Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18

Proposition 1893:18

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
5

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

7

N:o 18.

Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse
af ett jordområde till botaniska trädgården i
Upsala; gifven Stockholms slott den 20 januari 1893.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver ecklesiastikärenden för
denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:

att ett söder om botaniska trädgården i Upsala beläget och dertill
gränsande område, utgörande, enligt en af C. Sjöholm upprättad karta, ett
tunnland 16,6 kappland eller i det närmaste 75 ar samt tillhörande den
landshöfdingen i Upsala län förut anslagna löningsjord, må till Upsala
universitet för utvidgning af dess botaniska trädgård för all framtid upplåtas
utan annan ersättning från universitetets sida än som för innevarande
arrendeperiod är med arrendatorn öfverenskommen.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

Ang. upplåtelse
af
ett jordområde
till
botaniska
trädgården
i upsala.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20
januari 1893.

, ■. \\''j\ •

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,
friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Giluam,
friherre Rappe,

Christerson.

Departementschefen, statsrådet Gilljam, anförde:

»Uti en till kanslern för universitetet i Upsala ingifven, af kanslern
till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad skrift har det större akademiska konsistoriet
gjort framställning om vidtagande af sådana åtgärder, hvarigenom
universitetets botaniska trädgård kunde få för all framtid förfoga öfver en
söder om trädgården samt bakom Upsala läns trädskola belägen, Eders
Kongl. Maj:t och kronan tillhörig åker, innehållande enligt en af förste

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 18.

9

landtmätaren C. Sjöholm åren 1866 och 1867 upprättad karta en areal af
1 tunnland 16,6 kappland.

I berörda skrifvelse har konsistoriet anfört följande:

Redan för flera år sedan hade prefekten för universitetets botaniska
institution fäst drätselnämndens vid universitetet uppmärksamhet på önskvärdheten
deraf, att botaniska trädgården kunde förvärfva ifrågavarande
område. Detta område vore, enligt hvad prefekten upplyst, för botaniska
trädgården behöfligt dels såsom upplagsplats för jord af olika slag, afskräde^
komposter m. m., dels ock för odling af sådana växter, hvilka trädgården
måste ega i reserv för att användas, då, såsom årligen inträffade,
luckor i de vetenskapligt ordnade qvarteron af en eller annan orsak uppstode,
hvarförutom, enär under de senare åren flera enskilda hus uppförts
i trädgårdens omedelbara närhet, klokheten fordrade, att man sökte förekomma,
att trädgården blefve alldeles kringbyggd och särskildt att skymmande
byggnader uppfördes på den ifrågavarande söder om trädgården
belägna marken. Med anledning af hvad prefekten sålunda anmält, och
då drätselnämnden, som till fullo godkänt de skäl, som talade för nämnda
åkerstyckes behöflighet för botaniska trädgården, dock ansett det till en
början vara lämpligast, att trädgården genom arrende förvärfvade dispositionsrätt
öfver åkern, hade den 14 mars 1887 med landshöfdingen, grefve
A. L. Hamilton, som på arrende innehade ifrågavarande kronan tillhöriga
åker, träffats den öfverenskommelse, att trädgården skulle, så länge grefve
Hamilton innehade åkern, få mot en årlig afgift af femtio kronor arrendera
densamma. Då emellertid den omständigheten, att trädgårdens nuvarande
besittningsrätt vore kortvarig och till sitt framtida fortbestånd oviss, lade
hinder i vägen för vidtagande af sådana anordningar å jordområdet, som,
huru önskvärda och förmånligt de än kunde vara, medförde något större
utgifter, samt under dessa förhållanden trädgården ej kunde på långt när
ega det gagn af jorden, som den skulle hafva, om besittnings- eller dispositionsrätten
vore för all framtid tryggad, hade prefekten å nyo vändt sig
till drätselnämnden i denna angelägenhet, dervid tilläggande, att han numera
hade så mycket större skäl härtill, som det måhända snart blefve
nödvändigt, att trädgårdens drifbänkar förflyttades till nämnda åkerstycke,
hvilken förflyttning ur flera synpunkter vore för trädgården mycket förmånlig.
På grund häraf hade prefekten anhållit, att drätselnämnden måtte
vidtaga sådana åtgärder, att åt botaniska trädgården tillförsäkrades den
framtida nyttj anderätten till åkern. Förmånligast vore härvid, om Kongl.
Maj:t och kronan utan ersättning öfverläte åkern till botaniska trädgårdens
utvidgning, men för den händelse, att sådant ej läte sig göra, hade prefekten
ifrågasatt, antingen att universitetet genom köp eller utbyte mot
Bill. till Rilcsd. Prof. 1893. 1 Sarnl. 1 Afd. 10 Höft. 2

10

Kongl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 18.

