Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29

Proposition 1892:29

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
8

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

1

N:o 29.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående afsöndring
af jord från här adshöfdingeb o stället 1 mantal
Vassmolösa n:o 5 i Kalmar län; gifven Stockholms slott
den 4 februari 1892.

Med åberopande af bilagda protokoll öfver justitiedepartementsärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
medgifva

dels att från häradshöfdingebostället ett mantal Vassmolösa n:o 5
må till Södra Möre härads tingshusbyggnadsskyldige invånare till plan
för tingshus och bostad åt häradshöfdingen i häradet för alltid upplåtas
ett af förste landtmätaren J. F. Schuwert under nästlidet år uppmätt
och kartlagdt jordområde af 2 har 14 ar 3 qvadratmeter att af de
tingshusbyggnadsskyldige tillträdas den 14 mars 1893 under vilkor,

att de tingshusbyggnadsskyldige vid tillträdet af området i köpeskilling
för detsamma erlägga det belopp, hvartill värdet af 90 hektoliter
spanmål, hälften råg och hälften korn, uppgår efter vid sagda
tid gällande tioårigt medelmarkegångspris för Kalmar län;

att inom ett år från det området blifvit af de tingshusbyggnadsskyldige
tillträdt desse skola hafva ej mindre föranstaltat, att de å området
nu befintliga byggnader, hvilka tillhöra kronan eller kunna komma
att till följd af vederbörande synerätts beslut af kronan öfvertagas,
varda på de tingshusbyggnadsskyldiges bekostnad flyttade till den nya
Bih. till Riksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 15 Höft. (N:o 29).

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

tomtplats för hemmanet, som af synerätten utses, än äfven bekostat
upptagande af brunn å denna tomtplats och anläggning af trädgård
till den omfattning, som synerätten kan finna skäligt föreskrifva;

att kostnaden för den laga syn, som bör hållas för meddelande
af närmare bestämmelser rörande nyssnämnda åtgärder, skall gäldas af
de tingsbusbyggnadsskyldige; samt

att de tingshusbyggnadsskyldige från tillträdet af det afsöndrade
området för all framtid uppehålla stängsel omkring detsamma;

dels ock att köpeskillingen för området må, på samma sätt som
köpeskillingen för försålda mindre kronoegendomar, få användas till
inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig
mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Aug. östergren.

KongL Mqj.is Nåd. Proposition N:o 29.

3

Utdrag af protokollet öfver justitiedeparternentsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
torsdagen den 4 januari 1892.

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

3:o.

Departementschefen statsrådet Östergren anförde:

»Sedan häradshöfdingen i Södra Möre härads domsaga J. M.
Lindgren under år 1890 aflidit samt till följd deraf häradshöfdingebostället
i domsagan ett mantal Vassmolösa n:o 5, beläget i Ljungby
socken, kommer att med den 14 mars 1892 till statsverket indragas,
hafva häradets tingshusbyggnadsskyldige invånare vid sammanträde
inför häradsrätten den 26 november 1890 beslutit, att, då häradet å
boställets mark egde, jemte annan byggnad, tingshus och en större
tvåvåningsbyggnad, som af domaren begagnats till bostad, åtgärder

4 Kongl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 29.

skulle vidtagas för förvärfvande af eganderätt till de tomter, å hvilka
byggnaderna vore belägna, äfvensom till dels den trädgård, som funnes
å boställets egor öster om tingshuset, och dels den plan jemte trädgård,
som vore belägen norr om infartsvägen till boställets ladugårdar
och gränsade i öster till allmänna landsvägen, i norr till Vassmolösa
gästgifvaregårds egor och i vester till en linie, som tänktes dragen på
lämpligt afstånd öster om nämnda ladugårdar, dock med skyldighet
för häradet att tåla den inskränkning i nyttjanderätten till sagda plan,
som kunde uppkomma genom begagnandet för statsverkets eller dess
rättsinnehafvares räkning af de statsverket tillhöriga byggnader, som
funnes å planen uppförda, hvilka byggnader emellertid häradsborna
skulle ega att, om de så påfordrade, på häradets bekostnad till annan
plats förflytta; och hafva de tingshusbyggnadsskyldige i sammanhang
härmed utsett Nils Svensson i Yxneberga och C. M. Svensson i Botorp
att vidtaga alla för detta besluts bringande till verkställighet erforderliga
åtgärder.

