Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16

Proposition 1891:16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

1

K:o 16.

Kong!, Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående dödande
af en till säkerhet för statens fordran lios Gotlands jernvägsaktiébolag
uti bolagets jernväg meddelad inteckning; gifven
Stockholms slott den 19 december 1890.

Med åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden
den 19 december 1890 vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,

att den inteckning, som till säkerhet för statens fordran hos Gotlands
jernvägsaktiebolag meddelats i bolagets jernväg, måtte få dödas,
så vidt den afser det i statsrådsprotokollet omförmälda, å södra sidan
om Visby hamn belägna område om 8,ss qvadratref.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

F. L. Groll,

Bill, till Biksd, Prot. 1891. 1 Sami. 1 Afä. 10 Haft,

1

2

Kongl. Maj:ts Nåd, ''Proposition N:o 16.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, kallet inför
Hans Maj :t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
19 december 1890.

N är var and e:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: herr Wennerberg,

friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Statsrådet herr friherre von Otter anmäldes vara af sjukdom
hindrad att närvara.

44:o.

Departementschefen, statsrådet Groll anförde härefter:

»Sedan Eders Kongl. Maj:t den 5 maj 1876 beviljat Gotlands
jernvägsaktiebolag rättighet att anlägga och till allmänt begagnande
mot afgift upplåta jernväg från Visby till Hemse kyrka och tillika be -

3

Kongl. May.ts Nåd Proposition N:o 16.

rättigat bolaget att enligt gällande lag och författningar till sig lösa
och med full eganderätt besitta den enskilda personer, menigheter eller
inrättningar tillhöriga jord, som blefve erforderlig för jernvägens anläggning
enligt den plan, som kunde blifva faststäld, täcktes Eders
Kong]. Maj:t dels den 10 november 1876 fastställa en af löjtnanten vid
väg- och vattenbyggnadscorpsen C. A. Husberg upprättad plan för
jernvägsanläggningen, utom hvad anginge föreningen mellan stationen
vid Visby och dervarande hamn, dels ock den 8 juni 1877 gilla den
å en af ingeniören I. Danielsson upprättad planritning och tillhörande
detaljritning med grön färg betecknade sträckningen för banans ledande
från stationen vid Visby till och utmed hamnen samt godkänna dertill
hörande profilritningar å planchen A, under vilkor att jernvägsspåret
utmed kajen ej finge förläggas närmare intill de å kajen anbringade
fastgöringspollarne af jern för fartyg, än att afståndet mellan omförmälda
pollares inre sida och den till kajen närmaste jernvägsskenans
ytterkant blefve minst sju fot.

Den 24 november 1876 beviljade Eders Kongl. Maj:t ofvan bemälda
bolag för dess jernvägsanläggning ett låneunderstöd af femhundratusen
kronor att utgå af de medel, samma års Riksdag anvisat
till understödjande af enskilda jernvägar.

Uppå ansökan af styrelsen för jernvägsaktiebolaget meddelade
Stockholms rådstufvurätt den 12 september 1881 lagfart å Gotlands
jernväg, deruti inbegripet ett å södra sidan om Visby hamn beläget
område om 8,85 qvadratref, och derefter har inteckning med främsta
betalningsrätt blifvit i jernvägen meddeladt för statslånet.

Under förmälan att nyssberörda område om 8,85 qvadratref vore
staden tillhörigt och blifvit, staden oåtspord, tillagdt jernvägen, hafva
uti särskilda till Eders Kongl. Maj:t ingifna skriftliga framställningar af
den 9 juli och den 12 augusti 1890 ej mindre styrelsen för Gotlands
jernvägsaktiebolag i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes i nåder medgifva att ifrågavarande 8,ss qvadratref, som å expropriationskartan
öfver jernvägen blifvit upptaget under litt. A, finge
från jernvägen afsöndras för att till Visby stad åter afträdas, än äfven
stadsfullmägtige i Visby i underdånighet hemstält, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå. Riksdagen medgifva, att den inteckning, som, till
säkerhet för statens fordran hos jernvägsbolaget, meddelats i jernvägen
med hvad dertill hörer, finge dödas, såvidt den afsåge nämnda område.

Jernvägsbolagsstyrelsen uppger i sin skrifvelse, att detta område
icke blifvit af bolaget taget i besittning eller varit behöfligt för jernvägen
under de tolf år, den varit för trafik öppnad, och att bolaget

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

äfven för framtiden torde kunna undvara detsamma. Stadsfullmägtige
anse att, som stadens hamnområde är synnerligen inskränkt, området
är för staden välbehöfligt, men framhålla svårigheten för staden att på
lämpligt sätt tillgodogöra sig detsamma, så länge eganderätten dertill
är omtvistad och området graveras af inteckning för statens fordran.

