Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14
Proposition 1893:14
- kammare
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 7
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
1
Utom IJh *:\iM .l^novf
fy!; V ii f'' irn ''A h l <> { l4) 1) o f 1J
OI) <-
.L,x
hoii
j■ v,'' t ’1
[ni/!
11
0
JN:o 11.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anslag till
utvidgande af kasernetablissementet i Östersund och Svea
ingeniörbataljons härvarande kasernetablissement äfvensom
till uppförande af ett nytt kasernetablissement för Norrlands
trängbataljon m. m-; gifven Stockholms slott den 20 januari
1893.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva,
att af den för de s. k. gardestomterna inflytande köpesumma må
användas, till utvidgning af kasernetablissementet i Östersund 645,000
kronor, till uppförande af ett nytt kasernetablissement för Norrlands
trängbataljon 355,000 kronor samt till erforderliga utvidgningar af Svea
ingeniörbataljons härvarande kasernetablissement 85,000 kronor, med
rätt för Kongl. Maj:t att i mån af behof till anskaffande af nödiga
inventarier för etablissementet i Östersund och för Norrlands trängbataljons
kasernetablissement anvisa möjligen uppstående öfverskott å
de sålunda för nämnda byggnadsarbeten anslagna medel,
Bih. till Rilcsd. Prof. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft. (N:is 14—15.) 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 14.
äfvensom att vid bifall dertill bemyndiga Kongl. Maj:t att intill
ett belopp af 1,085,000 kronor utaf tillgängliga medel förskjuta hvad
som för ifrågavarande ändamål kan erfordras.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Axel Rappe.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 14.
3
>)!''/
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 20
januari 1893.
\j r • • < ■ t , r , * t i • .
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leweniiaupt,
Statsråden: friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,
Östergren,
Groll,
Wikblad,
Gilljam,
friherre Rappe,
Christerson,
Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe
föredrog i underdånighet:
Departementschefen anförde:
Enligt den af t. f. chefen för generalstaben framlagda plan för
öfvergången till den förbättrade härordningen, hvilken blifvit lagd till
grund jemväl för de framställningar beträffande härordningsfrågan, som
af Eders Kongl. Maj:t till nu pågående Riksdag aflåtits, skulle vid
slutet af nästkommande år organisationen af Norrlands artilleriregemente
och Norrlands trängbataljon komma att vara åtminstone delvis genom
-
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
förd. Så skulle vid förstnämnda regemente manskapspersonalen vid
nämnda års slut vara uppbringad till sin planenliga styrka, under det
att vid Norrlands trängbataljon skulle finnas anstälda, förutom erforderligt
antal officerare, 16 underofficerare och 64 korpraler och menige.
Det torde alltså vara nödvändigt att vidtaga åtgärder i syfte att de
för dessa truppförband afsedda kasernetablissement må kunna under
loppet af år 1894 tagas i bruk.
Hvad Norrlands artilleriregemente angår, lärer förstås af sig sjelft,
att detsamma bör i sin helhet förläggas till Östersund, der ett kasernetablissement
afsedt för 2 batterier är under uppförande och i det närmaste
färdigt. Rörande de utvidgningar i detsamma, som för hela
regementets inrymmande derstädes erfordras, har arméförvaltningen å
fortifikationsdepartementet i sitt utlåtande den 28 september 1892 om
den förbättrade härordningen afgifvit underdånigt yttrande. Vid etablissementet
skulle af sådan anledning tillkomma 2 divisionskaserner,
en köks- och en matsalsbyggnad, en sjukpaviljong samt en vakt- och
arrestbyggnad. Dessutom skulle dels de nu i kanslihuset inredda sjuk-,
vakt- och arrestlokalerna, som för sina ändamål blifva otillräckliga,
ändras till kanslilokaler, såsom redan vid uppgörande af förslaget till
denna byggnad varit för nu inträffade eventualitet afsedt, dels ridhuset
förlängas med ytterligare två volter, dels stallet tillbyggas för 118
hästar och förrådet för inrymmande af ytterligare 4 fältbatterier samt
2 reservbatterier och 2 ammunitionskolonner, och dels slutligen den
nuvarande köks- och matsalsbyggnaden, hvilken beräknats endast för
en division, inredas till marketenteri.