Uppå ansökan af de sålunda utsedda ombuden har sedermera
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län förordnat förste
landtmätaren J. E. Schuwert att uppmäta och kartlägga det utmål i
jord från ifrågavarande boställe, som erfordrades till tingshus och bostad
åt domaren, samt att föreslå den afgäld, som derför borde utgå.

Vid denna förrättning, som af Schuwert företogs i mars månad
1891 med biträde af gode män och i närvaro af såväl sökandena till
förrättningen som förordnadt kronoombud, har det till afsöndring föreslagna
jordområdet blifvit å karta lagdt och befunnits innehålla en
areal af 2 har 14 ar 3 qvadratmeter, hvarefter kronoombudet såsom
vilkor för jordafsöndriugen påyrkat, att häradet skulle, då kronan sådant
påfordrade, flytta och i fullgodt skick aflemna de kronan tillhöriga
åbyggnader, som vore belägna på den till afsöndring ifrågasatta marken,
samt uppföra dessa å ny byggnadsplan med belägenhet, som af
kronans ombud borde närmare bestämmas, att häradet ombesörjde upptagande
af brunn å nya tomtplatsen i stället för den, som funnes å den
till afsöndring ifrågasatta marken, att skälig ersättning med belopp,
som af landtmätaren med gode männen blefve bestämdt, lemnades
kronan för den trädplantering och trädgårdsanläggning, som afstodes,
samt att häradet ensamt underhölle stängsel omkring den afsöndrade
marken emot boställets egor; och hafva förrättningsmännen, sedan
någon anmärkning emot dessa vilkor ej framstälts af sökandena till
förrättningen, upptagit det belopp, som borde lemnas såsom bidrag
till trädgårdsanläggning och trädplantering å den nya tomtplatsen, till

5

Kongl- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29-

100 kronor samt. såsom årlig afgäld för afsöndringen föreslagit 4}/2
hektoliter spanmål, hälften råg och hälften korn, att lösas efter tioårigt
markegångspris.

Med öfverlemnande af instrumentet öfver denna förrättning jemte
tillhörande karta hafva nu ofvanbemälde Nils Svensson och C. M. Svensson
å häradsbornas vägnar, med förmälan, att dessa vore villige att
underkasta sig de vilkor, som af kronoombudet vid förrättningen, efter
hvad ofvan är nämndt, föreslagits, hos Eders Kongl. Maj.:t i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att ifrågavarande
jordområde måtte till plan för tingshus och bostad åt häradshöfdingen
i häradet afsöndras från bostället samt med full eganderätt öfverlåtas
på Södra Möre härad, helst utan någon afgift från häradsbornas sida,
då, jemlik!, Eders Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär till Ed.ers Kongl. Maj:ts
och rikets hofrätter den 5 Juni 1874 angående reglering af häradshöfdingarnes
löneförmåner, häradet vore medgifvet att till tingsplats och
bostadslägenhet för domaren fortfarande afgiftsfritt använda hvad af
boställets mark för sådant ändamål hittills begagnats; dock hafva sökandena
förklarat lhiradsborna villiga att, derest eganderätten ej afgiftsfritt
kunde få förvärfvas, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär
den 6 december 1878 på en gång utgifva lösen för densamma med
20 gånger den föreslagna afgäldens belopp.

Efter nådiga remisser hafva underdåniga utlåtanden i ärendet afgifvits
af dels domänstyrelsen, som jemväl infordrat och öfverlemnat
yttranden från kronofogden i orten, t. f. domänintendenten i Kalmar
län och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, dels ock kammarkollegium.

