för blinda eller i blindinstitutet, bestämma en viss årlig

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.

afgift, med hvilken föräldrar eller målsmän skola bidraga till betäckande
af kostnaderna för barnets underhåll och undervisning vid skolan ;

att de föräldrar eller målsmän, hvilka icke ega tillgång till afgiftens
erläggande, böra genom fattigvårdens försorg härutinnan understödjas; att,

när skoltvånget blifvit fullständigt genomfördt, det blifver
föremål för pröfning, huruvida icke de vid institutet för blinda befintliga
friplatser, som betingas af statsbidraget, böra indragas, samt huru de
till institutet hörande donationsmedlen lämpligast kunna, i öfverensstämmelse
med donationsbrefvens innehåll, till blindundervisningens
fromma användas och statens utgifter för denna undervisning sålunda
i någon mån minskas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
mars 1895.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leicenliaupt,
Statsråden: friherre Akerhielm,
östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,

friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll.

l:o.

Föredragande departementschefen anförde:

»Under åberopande af hvad jag vid förslag till reglering af
utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel inför Eders Kongl. Maj:t
den 14 nästlidne januari anfört beträffande blindundervisningens ordnande,
får jag, i anslutning till hvad jag då hemstält och till Eders
Kongl. Maj:ts i ämnet fattade beslut, i underdånighet föreslå, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes genom särskild nådig proposition af Riksdagen
äska — såsom förutsättning för dess bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t
i den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverksproposition före -

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 31.

slagit beträffande byggnad af en förskola för blinda vid Tomteboda
äfvensom i fråga om en förskola för blinda i Vexiö — godkännande
af följande grunder för blindundervisningens anordnande, nemligen:

att undervisningen för i skolåldern varande blinda barn, som ej
tillika äro döfstumma eller sinnesslöa, blifver obligatorisk från och
med år 1898;

att sådant barn blifver skolpligtigt det år, under hvilket det
fyller 7 år, och att dess skolgång ej får uppskjutas längre än till det
år, under hvilket det fyller 9 år, dock med rätt för föräldrar eller
målsmän att enskildt sörja för undervisningen af de barn, Indika stå
under deras målsmanskap;

att barnet är skolpligtigt under de 10 år, som följa efter dess
intagning i skola, derest det icke före denna tid förvärfvat sådana
insigter och färdigheter, att det anses böra befrias från skolgång eller
är så svagt begåfvadt, att dess fortsatta vistelse i skolan anses vara
utan gagn;

att skoltvånget inträder successivt, så att år 1898 endast de
barn, som under detta år fylla 9 år, blifva skolpligtiga, dock med rätt
för de barn, som under samma år fylla 7 eller 8 år, att begagna
undervisningen, om och i den mån i undervisningsanstalterna utrymme
kan beredas för dem;

att, utom de redan befintliga undervisningsanstalterna för blinda,
blindinstitutet å Tomteboda, förskolan för blinda i Vexiö och handtverksskolan
i Kristinehamn, upprättas ännu en förskola för blinda
å Tomteboda;

att förskolan för blinda å Tomteboda beräknas företrädesvis för
Svealand och Norrland och skolan i Vexiö företrädesvis för Götaland;

att hvar och en af förskolorna anordnas för 40 barn och indelas
i 4 ettåriga klasser;

att barn, som efter den genomgångna fyraåriga kursen visar sig
förmöget till vidare utbildning, bör öfverflyttas till blindinstitutet, men
att barn, som icke anses kunna göra sig till godo undervisningen å
institutet, får qvarstanna i förskolan ytterligare 2 år;

att undervisningsämnena i förskolorna böra vara: kristendomskunskap,
modersmålet, räkning, åskådning, modellering, handarbete,
sång och gymnastik;

att vid förskolan i Vexiö anställas 1 föreståndare, 3 lärarinnor
samt nödig tjenstepersonal och vid förskolan å Tomteboda, som förestås
af direktorn vid institutet för blinda, 1 första lärarinna, 3 lärarinnor
samt nödig tjenstepersonal;

Bih. till Riksd. Prof. 1895. 1 Samt. 1 Afd. 25 Höft.

2

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.

att föreståndaren för skolan i Vexiö erhåller i årlig lön 2,000
kronor, första lärarinnan vid skolan å Tomteboda 1,200 kronor samt
hvar och en af lärarinnorna vid båda skolorna 1,000 kronor;

att föreståndaren och lärarinnorna få fri bostad och värme vid
läroanstalten;

att såväl föreståndaren som lärarinnorna skola vara berättigade
till två ålderstillägg å 300 kronor hvardera efter respektive 5 och 10
års väl vitsordad tjenstgöring, hvilka ålderstillägg skola utgå af det å
riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg;

att för hvart och ett i förskola för blinda eller i institutet för
blinda intaget barn skall af vederbörande landsting eller af stad, som
ej i landsting deltager, erläggas en årlig afgift af 300 kronor;

att landsting eller stadsfullmägtige, hvarom här är fråga, ega
att för hvarje till landstingsområdet eller staden hörande barn, som är
intaget i förskola för blinda eller i blindinstitutet, bestämma en viss
årlig afgift, med hvilken föräldrar eller målsmän skola bidraga till
betäckande af kostnaderna för barnets underhåll och undervisning
vid skolan;

att de föräldrar eller målsmän, hvilka icke ega tillgång till
afgiftens erläggande, böra genom fattigvårdens försorg härutinnan
understödjas;

att, när skoltvånget blifvit fullständigt genomfördt, det blifver
föremål för pröfning, huruvida icke de vid institutet för blinda befintliga
friplatser, som betingas af statsbidraget, böra indragas, samt
huru de till institutet hörande donationsmedlen lämpligast kunna i öfverensstämmelse
med donationsbrefvens innehåll till blindundervisningens
fromma användas och statens utgifter för denna undervisning sålunda
i någon mån minskas.»

Hvad departementschefen sålunda yttrat och hemstält,
täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af
statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla och bifalla;
och skulle proposition af den lydelse, bilagan till
detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Gustaf Smith.

Stockholm, tryckt hos Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1895.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.