Af hvad i ärendet anförts synes framgå, bland annat, följande:

Sedan hamndirektionen vid sammanträde år 1878 med styrelsen
för jernvägsbolaget . enats om att en till sina gränser angifven del af
hamnområdet borde till jernvägen för dess behof öfverlemnas, och detta
förslag blifvit stadsfullmägtiges pröfning understäldt, remitterades samma
förslag till stadens drätselkammare, som — med tillkännagifvande att det
ifrågasatta området utgjordes af 42,592 qvadratfot öster om jernvägsspåret
samt af den till kolupplag af jernvägen vester om samma spår
begagnade plats — fann förslaget att afhända staden större delen af
dess dyrbara mark söder om hamnen vara tilltaget i sådana dimensioner,
att bifall dertill icke borde komma i fråga, helst obetydligt utrymme
sedan skulle blifva öfrigt till behöflig! upplag för ångbåts- och segelfartygstrafiken,
samt än mindre för enskilda magasiner eller andra vid
hamnen oumbärliga byggnader; och drätselkammaren hemstälde derför,
att af hamnområdet söder om hamnens materialbod öster om jernvägsspåret
skulle för jernvägens behof upplåtas endast 7,750 qvadratfot,
som syntes vara för ändamålet till fyllest. Med stöd häraf beslöto också
stadsfullmägtige den 8 juli 1877, att allenast detta område om 7,750
qvadratfot skulle till jernvägen upplåtas.

Styrelsen för jernvägsbolaget uppdrog derefter åt ingeniören Danielsson
att uppgöra plan för framtida behof af jernvägsspår vid Visby
hamn, och afgafs den 15 december 1879 detta förslag, beledsagadt af
en planritning med påskrift »plan för utläggning af jernvägsspår vid
Visby hamn». Danielsson förklarade emellertid dei’vid i utlåtande, att
han för sin del ansåge det nya spårsystemet vid hamnen vara för jernvägen
obehöfligt och icke böra utläggas förr än staden derom komme
att göra framställning. Sedan denna planritning emellertid blifvit försedd
med godkännande af statens kontrollerande ingeniör, numera
aflidne kaptenen Alb. Blix, anhöll bolagsstyrelsen, att stadsfullmägtige
måtte antingen till bolaget med eganderätt afstå de å kartan med litt.
A och B utmärkta qvarteron, utom de delar deraf, som streckats med
röd färg, staden dock förbehållet att nyttja marken, till dess den blefve
för jernvägen behöflig, eller ock besluta att framdeles lemna bolaget
det område, hvaraf bolaget kunde blifva i behof; men den 9 november

0

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 16.

1880 beslöto stadsfullmägtige att vidblifva sitt ofvan berörda, den 8 juli
1879 i frågan fattade beslut.

Expropriationslandtmätaren, kommissionslandtmätaren M. C. Liander
har den 30 april 1879 upprättat beskrifning öfver den jord, som blifva
exproprierad i och för jernvägsanläggningen, deri dock icke finnes
upptaget ifrågavarande jordområde om 8,ss qvadratref, men, sedan styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader, efter det afsyning å
jernvägen egt rum, derå utfärdat afsyningsbetyg den 9 oktober 1880,
har Liander den 23 april 1881 till beskrifningen fogat följande tillägg:

»Supplement till beskrifningen öfver exproprierad jord till Gotlands
jernväg:

Visby stad upplåter ytterligare till jernvägen:

	Kef.	st. |	Tid	Kpld
Litt. a. Till hamnplats vid Visby hamn.........	8	85 i	1	18,6
Summa	8	85	1	18,6

Sålunda, enligt statens kontrollerande ingeniörs bestämmande, å expropriationskartan
inlagdt samt af mig rätteligen uträknadt; betygar
Ulricehamn, Vegby den 23 april 1881.

På embetets vägnar:

M. C. Liander,

Kommissionslandtmätare och förordna*! expropriationsingeniör».

Derefter erhöll, såsom ofvan nämnts, bolaget den 12 september
1881 lagfart å jernvägen, och voro vid ansökningen härom fogade, bland
andra handlingar, dels karta öfver jernvägen i tio blad med åtecknadt
bevis af den 25 april 1881 af kommissionslandtmätaren Liander, att
densamma vore lika med den af honom åren 1877 och 1878 upprättade
expropriationskarta öfver jernvägen, dels ock ofvan berörda den 30
april 1879 upprättade beskrifning öfver den jord, som blifvit exproprierad
för jernvägens anläggning, jemte sammandrag af samma beskrifning
med derå af Liander tecknadt bevis af den 20 augusti 1881,
att, sedan beskrifningen upprättades, ingen förändring i det till jernvägen
utlagda område egt ruin, hvadan handlingen utgjorde beskrifning
till den med bevis af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
den 23 maj 1881 försedda plankarta; och kom sålunda att i lagfarten
å jernvägen inbegripas äfven ifrågavarande område 8,85 qvadratref.