Kronofogden och t. f. domänintendenten hafva tillstyrkt ansökningen,
den senare under anförande, att söder om den väg, som från
landsvägen ledde till boställets ladugårdsbyggnader, funnes en. torr,
välbelägen plan, tjenlig ej allenast till byggnadsplats utan ock till en
mindre trädgårdsanläggning, och att, sedan kronans byggnader å den
till afsöndring föreslagna planen blifvit flyttade till berörda nya tomtplan,
hvarken en framtida kommunikation med boställets qvarstående
uthusbyggnader eller boställets ekonomi i öfrigt komme att lida intrång
eller på något sätt skadas eller försvåras.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län har, enär
det område, som med ansökningen afsåges, torde , kunna utan egentligt
men från bostället afsöndras, samt med hänsyn jemväl dertill, att häradsborna
hittills icke erlagt afgift för den mark, som tagits i anspråk
till tingsplats och bostadslägenhet åt domaren, underdåuigst, hemstält,

6

Kongl Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

att Eders Kong’1. Maj:t täcktes i nåder medgifva, att området måtte
för angifvet ändamål utan årlig afgäld eller köpeskilling upplåtas, dock
med vilkor dels att de å området nu befintliga byggnader, hvilka tillhörde
kronan eller kunde komma att till följd af vederbörande synerätts
beslut af kronan öfvertagas, blefve på häradets bekostnad flyttade
till plats, som synerätten borde utse, dels att häradet bekostade ej
mindre brunn å denna tomtplats än äfven anläggning af trädgård till
den omfattning, som synerätten kunde finna skäl föreskrifva, dels ock
att häradet från tillträdet för all framtid uppehölle stängsel omkring
området.

Domänstyrelsen har i sitt underdåniga utlåtande till en början
meddelat, att sedan i vederbörlig ordning upprättadt förslag till ifrågavarande
boställes utarrendering från den 14 mars 1892 till styrelsen
inkommit och i sammanhang härmed väckts fråga, att, innan bostället
för längre tid utarrenderades, en reglering skulle företagas emellan
boställets och två i Vassmolösa by belägna indragna boställens aflägse
från gårdarne liggande eg or, styrelsen för sådant ändamål uppdragit
åt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet att på de för kronan
förmånligaste vilkor, som kunde betingas, till den 14 mars 1895 åt
brukare upplåta ifrågavarande boställe, med iakttagande dervid, att häradet
förbehölles att till tingsplats och bostadslägenhet för domaren fortfarande
använda hvad nu af boställets mark för sådant ändamål begagnades,
samt att emellertid Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande vid
insändande till domänstyrelsen af sitt underdåniga yttrande öfver den
nu ifrågavarande ansökningen tillkännagifvit, att Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande hade för afsigt att uti det kontrakt, som med anledning
af domänstyrelsens ofvanberörda uppdrag komme att upprättas
angående boställets skötsel och vård under tre år från midfastan år
1892, inrymma skyldighet för arrendatorn att utan någon ersättning
underkasta sig den inskränkning i dispositionsrätten till egendomen,
som kunde blifva en följd af nådigt bifall till förevarande ansökning;
och har domänstyrelsen vidare anfört att, då af hvad t. f. domänintendenten
i ärendet yttrat framginge, att det område, som i den underdåniga
ansökningen åsyftades, kunde utan olägenhet för brukningen af
bostället i öfrigt derifrån skiljas, domänstyrelsen, med hänsyn jemväl till
det ändamål, hvartill marken vore afsedd, väl, i likhet med öfriga i ärendet
hörda myndigheter, icke hade något att erinra deremot, att eganderätten
till ifrågavarande område öfverlätes åt Södra Möre härads tingshusbyggnadsskyldige
invånare, men att styrelsen ansåge sig ej kunna understödja
deras anhållan, att en sådan öfverlåtelse skulle ske utan ersättning,

