Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25

Proposition 1897:25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

1

N:o 25.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till ^Riksdagen, angående ett jordbyte
å förra kronojagbacken Skämbylötli eller Åkerbyhult
n:o 1 i Södermanlands län; gifven Stockholms slott den
13 november 1896.

Under åberopande ‘af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva, dels att det område om 2,3 ar, som vid försäljning till
skatte den 2 juni 1831 af den inom Åkers socken och härad af Södermanlands
län belägna kronojagbacken Skämbylöth eller Åkerbyhult n:o 1,
äfven Åkerbylöth kallad, undantagits för att framgent bibehållas såsom
understöd för nämnda sockens fattige, må med full eganderätt upplåtas
till enskild person i utbyte mot ett vid ifrågavarande jagbacke beläget,
till Skämbylöth hörande område om 23 ar, som finnes upptaget å en af
kommissionslandtmätaren E. Indebetou år 1891 upprättad karta med tillhörande
beskrifning, samt under vilkor att sistnämnda område lemnas
gravationsfritt och att Åkers kommun eller den, som eljest kan komma
att innehafva detta område eller någon del deraf, må ej mindre begagna
den väg, som från landsvägen leder till området genom detsamma omgifvande
egor, än äfven hemta vatten från närmaste källa å Slcämbylöths
mark, dels ock att det kronan sålunda tillbytta området må af Åkers
socken disponeras för dess fattigvård.

Det till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

Bill. till Riksd. Prof. 1S97. 1 Sami. 1 Afd. 17 Haft. (N:is 25, 26.)

I

2

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Utdrag af protokollet Öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
november 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: friherre Åkerhielm.

Wikblad,

Gilljam,

friherre Kappe,

Christerson,

Wersäll,

Annerstedt och
von Krusenstjerna.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
anförde departementschefen, statsrådet Gilljam:

»Hos Eders Kongl. Maj:t har Åkers kommun i Södermanlands
län i underdånighet anhållit om nådig fastställelse å ett byte af mark,
disponerad för fattigvården inom nämnda kommun, mot ett under enskild
eganderätt lydande område.

Af handlingarna i ärendet inhemtas, att Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Södermanlands län genom resolution den 22 oktober
1778 medgaf framlidne kommerserådet J. D. Wahrendorff rätt till en plats

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

på flen s. k. jagbacken Skämbylöth eller Åkerbyhult, äfven kallad Akerbylöth,
i Åkers socken och härad för att der uppbygga ett hus, afsedt
för en af Wahrendorff till förmån för fattiga och orkeslösa gubbar stiftad
barmhertigh etsinrättning. Ifrågavarande barmhertighetsinrättning öfvergick
dock sedermera först till ett barnhus för fattiga och värnlösa flickor samt
derefter, i sammanhang dermed att huset förflyttades närmare Åkers
styckebruk, till fattighus för socknen. Till befästande af det upplåtna
områdets användande för sistnämnda ändamål anhöll kommerserådet
Wahrendorffs son bergsrådet A. von Wahrendorff hos Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande, att han eller den, som framdeles underhölle Åkers
barnhus, måtte få på det för socknens fattiga fördelaktigaste och tjenligaste
sätt disponera ifrågavarande plats. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
yttrade i utslag den 10 december 1819, att ehuruväl det befunnes,
att den å platsen uppförda byggnad efter inrättningens förvandling
från sitt första ändamål till enskildt barnhus för Åkers styckebruk, blifvit
från samma plats förflyttad till ett bruket närmare beläget ställe; likväl
och som densamma en gång blifvit till ett välgörande behof upplåten
och jemväl vid tiden för utslagets meddelande användes till ett icke
mindre vigtigt och godt ändamål än det först afsedda, enär afkomsten
deraf begagnades till förmån för Åkers församlings fattiga, pröfvade Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande rättvist förklara, det skulle mer omförmälda
plats på kronojagbacken Åkerbylöth i Åkers socken bibehållas
såsom understöd för någon af barmhertighetsinrättningama inom berörda
socken med rättighet för Åkers bruksegare att i samråd med församlingens
kyrkoråd och fattigföreståndare förordna på hvad sätt afkomsten i sådant
afseende nyttigast måtte disponeras; i följd hvaraf vid möjligen efter
rikets ständers beslut framdeles skeende försäljning af ofvanberörda kronojagbacke,
denna plats komme att derifrån undantagas; men med den öfriga
delen af samma jagbacke, hvarå ingen gjort någon pretention och som
sålunda icke blifvit Kongl. Maj:t och kronan frånliänd, skulle förfaras på
lika sätt, som med kronans öfriga jagbackar framdeles komme att förordnas;
doek skulle detta utslag underställas kammarkollegii pröfning och
dess vidare beslut afvaktas, innan utslaget finge gå i verkställighet. Då
ifrågavarande jagbacke försåldes till skatte, undantogs i kammarkollegii
den 2 juni 1831 utfärdade skattebref nämnda område för att till sitt
ändamål framgent bibehållas.