annan mark förvärfvade sig åkern, eller att den lemnades till trädgården
mot en skälig årlig afgift, att utgå af trädgårdens årsanslag; varande dock
af prefekten uttalad den förhoppning, att, som årsanslaget, jemfördt med
andra botaniska trädgårdars, vore mycket ringa, den åstundade fördelen
måtte utan sådant betungande vilkor kunna vinnas. Med anledning af den
sålunda förnyade framställningen hade drätselnämnden, som ansett det vara
för botaniska trädgården synnerligen fördelaktigt, om åkern kunde åt trädgården
förvärfvas, men som funnit detta, då lämplig vederlagsjord icke af
universitetet innehades, ej kunna ske genom jordutbyte, hos det större
akademiska konsistoriet gjort hemställan om utverkande i vederbörlig ordning
af tillstånd, att åkern finge, helst kostnadsfritt eller, om detta icke
läte sig göra, mot eu så billig köpeskilling som möjligt till botaniska
trädgården för all framtid öfverlåtas; hvarjemte drätselnämnden meddelat,
att, derest ifrågavarande köp komme till utförande, drätselnämnden tänkt
sig, att köpeskillingen skulle på sådant sätt liqvideras, att universitetet
förskottsvis utlade köpesumman samt att derefter botaniska institutionen,
med anlitande af sitt årsanslag, antingen å köpeskillingen till universitetets
kassa erlade en årlig ränta efter högst 4 för hundra eller ock medelst
amortering, hvarom närmare finge med institutionen aftalas, till universitetet
inbetalade köpeskillingsbeloppet.

Sedan konsistoriet på grund af sålunda anförda förhållanden begärt
kanslerns medverkan i ämnet, har denne, med öfverlemnande af konsistoriets
skrift och deri åberopade karta, hos Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig
framställning om nådigt tillstånd dertill, att ifrågavarande åker måtte,
helst kostnadsfritt eller, om detta icke kunde ske, mot en så billig köpeskilling
som möjligt, till universitetets botaniska trädgård för all framtid
öfverlåtas.

Efter nådig remiss hafva yttranden i ärendet afgifvits af jordens nuvarande
arrendator, landshöfdingen grefve Hamilton, förste landtmätaren
och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, domänstyrelsen och
kammarkollegium.

Dervid har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, att den
i och för sig obetydliga jordlotten måtte efter utgången af det nu löpande
arrendet utan ersättning upplåtas till utvidgning af botaniska trädgården;
och har domänstyrelsen erinrat, att jordområdet jemte annan landshöfdingen
i Upsala län förut anslagen löningsjord blifvit genom kammarkollegii kontrakt
den 28 februari 1876 utarrenderadt för landshöfdingelöneregleringsfondens
räkning på tjugu års tid från midfastan samma år till förutvarande
indelningshafvaren, landshöfdingen grefve Hamilton, samt att arrendeafgiften
för samtliga under arrendet inbegripna områden, tillsammans omfattande

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

168 qvadratref 30 qvadratstänger eller 14 hektar 84 ar, utgjorde 760
kronor, som jemlikt nådiga brefvet den 30 maj 1884 numera inginge till
statsverket, hvarjemte domänstyrelsen meddelat, att genom den föreslagna
jordupplåtelsen någon olägenhet för den utarrenderade jordens skötsel i
öfrigt ej kunde anses uppstå. Kammarkollegium har anfört, att kollegium
funnit det vara af handlingarna ådagalagdt, att jordområdet i fråga vore
för botaniska trädgården behöfligt, hvadan och då dels dess afskiljande
från arrendekomplexen, enligt hvad domänstyrelsen vitsordat, icke medförde
någon olägenhet i den öfriga jordens skötsel, dels en ersättning i den ena
eller andra formen skulle leda till en inskränkning i statsanslaget för
universitetets botaniska institution, kollegium funne sig böra hemställa, att
Eders Kong]. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition, ej mindre
att området måtte till angifna ändamålet för all framtid upplåtas, än
äfven att sådan upplåtelse måtte ega rum utan annan ersättning från universitetets
sida, än som för innevarande arrendeperiod vore med arrendatorn
grefve Hamilton öfverenskommen.

På grund af hvad i ärendet förekommit får jag, efter samråd med
chefen för finansdepartementet och i öfverensstämmelse med hvad kammarkollegium
tillstyrkt, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att medgifva:

att ett söder om botaniska trädgården i Upsala beläget och dertill
gränsande jordområde, utgörande enligt en af C. Sjöholm upprättad karta,
1 tunnland 16,fi kappland eller i det närmaste 75 ar samt tillhörande den
landshöfdingen i Upsala län förut anslagna löningsjord, må till Upsala
universitet för utvidgning af dess botaniska trädgård för all framtid upplåtas
utan annan ersättning från universitetets sida, än som för innevarande
arrendeperiod är med arrendatorn öfverenskommen.»

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla departementschefens,
af statsrådets öfriga ledamöter biträdda,
hemställan; och skulle proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse bilagan vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

C. E. Blom.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.