Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20

Proposition 1895:20

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
8

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20

N:o 20.

Kong!,. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående kyrkovärdars
tillsättande för viss tid; gifven Stockholms slott
den 18 januari 1895.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 2 maj 1894 anhållit, att Kongl.
Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelse
derom, att kyrkovärdar skola utses för viss tid i likhet med
hvad om valda ledamöter i kyrkoråd finnes stadgadt, samt infordrade
underdåniga yttranden öfver Riksdagens berörda framställning afgifvits af
samtliga domkapitlen, Stockholms stads konsistorium och hofkonsistorium,
vill Kongl. Maj:t, med hänvisning till hvad bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden
för denna dag innehåller, härmed föreslå Riksdagen att
antaga bifogade förslag till

l:o) Förordning angående ändrad lydelse af § 23 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; samt

2:o) Förordning angående ändrad lydelse af § 25 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

08 ÖAR,

G. F. Gilljam.

Korgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

9

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse af § 23 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 23 i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, sådan denna § lyder enligt kungörelsen
den 30 oktober 1868 samt förordningarna den 13 april 1886,
den 22 mars 1889, den 2 maj 1890 och den 14 januari 1895, skall erhålla
följande ändrade lydelse:

§ 23.

Kyrkoherden, eller den hans embete förestår, eller ock annan prestman,
som han för något tillfälle kan dertill förordna, är i kyrkorådet
ordförande.

I skolrådet skall jemväl kyrkoherden, eller den hans embete förestår,
vara ordförande.

I den annex- eller kapellförsamling, vid hvilken särskild ständig
prestman finnes aristäld, skall han föra ordet, när kyrkoherden eller den,
som hans embete förvaltar, ej är i stämman tillstädes.

Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar samt så många
i kyrkostämma valde, för gudsfruktan och nit kände män, som församlingen
finner lämpligt utse.

Till ledamöter i skolrådet eger församlingen likaledes att å kyrkostämma
utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kände män eller
qvinnor. Väljes qvinna till ledamot af skolrådet, eger hon att när som
helst afsåga sig uppdraget.

Skolrådet väljer inom sig, för hvarje år, en vice ordförande.

I så väl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal likväl,
ordföranden inberäknad, icke understiga fem.

Bill. till Riksd. Prof. Ridå. 1 Sand. I Afd. 14 Höft.

•2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för fyra års tid. Hälften
af antalet eller, om detta icke är jemnt, det antal, som är närmast under
hälften, utträder dock efter lottning vid slutet af andra året ifrån det
denna förordning vunnit tillämpning. Afgår ledamot under den för honom
bestämda tjenstgöringstiden, anställes fyllnadsval, och bör den sålunda
valde tjenstgöra under den tid, som för den afgångne återstått.

Kyrkovärdar väljas för en tid af fyra år.

Då val af ledamöter i kyrkoråd eger rum, må, der församlingen
så beslutar, jemväl utses hälften så många suppleanter som ledamöterna i
kyrkorådet, eller, då antalet af dessa icke är jemnt, det antal, som är
närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet galle hvad om ledamot är
stadgadt. Tjenstgöringstid för suppleant är två år. Hvad här ofvan är
stadgadt om suppleanter för kyrkorådets ledamöter, galle ock angående
suppleanter för ledamöterna i skolrådet.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20.

11

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse af § 25 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20

november 1863.

Härigenom förordnas, att § 25 i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863, sådan denna §
lyder enligt förordningarna den 22 mars 1889, den 22 maj 1891 och den
14 januari 1895, skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 25.

Mom. 1. Kyrkoherden eller den, som efter förordnande af konsistorium
eller för särskild! fall af kyrkoherden hans ställe företräder, är i
så val kyrkorådet som skolrådet ordförande.

Mom. 2. Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar
samt så många å kyrkostämma valde, för gudsfruktan och nit kände män,
som församlingen finner lämpligt utse.

Mom. 3. Till ledamöter i skolrådet eger församlingen likaledes att
å kyrkostämma utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kände män
eller qvinno!-. Väljes qvinna till ledamot af skolrådet, eger hon att när
som helst afsäga sig uppdraget.

Skolrådet väljer inom sig, för hvarje år, en vice ordförande.

Mom. 4. 1 så väl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal,

ordföranden inberäknad, icke understiga fem.

Mom. 5. Ledamöterna, i kyrko- och skolråden väljas för två års tid.
Efter lottning utträder dock halfva antalet vid slutet af första tjenstgöringsåret,
ifrån det denna författning vunnit tillämpning. De sålunda utträdande
kunna åter inväljas. Afgå!- ledamot under den för honom bestämda tjenst -

12

Koiigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

göi ingstid och utses annan i hans ställe, blifver denne ledamot endast under
den tid, som för den afgångne återstått.

Kyrkovärdar väljas för en tid af två år.

Mom. 6. Då val af ledamöter i kyrkoråd eger rum, må, der församlingen
så beslutar, jemväl utses hälften så många suppleanter som
ledamöterna i kyrkorådet, eller, då antalet af dessa icke är jemnt, det
antal som är närmast öfver hälften. I afseende å valbarhet galle hvad om
ledamot är stadgadt. Tjenstgöringstid för suppleant är två år.