Åkers kommun, som både före år 1831 och efteråt användt den
å platsen uppförda byggnad till fattighus, fann emellertid under de senare

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

*

åren byggnaden både otidsenlig och otillräcklig för nämnda ändamål samt
dessutom i ett af ålder ganska förfallet skick, hvarjemte det till fattighuset
hörande området, som ligger strax söder om den till Mariefred
ledande landsvägen och i areal innehåller allenast 2,3 ar eller 1,5 kappland,
ansågs för litet för uppförande af nytt, tidsenligt fattighus med
tillhörande uthus. Kommunen inledde derför med numera aflidne godsegaren
A. Hedenström underhandlingar om upplåtelse af en för ifrågavarande
ändamål lämplig lägenhet. Enligt köpebref den 8 oktober 1890
försålde Hedenström emot ett pris af 1,000 kronor till Åkers församling
en på Skämbylöths eller Åkerbykults egor å Lötbacken belägen bostadsbyggnad,
innehållande sju rum, att användas till fattighus. Tillika leinnade
Hedenström församlingen såsom gåfva att nyttjas för samma ändamål
en invid nyssnämnda boningshus belägen byggnad, innehållande
tre rum.

I utbyte emot den å Skämbylöths egor belägna mark om 666 qvadratalnar
eller 2 ar 30 qvadratmeter, der det gamla fattighuset uppförts,
lemnade Iledenström å den plats, der de af honom till församlingen afyttrade
husen äro belägna, ett område, som efter gradering motsvarade
den mark församlingen innehade. Det tillbytta egoområdet med tillhörande
åbyggnader skulle genast få af församlingen tillträdas. De närmare
bestämmelserna rörande ifrågavarande aftal träffades den 5 juni 1891
och sammanfattades i en förening, som bekräftade innehållet i köpebrefvet
af den 8 oktober 1890 samt derutöfver tillförsäkrade församlingen rätt att
dels begagna en väg, som från landsvägen ledde till nya fattighuset,
dels ock att för fattighusets räkning hemta vatten i närmast belägna
källa inom Skämbylöths område. Samtidigt med föreningen upprättades
af kommissionslandtmätaren E. Indebetou, sedan egorna blifvit å marken
uppgångna och kartlagda, beskrifning och protokoll öfver egoutbytet,
hvarvid det församlingen tilldelade området befans utgöra 23 ar.

Öfver den af Åkers kommun nu gjorda ansökning hafva infordrade
utlåtanden afgifvits af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, domänstyrelsen
samt kammarkollegium; och hafva alla dessa myndigheter tillstyrkt
nådigt bifall till ansökningen.

I afseende på dispositionen öfver de inom Södermanlands län befintliga
jagbackar har förut förekommit följande.

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

Genom nådig proposition af den 9 december 1817 framstälde
Kongl. Maj:t till riksens ständer förbållandet med dessa jagbackar, hvilka
fordom skulle hafva tjenat till jagtställen för kungliga personer, ehuru
lägenheterna dåmera icke för sådant ändamål nyttjades, utan vore af en
särskild beskaffenhet i förhållande till andra Kongl. Maj:ts och kronans
parker. Jagbackarna vore nemligen kringspridda, ofta af ett inskränktare
utrymme och mindre tjenliga till skogväxt samt framför allt svåra att
behörigen vårda i anseende till deras läge inom enskildes egor. Då
Kongl. Maj:t emot 77 § regeringsformen icke ansåg sig utan riksens
ständers bifall och samtycke kunna för alltid afhända Kongl. Maj:t och
kronan dessa parker, föreslog Kongl. Maj:t riksens ständer, att åt Kongl.
Maj:t måtte blifva uppdraget att om användandet af alla särskilda lägenheter,
hvilka framdeles kunde blifva erkända för Kongl. Maj:ts och
kronans ostridiga egendomar, på sådant sätt förordna, som kunde finnas
med Kongl. Maj:ts och kronans fördel mest förenligt.