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

enär på grund af nådiga cirkuläret den 5 juni 1874 häradet ej torde
vara berättigadt att af boställets mark disponera mera än de tomtplatser,
hvarå häradets ifrågavarande byggnader vore belägna, jemte nödiga
vägar, samt det område, hvartill häradsborna nu önskade förvärfva
eganderätt, innefattade vida mera; i följd hvaraf och då, så vidt domänstyrelsen
hade sig bekant, staten ej tillförene för ändamål af ifrågavarande
beskaffenhet afhändt sig mark utan att godtgörelse derför
lemnats, sådan äfven i förevarande fall torde böra till statsverket
erläggas; att styrelsen icke hade något att anmärka mot den lösen för
marken, häradsborna i denna händelse erbjudit med tjugu gånger den
föreslagna afgäldens belopp; att den sålunda bestämda lösen, 90 hektoliter
spanmål, hälften råg och hälften korn, hvars värde, beräknadt
efter medelmarkegångspriset i länet för åren 1881—1890, utgjorde 692
kronor 10 öre, syntes böra vid tillträdet af marken gäldas med penningar,
motsvarande spanmålens värde efter då gällande tioårigt medelmarkegångspris
för länet; att styrelsen ansåge liden för markens
tillträdande lämpligen kunna sättas till den 14 mars 1893; att i öfrig!
syntes styrelsen vid upplåtelsen böra fästas de af Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande föreslagna vilkor, med tillägg, att husflyttningar,
upptagandet af brunn och trädgårdsanläggningen skulle vara verkstälda
inom ett år från tillträdet och att häradsborna skulle vidkännas kostnaden
för den laga syn, som enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
förslag borde hållas för meddelande af närmare bestämmelser
rörande nämnda åtgärder; samt att styrelsen slutligen hemstälde, att
den köpeskilling, som för marken erlades, finge, på samma sätt som
köpeskillingar för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp
af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Slutligen har kammarkollegium i underdånigt utlåtande biträdt
domänstyrelsens i ärendet gjorda hemställan.

På grund af hvad domänstyrelsen och kammarkollegium sålunda
anfört och i öfrigt i ärendet förekommit, hemställer jag, efter samråd
med chefen för finansdepartementet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i
nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva

dels att från häradshöfdingebostället ett mantal Vassmolösa n:o 5
må till Södra Möre härads tingshusbyggnadsskyldige invånare till plan
för tingshus och bostad åt häradshöfdingen i häradet för alltid upplåtas
ifrågavarande jordområde af 2 har 14 ar 3 qvadratmeter att af de
tingshusbyggnadsskyldige tillträdas den 14 mars 1893, under vilkor,
att de tingshusbyggnadsskyldige vid tillträdet af området i köpeskilling
för detsamma erlägga det belopp, hvartill värdet af 90 hekto -

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

liter spanmål, hälften råg och hälften korn, uppgår efter vid sagda tid
gällande tioårigt medelmarkegångspris för Kalmar län;

att inom ett år från det området blifvit af de tingshusbyggnadsskyldige
tillträdt, desse skola hafva ej mindre föranstaltat, att de å området
nu befintliga byggnader, hvilka tillhöra kronan eller kunna komma
att till följd af vederbörande synerätts beslut af kronan öfvertagas,
varda på de tingshusbyggnadsskyldiges bekostnad flyttade till den nya
tomtplats för hemmanet, som af synerätten utses, än äfven bekostat
upptagande af brunn å denna tomtplats och anläggning af trädgård till
den omfattning, som synerätten kan finna skäligt föreskrifva;

att kostnaden för den laga syn, som bör hållas för meddelande
af närmare bestämmelser rörande nyssnämnde åtgärder, skall gäldas af
de tingshusbyggnadsskyldige;

samt att de tingshusbyggnadsskyldige från tillträdet af det afsöndrade
området för all framtid uppehålla stängsel omkring detsamma;

dels ock att köpeskillingen för området må, på samma sätt som
köpeskillingen för försålda mindre kronoegendomar, få användas till
inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig
mark.»

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen
sålunda hemstält; och skulle proposition
till Riksdagen aflåtas af innehåll bilagan litt. A vid
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
C. P. Hagbergh.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1892.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.