Den härför nödiga kostnad är, på sätt jag i mitt till statsrådsprotokollet
för den 14 oktober 1892 afgifna yttrande i fråga om den
förbättrade härordningen upplyste, af arméförvaltningen beräknad till
645,000 kronor, så att, då dertill lägges det belopp, 366,300 kronor,
som för ändamålet redan anvisats, hela kaserneteblissementet skulle
komma att kosta 1,011,300 kronor eller något mera än den till 948,000
kronor antagna kostnaden för de för 2:dra Svea och 2:dra Göta artilleriregementen
erforderliga nya kasernetablissement; och beror, enligt hvad
arméförvaltningen anmärker, detta förhållande dels på de i Östersund
mycket stegrade byggnadsprisen och dels derpå, att etablissementet
icke kunnat på en gång uppföras.
Hvad beträffar frågan om det för Norrlands trängbataljon nödiga
kasernetablissement, äro visserligen de förberedande undersökningar,
som måste föregå valet af ort för detsamma, ännu icke afslutade, men
då det af hittills ingångna meddelanden synes med bestämdhet framgå,
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
att det jordområde, som för etablissement erfordras, på alla de platser,
hvilka såsom förläggningsort ifrågasatts, kan erhållas utan kostnad för
statsverket, lärer nämnda omständighet icke utgöra hinder för frågans
hänskjutande till Riksdagen.
Enligt den plan för etablissementet, som af arméförvaltningen å
fortifikationsdepartementet i dess förenämnda utlåtande framlagts, skulle
detsamma bestå af kanslibyggnad af sten, kasernbyggnad likaledes af
sten, köks- och matsalsbyggnad jemte marketenteri, sommarbarack,
sjukpaviljong af trä, exercishus af trä, ridhus af sten med 2 volter,
vinterstall för 21 hästar, sommarstall för 36 hästar, skosmedja, förrådsbyggnad
samt afträdesbyggnad. Och skulle, på sätt jag i mitt förut
omförmälda anförande till statsrådsprotokollet för den 14 sistlidne oktober
upplyste, kostnaden för etablissementet, deri inberäknadt hvad
som erfordrades för planering, stensättning och gripning samt vatten-,
aflopps- och åskledningar m. m. dylikt, uppgå till 355,000 kronor.
Slutligen torde de förändringar i Svea ingeniörbataljons härvarande
kasernetablissement, hvilka nödvändiggöras af den beslutade
uppsättningen af ett nytt parkkompani, jemväl snarast möjligt böra
komma till utförande. Enligt arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet
meranämnda utlåtande skulle derför erfordras, att till parkkompaniets
inrymmande fältsignalkompaniets kasern försåges med en
påbyggnad, hvarigenom en lokal i hvarje ingeniörkompani blefve ledig
att användas, under vintern till förbättring af manskapets nu allt för
trånga inqvartering och under sommaren till beväringens inrymmande,
för hvilket ändamål nödiga lägenheter nu ej finnas att tillgå. Södra
delen af stallbyggnaden, hvilken nu är inredd till fordonsförråd, skulle
vidare ominredas till stall för det ökade antalet hästar vid bataljonen,
och slutligen ett nytt fordonsskjul för 106 fordon uppföras. Kostnaden
för dessa förändringar beräknades, på sätt jag vid afgifvande af mitt
förenämnda underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet för den 14
oktober 1892 likaledes hade tillfälle upplysa, till 85,000 kronor.