Kiksens ständer yttrade till svar härå i underdånig skrifvelse den
23 maj 1818 bland annat, att riksens ständer funnit beskaffenheten af
dessa lägenheter vara sådan, att de dels till det mesta redan vore, dels
ock framdeles efter verkstälda undersökningar borde förmodas kunna
blifva Kongl. Maj:ts och kronans ostridiga egendomar, för hvilka något
hinder icke syntes möta att kunna vidtaga de åtgärder och författningar,
som med Kong]. Maj:ts och kronans fördel funnes mest förenliga. Sedan
riksens ständer af de vid den nådiga propositionen fogade handlingar
inhemtat, att bland jagbackame funnes sådana, hvartill åtskilliga personer
yrkat fri dispositions- och eganderätt, ansåge riksens ständer emellertid,
att dessa jagbackar, för det dåvarande och innan sådant anspråk blifvit
i laga och behörig ordning pröfvadt och afgjordt, icke kunde såsom en
ostridig Kongl. Maj:ts och kronans egendom anses. Kiksens ständer hemstälde,
att alla ifrågavarande jagbaekar, med undantag af dem, hvarpå
anspråk till egande- och dispositionsrätt blifvit gjorda, finge å offentlig
auktion upplåtas under skattemannarätt och med de vilkor, hvarunder
besittningsrätten å skattehemman och lägenheter efter gällande författningar
i allmänhet åtnjötes.

Genom kongl. bref den 16 juli 1823 förordnades, att kronans
disponibla jagbackar skulle på offentlig auktion under skattemannarätt
till försäljning utbjudas på de af rikets ständer föreslagna vilkor.

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

„ Af hvad i ärendet förekommit finner jag goda skäl tala derför,
att Åkers socken ma beredas tillfälle att pa det i ansökningen angifna
sätt komma i besittning af ett område, som bättre lämpar sig till tomt
för fattighus än den dertill å jagbacken Skämbylötb af kronan upplåtna
plats. Den transaktion, hvarigenom detta skulle möjliggöras, torde dock
ej kunna hänföras till egoutbyte i vanlig mening, utan sammanfalla med
det fång, som i 1 kap. 1 § jordabalken kallas skifte. Da eganderätten
till den äldre fattigbustomten icke synes hafva frångått kronan, lärer
denna tomts afhändande åt enskild person icke kunna ske utan Riksdagens
samtycke.

Med anledning af hvad jag anfört hemställer jag underdånigst,
det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva, dels att
det område om 2,3 ar, som vid försäljning till skatte den 2 juni 1831
af den inom Åkers socken belägna kronojagbacken Skämbylöth eller
Akerbyhult undantagits för att framgent bibehållas såsom understöd för
nämnda sockens fattiga, må med full eganderätt upplåtas till enskild
person i utbyte mot förenämnda område om 23 ar, som finnes upptaget
å den af kommissionslandtmätaren Indebetou år 1891 upprättade karta
med tillhörande beskrifning, samt under vilkor att detta område lemnas
giavationsfutt och att Åkers kommun eller den, som eljest kan komma
att innehafva samma område eller någon del deraf, må ej mindre begagna
den väg, som från landsvägen leder till området genom detsamma omgifvande
egor, än äfven hemta vatten från närmaste källa å Skämbylöths
mark, dels ock att det kronan sålunda tillbytta området må af Åkers
socken disponeras för dess fattigvård.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen på tillstyrkan
af statsrådets öfriga ledamöter i nåder gilla; och skulle
proposition till Riksdagen aflåtas med den lydelse bilagan
B vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Carl Tornérhielm.