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Uti sin ofvan berörda underdåniga ansökning i ärendet hafva
stadsfullmägtige meddelat, att kommissionslandtmätaren Liander numera
uppgifva, att det af honom vid beskrifningen fogade supplementet af
den 23 april 1881 tillkommit på grund af en vid tiden, då lagfart söktes
å jernvägen, af bolagets verkställande direktör, doktor E. Leijer
öfverlemnad, med kontrollerande ingeniörens, kaptenen A. Blix’ godkännande
försedd karta, å hvilken den i supplementet omförinälda
»hamnplats» skulle hafva upptagits, men att någon sådan karta icke
funnes bland de till jernvägsanläggningen hörande handlingarna och
efter all sannolikhet aldrig funnits. Nämnda uppgift hade, enligt hvad
stadsfullmägtige vidare förmäla, påtagligen sin grund i en missuppfattning
af den med kontrollerande ingeniörens godkännande försedda, bland
jernvägens handlingar befintliga karta öfver den af ingeniören Danielsson
uppgjorda »plan för utläggning af jernvägsspår vid Visby hamn», hvilken
blifvit här ofvan omnämnd. Då emellertid Danielsson i sitt denna
karta åtföljande utlåtande uttryckligen framhållit, att denna jord icke
vore för jernvägen behöflig och att planen tillkommit uteslutande i
Visby stads intresse, kunde kontrollerande ingeniörens å kartan tecknade
godkännande icke rimligtvis tolkas vidsträcktare än att från hans sida
hinder ej mötte för att det föreslagna spårsystemet sattes i samband
med jernvägen, men ingalunda såsom något förklarande att jorden vore
för jernvägen behöflig. Allenast genom berörda supplement och till
följd af Lianders å expropriationskartan och å den kartan tillhörande
beskrifningen tecknade intyg hade sålunda inträffat, att nu ifrågavarande
8,85 qvadratref af stadens hamnområde blifvit ej allenast af jernvägsbolaget
lagfarna, utan äfven tillika med jernvägen med hvad dertill i
öfrigt hörde intecknade för den af staten lemnade försträckningen å
500,000 kronor, oaktadt hvarken Eders Kongl. Maj:t tillåtit bolaget att
expropriera berörda område eller stadsfullmägtige för sin del bifallit
detsammas afstående till jernvägen.

Öfver de af stadsfullmägtige och styrelsen för Gotlands jernvägsaktiebolag
gjorda underdåniga ansökningar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
till följd af nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande
af den 30 sistlidne september och hemställer deruti, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes till ansökningarna lemna nådigt bifall.

Slutligen hafva fullmägtige i riksgäldskontoret lemnats tillfälle att
i ärendet sig yttra, och hafva fullmägtige i utlåtande af den 30 oktober
1890 anfört följande:

A jernvägsbolagets statslån, som ursprungligen utgjorde 500,000
kronor, återstodo oguldna dels ett icke förfallet kapitalbelopp af 476,558

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

kronor 41 öre, dels 1889 års annuitet 25,000 kronor, hvarjemte bolaget
häftade i skuld för oguldna räntor med 74,243 kronor 6 öre, då alltså
bolagets hela skuld till riksgäldskontoret för närvarande utgjorde 575,801
kronor 47 öre. Såsom säkerhet för denna sin fordran hade riksgäldskontoret
inteckning med främsta betalningsrätt i bolagets jernväg.

Den pant, som riksgäldskontoret sålunda innehade, torde emellertid
icke ega så högt värde, att densamma kunde utan risk för statsverket
minskas. Tvärt om syntes den omständigheten, att bolaget icke
förmått fullgöra stadgad annuitetsliqvid, särskildt mana till omsorg derom,
att pantens värde uppeliölles. Dertill komme, att, i händelse Visby
städs och Gotlands handelsomsättning framdeles skulle ökas och trafiken
å jernvägen derigenom växa, det måste vara af stor vigt för bolaget
att vid eu slutstation af den betydenhet som Visby hamn ega tillräckligt
utrymme.

Betraktades föreliggande ansökningar endast ur ofvan angifna
synpunkter, ansåge sig fullmägtige icke kunna tillstyrka bifall till desamma.

Dessa synpunkter torde likväl, enligt hvad fullmägtige vidare
yttra, icke böra få anses utgöra hinder för de i förevarande båda ansökningar
ifrågasatta åtgärder, derest Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen
skulle finna de i saken anförda omständigheter innefatta tillräcklig anledning
att medgifva, det omförmälda område finge till Visby stad
återlemnas och förberörda inteckning dödas, såvidt den besvärade samma
område.

Då af hvad i detta ärende förekommit synes framgå att ifrågavarande
område, 8,85 qvadratref, blifvit till följd af missuppfattning intaget
i den å jernvägen meddelade lagfart och till följd deraf äfven för
statslånet intecknats, torde detta förhållande böra rättas sålunda, att
området afsöndras från jernvägen och, fritt från gravationer, till staden
återställes. Som emellertid, jemlikt 11 § i förordningen angående lagfart
och inteckning af jernväg den 15 oktober 1880, mark ej må från
intecknad jernväg afsöndras, så vida icke marken är från inteckning fri,
får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen medgifva,

att den inteckning, som till säkerhet för statens fordran hos Gotlands
jernvägsaktiebolag- meddelats i bolagets jernväg, måtte få dödas,

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

såvidt den afser ofvan berörda, å södra sidan om Visby hamn belägna
område om 8,85 qvadratref.

Till denna af statsrådets öfrige ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt
bifall; och skulle proposition till Riksdagen aflåtas
af den lydelse bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Adolf Berencrenig.