I fråga om de för de nya kasernetablissementen erforderliga inventarier
yttrade sig arméförvaltningen å intendentsdepartementet i sitt
den 23 september 1892 afgifna underdåniga utlåtande angående den
förbättrade härordningen. Enligt detsamma skulle, hvad angår artilleriet
i dess helhet, för detta ändamål erfordras 55,000 kronor samt för Norrlands
trängbataljon, hvilken, då för Vendes trängbataljon skånska husaroch
dragonregementenas inventarier å Herrevadskloster och i Ystad
blefvo disponibla, vore den enda af do nya trängbataljonerna, för
hvilken sådan anskaffning vore af nöden, 20,000 kronor, under det att
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
för Svea ingeniörbataljon, hvars manskapsstyrka icke komme att ökas,
några nya kaserninventarier icke erfordrades. Då af det för artilleriet
i dess helhet uppgifna behof torde komma att belöpa på Norrlands
artilleriregemente, skulle alltså för nu ifrågavarande ändamål ett belopp
af i rundt tal 38,000 kronor ytterligare vara af nöden. Det synes mig
emellertid kunna antagas, att från blifvande besparingar å de för truppförbandens
uppsättning anvisade medel böra kunna hemtas ej oväsentliga
bidrag till gäldande af dessa kostnader, så att, derest Eders Kongl.
Maj:t tillika af Riksdagen bemyndigas att i mån af behof för ändamålet
jemväl använda det öfverskott, som å de beräknade byggnadsanslagen
till äfventyrs kan uppkomma, särskild! anslag för inventariers anskaffande
åtminstone ej för närvarande synes mig böra af Riksdagen äskas.
Hvad slutligen angår sättet för gäldande af de kostnader, som
sålunda skulle för nu ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten erfordras,
torde, på sätt jag också antydde, då jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet
för den 14 oktober 1892 i förbigående berörde denna fråga,
den behållning, som vid den pågående försäljningen af de s. k. gardestomterna
beräknats uppkomma, i främsta rummet böra till denna utgift
användas. Då försäljningen ännu ej är afslutad, och sålunda några
kontanta medel af beskaffenhet att genast kunna tagas i anspråk hitintills
ej influtit, blir deraf visserligen en följd, att nödiga tillgångar
från annat håll måste för ändamålet förskjutas; men å andra sidan torde
böra medgifvas, att ifrågavarande försäljningsmedel med hänsigt till
beskaffenheten af den stadsegendom, de representera, synnerligen väl
lämpa sig att på detta sätt användas, och den hittills i fråga om försäljningen
vunna erfarenhet gifver ej anledning till någon farhåga, att
den beräknade köpeskillingen ej skall i sinom tid komma statsverket
till godo.
Då enligt den utredning i ämnet, som af min företrädare lemnades
i hans anförande till statsrådsprotokollet för den 4 februari 1892 rörande
den då för Eders Kongl. Maj:t föredragna frågan om nytt kasernetablissement
för lifgardet till häst, behållningen vid gardestomternas
försäljning beräknas uppgå till 1,117,325 kronor, och ett belopp af
1,085,000 kronor nu ifrågasatts att å nämnda behållning anvisas, skulle
alltså en summa af 32,325 kronor komma att deraf återstå att för ytterligare
kasernbyggnader användas.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att medgifva,
att af den för de s. k gardestomterna inflytande köpesumma må
användas, till utvidgning af kasernetablissementet i Östersund 645,000
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 14.
kronor, till uppförande af ett nytt kasernetablissement för Norrlands
trängbataljon 355,000 kronor samt till erforderliga utvidgningar af Svea
ingeniörbataljons härvarande kasernetablissement 85,000 kronor, med
rätt. för Eders Kongl. Maj:t att, i mån af behof, till anskaffande af
nödiga inventarier för etablissementet i Östersund och för Norrlands
trängbataljons kasernetablissement anvisa möjligen uppstående öfverskott
å de sålunda för nämnda byggnadsarbeten anslagna medel,
äfvensom att vid bifall dertill bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att
intill ett belopp af 1,085,000 kronor utaf tillgängliga medel förskjuta
hvad som för ifrågavarande ändamål kan erfordras.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
yttrat och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
gilla och bifalla; och skulle proposition i ämnet till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. A vid
detta protokoll utvisar.
Ex protocollo
F. Lagerfelt.
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.