Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22

Proposition 1890:22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

1

N:o 22.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående pension
å allmänna indragning sstaten åt sergeanten vid värfvade
arméns disciplinkompani Carl Johan Welander; gifven
Stockholms slott den 14 februari 1890.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att medgifva,

att sergeanten vid värfvade arméns disciplinkompani Carl Johan
Welander må från och med månaden näst efter den, då afsked honom
beviljas, uppbära en årlig pension af sexhundra kronor från allmänna
indragningsstaten.

De till ärendet hörande handlingar skola vederbörande utskott tillhandahållas,
och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd
och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Hj. Palmstierna.

Bih. till Rifad. Prat. 1890. 1 Sami. 1 Afd. 11 Raft.

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Angående
pension å allmänna,
indragningsstaten
åt sergeanten
vid
värfvade arméns
disciplinkompani

Carl Johan
Welander.

Utdrag af protokollet öfver land t för sv a r särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 februari 1890.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Otter,

Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde:

»Uti underdånig skrifvelse den 9 december sistlidet år har chefen
för värfvade arméns disciplinkompani anhållit, att pension till belopp
lika med den, som sergeant af lista klass vid armén erhåller, måtte
vid afskedstagandet beviljas sergeanten vid kompaniet Carl Johan
Welander, hvilken är född den 30 juni 1834 och enligt vederbörligt
läkarebetyg lider af ljumskbråck, kronisk magkatarr och en svårare
sjukdom i föreståndarekörteln samt dessutom är blind å venstra ögat

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

och. i öfrigt till helsan så försvagad, att han icke kan bestrida sin tjenstebefattning
vid kompaniet; och har kompanichefen till stöd för den gjorda
ansökningen dessutom framhållit, att Welander redan öfverskridit den
ålder, då underofficer är skyldig taga afsked, att han redan flera år
varit urståndsatt att fullgöra den bevakningsskyldighet, som honom
åligger, så att det öfriga befälet måst beordras att, utom egen tjenstgöring,
jemväl öfvervaka ordningen vid de tillfällen, då Welander''rätteligen
skolat till bevakningstjenst kommenderas, samt att förhållandena
med nödvändighet kräfva att före mötestiden innevarande år en fullt
tjenstbar underofficer blifver i Welanders ställe vid kompaniet anstäld.

öfver denna ansökning, till hvilken generalbefälhafvaren i 3:dje
militärdistriktet tillstyrkt nådigt bifall, har fångvårdsstyrelsen afgifvit
underdånigt utlåtande och dervid upplyst, bland annat, att Welander
tjenstgjort som underofficer vid den s. k. kronoarbetsbataljonen å Karlsborg
från år 1857 till år 1864 och derefter i samma egenskap vid
disciplinkompaniet; att värfvade arméns disciplinkompani tillförene, intilldess
befattningen dermed, jemlikt kongl. brefvet den 17 maj 1872,
öfverflyttats till krigsstyrelsen, utgjort en afdelning af kronoarbetscorpsen;
att sålunda de underofficerare, som vid tiden för nämnda öfverflyttning
varit anstälda vid kompaniet, äro likstälda med öfriga underofficerare
vid berörda corps; att befälet vid denna corps, som fortfarande
uppbär aflöning från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,
icke eger rätt till pension å allmänna indragningsstaten, men att
Riksdagen vid flera tillfällen beviljat pension åt nämnda personal, då
de uppnått den för civila tjenstemän för sådan förmåns åtnjutande i allmänhet
föreskrifna lefnads- och tjensteålder.

Vidare har statskontoret uti infordradt underdånigt yttrande, med
tillkännagifvande att, enligt hvad statskontoret inhemtat, värfvade
arméns disciplinkompani icke eger pensionsrätt i arméns pensionskassa,
tillika anfört, att, jemlikt nådiga brefvet den 2 juli 1875 och den 12
juni 1882, vissa betjente vid fångvårdsanstalterne såsom fanjunkare,
underofficerare med flere, hvilka åtnjuta aflöning å den 2 i sistnämnda
månad för dem nådigst faststäld stat, äro berättigade till pension vid
uppnådda sextiofem lefnadsår och tretiofem tjensteår, deraf minst tjugu
år såsom ordinarie i fångvårdens tjenst; att i afseende å Welander förekommer,
att han, såsom handlingarna utvisa, endast uppnått en lefnadsålder
af vid pass femtiosex år och varit något öfver trettioett år i statens
tjenst; att sålunda de vilkor, som i dessa hänseenden stadgats för hans
vederlikar vid centralfängelserna, icke i förevarande fall blifvit uppfylda;
men att, då, enligt hvad det vid chefens för disciplinkompaniet skrif -

4

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition K:o 22.

velse fogade läkarebetyg innehåller, Welander lider af derå uppgifna
svåra sjukdomar, så att han är oförmögen att bestrida sin tjenstebefattning
vid kompaniet, och vidare af chefens yttrande framgår, att,
derest Welander fortfarande skall qvarstå i tjensten, ordningen vid
kompaniet äfventyras, statskontoret tillstyrkte, att nådig framställning
aflåtes till Riksdagen derom, att Welander, som, enligt hvad statskontoret
ytterligare inhemtat, å den för disciplinkompaniet faststälda stat
af den 18 januari 1884 åtnjuter årligt arfvode af sexhundra kronor
jemte portionsersättning med flera kontanta löneförmåner till belopp
af etthundraåttiotvå kronor eller tillhopa sjuhundraåttiotvå kronor, må
berättigas att, efter erhållet afsked, få med månaden näst derefter
uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension af sexhundra
kronor.

Med stöd af hvad embetsverken sålunda anfört och då Welander,
hvilken å sin anställning vid disciplinkompaniet innehar fullmagt, icke
kan utan eget begifvande från densamma skiljas, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att sergeanten Carl Johan Welander må från och med månaden
näst efter den, då afsked honom beviljas, uppbära en årlig pension af
sexhundra kronor från allmänna indragningsstaten.

Till denna hemställan, i hvilken statsrådets öfriga
ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen
lemna nådigt bifall; och skulle nådig proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan n:o 1 till
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:
O. E. Pauli.

Stockholm, K. L. Beckman, 1890.