Hvad här ofvan är stadgadt om suppleanter för kyrkorådets ledamöter
galle ock angående suppleanter för ledamöterna i skolrådet.

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 20.

13

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 18
januari 1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren, *

Groll,

Wikblad,

Gill jam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll.

Departementschefen, statsrådet Gilljam anförde härefter:

»I skrifvelse den 2 maj 1894 har Riksdagen, under erinran att för
närvarande bestämmelser saknades i fråga om den tid, för hvilken kyrkovärd
egde att utöfva sin befattning, anhållit, att Eders Kongl. Maj:t ville
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelse derom,
att kyrkovärdar skola utses, i likhet med hvad om välde ledamöter i
kyrkoråd finnes stadgadt, för en tid af fyra år.

Till stöd för denna framställning anförde Riksdagen:

Omnämnd redan i landskapslagarna, hade kyrkovä ^institution eu
städse bevarat sin urgamla karakter af ett församlingens förtroendeuppdrag,
och när i eu senare tid på kyrkorådet öfverflyttades eu del af hvad förut
enligt häfd eller äldre stadgande!! tillhört kyrkovärdarnes befogenhet, be -

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

stämdes tillika, att dessa skulle vara sjelfskrifne ledamöter i kyrkorådet.
I enlighet härmed stadgade också 23 § i gällande förordning om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, att församlingens
kyrkovärdar äro ledamöter i kyrkorådet jemte dem, som dertill å kyrkostämma
väljas. För dessa senare föreskrefves i förordningen den 13 april
1886 viss tjenstgöringstid, så bestämd, att af ledamöterna, som väljas för
fyra år, halfva antalet eller, om detta icke är jemnt, det antal, som är
närmast under hälften, utträder efter lottning vid slutet af andra året.
Enligt hvad Riksdagen försport, valdes nu, antagligen med hemtadt stöd
af sistberörda bestämmelser, kyrkovärdar på åtskilliga ställen i landet allenast
för en tid af fyra år, men i öfvervägande antalet fall lemnades uppdraget
för obestämd tid och antoge vid sådant förhållande lätteligen karakteren
af ett uppdrag, för hvars fortvara allenast vederbörandes lifslängd i
sista hand satte en gräns. Med hänsyn särskildt till kyrkovärdarnes åligganden
att jemte kyrkoherden föra kyrkans räkenskaper och den ansvarighet
för förvaltningen af kyrkans medel, som för dem likasom för de välde
ledamöterna af kyrkorådet vore stadgad, måste emellertid eu dylik anordning
i längden finnas mindre betryggande, i samma mån uppdraget blefve
mera magtpåliggande. För kyrkovärdars utseende på viss tid talade ock
den omständighet, att ifrågavarande uppdrag ytterst hvilade pa samma
grund — församlingens förtroende -— som andra rent kommunala eller
kyrkligt kommunala uppdrag, hvilkas fortsatta utöfvande lagen emellertid
gjort beroende af regelbundet återkommande val.

Öfver Riksdagens berörda framställning hafva yttranden infordrats
från samtliga domkapitlen i riket äfvensom från Stockholms stads konsistorium
och hofkonsistorium, af Indika myndigheter alla, med undantag af
domkapitlen i Yesterås och Kalmar samt hofkonsistorium, uttalat sig till
förmån för den underdåniga framställningen.

För egen del finner jag hinder icke höra möta för införande, på sätt
Riksdagen ifrågasatt, af lagbestämmelser angående kyrkovärdars tillsättande
föi- viss tid; och torde dervid, såsom Riksdagen äfven hemstält, tiden för
ifrågavarande uppdrags utöfvande böra bestämmas lika med den, som finnes
stadgad för kyrkorådets välde ledamöter.

Då emellertid enligt gällande kyrkostä mmoförordningar den tid, för
hvilken ledamöter af kyrkorådet väljas, är bestämd olika för Stockholm och
för öfriga delar af riket, nemligen i förra fallet till två år och i det senare
till fyra år, torde jemväl tiden för kyrkovärdsuppdragets utöfvande böra
bestämmas för Stockholm till två år, på sätt äfven Stockholms stads konsistorium
i sitt förenämnda yttrande hemstäit, samt för öfriga delar af
riket till fyra år.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

15

Med hänsyn dertill, att i kyrkostämmoförordningarna inrymmas stadganden
angående såväl tillsättande af kyrkovärdar som val af öfriga ledamöter
i kyrkorådet, anser jag föreskrifter i nu angifna syfte lämpligast
böra meddelas genom tillägg till nämnda förordningar.

På grund af hvad Riksdagen i sill ofvanberörda skrifvelse andragit
och hvad jag nu i öfrig! anfört, hemställer jag följaktligen i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att
antaga uppgjorda förslag till

l:o. Förordning angående ändrad lydelse af § 23 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; samt

2:o. Förordningen angående ändrad lydelse af § 25 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november
1863.»

Nämnda förslag blefvo härefter af departementschefen upplästa.

I hvad föredragande departementschefen anfört förenade sig statsrådets
öfriga ledamöter.

Hvad statsrådet sålunda i underdånighet hemstält
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse bilagan litt. B till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hugo Boman.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.