Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13

Proposition 1896:13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

7

N:o 13.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till
lag angående ändrad lydelse af 4 kap. 10 § strafflagen,
lag angående ändrad lydelse af 35 § strafflagen för
krigsmagten och lag angående ändring i 11 § 9 punkten
af förordningen om nya strafflagens införande och hvad
i afseende derå iakttagas skall den 16 februari 1864;
gifven Stockholms slott den 24 januari 1896.

Under åberopande af bifogade i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll vill Kongl. Maj:ts härmed, jemlikt § 87 regeringsformen,
föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

l:o) lag angående ändrad lydelse af 4 kap. 10 § strafflagen;

2:o) lag angående ändrad lydelse af 35 § strafflagen för krigsmagten
och

3:o) lag angående ändring i 11 § 9 punkten af förordningen om
nya strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den
16 februari 1864.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
städse väl bevågen.

OSCAR.

Aug. östergren.

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

Förslag

till Lag angående ändrad lydelse af 4 kap. 10 § strafflagen.

... Härigenom förordnas, att 4 kap. 10 § strafflagen skall erhålla
följande förändrade lydelse:

Förekomma till verkställighet på en gång flera domar, hvarigenom
samma person blifvit till straff dömd, och äro straffen af beskaffenhet,
att de, efter ty förut är sagdt, ej kunna jemte hvarandra
verkställas; förordne Konungens befallningshafvande, huru straffen skola
sammanläggas.

Förslag

till Lag angående ändrad lydelse af 35 § strafflagen för krigsmagten.

. „ Härigenom förordnas, att 35 § strafflagen för krigsmagten skall
erhålla följande förändrade lydelse:

Förekomma till verkställighet på en gång flera beslut, hvarigenom
samma person blifvit fäld till straff, och äro straffen af beskaffenhet,
att de ej kunna, mot gällande föreskrifter, jemte hvarandra verkställasj
göres om förhållandet anmälan hos krigsöfverdomstolen, som förordnar
huru straffen skola sammanläggas; dock att, der besluten blifvit
till Konungens befallningshafvande för verkställighet öfverlemnade,
Konungens befallningshafvande eger att om sammanläggningen förDer
disciplinstraff blifvit af befälhafvare någon ålagdt, men verkställandet
deraf på sätt i 153 § sägs anstår i afvaktan på utslag öfver
annat ^ mot den straffskyldige vid domstol angifvet brott, för hvilket
han hålles häktad, skall samma domstol, i händelse han sakfälles för det
der åtalade brottet, men straffet för samma brott ej kan mot gällande
föreskrifter verkställas jemte disciplinstraffet, förordna om de särskilda
straffens sammanläggning.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 13.

9

Förslag

till Lag angående, ändring i 11 § 9 punkten åt* förordningen om nya
strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas
skall den 16 februari 1864.

Med ändring af hvad i 11 § 9 punkten af förordningen om nya
strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den
16 februari 1864 finnes stadgadt förordnas härigenom, att då, vid fråga
om sammanläggning af straff, sådant fall är för handen, som i nämnda
lagrum afses, Konungens befallningshafvande eger att om sammanläggningen
förordna.

Bill. till iliksd. Prof. 1896.

1 Sami

1 Afd. 7 Häft.

o

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

i

<

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 15 november 1895,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Akerhielm,
östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersäll.

Departementschefen statsrådet Östergren anmälde i underdånighet:

ej mindre Riksdagens skrifvelse den 2 maj 1894, deri Riksdagen,
på anförda skäl, hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga dels förslag till lag om sådan ändring i 4 kap.
10 § strafflagen samt 11 § 9 mom. af förordningen om nya strafflagens
införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 16 februari 1864,
att Konungens befallningshafvande, der på en gång förekomma till
verkställighet flera domar, hvarigenom samma person blifvit till straff
dömd, må ega förordna, huru straffen skola sammanläggas, dels ock
förslag till lag om sådan ändring af 35 § i strafflagen för krigsmagten

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

den 7 oktober 1881, att då till verkställighet på en gång förekomma
flere beslut, hvarigenom samma person blifvit fäld till sträft’, och straffet
icke skall verkställas i militärhäkte, Konungens befallningshafvande
eger förordna, huru straffen skola sammanläggas;

än ock af Konungens befallningshafvande, hofrätterna och krigshofrätten
öfver skrifvelsen afgifna underdåniga utlåtanden.

Efter att hafva redogjort för innehållet af berörda skrifvelse och
utlåtanden anförde föredragande departementschefen:

»Genom de bestämmelser, som i fråga om straffsammanläggning
nu gälla, kunna utan tvifvel afsevärda olägenheter understundom uppstå.
Då de myndigheter, hvilka det åligger att verkställa ådömd bestraffning,
icke ega att sjelfva förordna om sammanläggning af särskilda
straff, som blifvit samma person ådömda och ej kunna jemte hvarandra
verkställas, varder verkställigheten i betydlig mån fördröjd. Särskildt
''kan det inträffa, att då till verkställighet förekommer en straffdom
rörande någon, som redan börjat undergå genom annan dom ålagdt
straff, sammanläggningsbeslutet till den verkställande myndigheten ankommer
först sedan den dömde redan till fullo utstått sistnämnda straff
och således allt för sent, för att straffen verkligen skulle kunna i ett
sammanhang verkställas. Med hänsyn härtill vore visserligen önskvärd!,
att ifrågavarande beslutanderätt kunde tilläggas samtliga de
myndigheter, som ombesörja verkställandet af straff, och att således,
på sätt justitieombudsmannen i sin till 1894 års riksdag afgifna embetsberättelse
föreslagit, ej blott Konungens befallningshafvande utan äfven
tillsyningsman vid kronohäkte och, då bestraffning skall undergås i
militärhäkte, vederbörande befälhafvare kunde erhålla befogenhet att
förordna om straffsammanläggningar. Såsom redan af Riksdagen framhållits,
torde emellertid hvarken hos tillsyningsmännen eller hos de
militära befälhafvarne med säkerhet kunna förutsättas den insigt, som
erfordras för en rätt tillämpning af hithörande lagstadganden. Någon
tvekan om Konungens befalllningshafvandes lämplighet och förmåga i
detta hänseende synes deremot ej böra förefinnas. Då den af Riksdagen
ifrågasatta lagändring, äfven om anmärkta olägenheter icke derigenom
till fullo afhjelpas, dock synes böra medföra väsentliga fördelar, har
jag låtit inom lagbyrån, i enlighet med Riksdagens hemställan, upprätta
förslag till

l:o) Lag angående ändrad lydelse af 4 kap. 10 § strafflagen;

2:o) Lag angående ändrad lydelse af 35 § strafflagen för krigsmagten; 3:o)

Lag angående ändring i 11 § 9 punkten af förordningen

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

om'' nya strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall
den 16 februari 1864;

af den lydelse bil. B vid detta protokoll utvisar».

Efter uppläsande af dessa förslag hemstälde departementschefen
i underdånighet, att, för det ändamål 87 § regeringsformen otnförmäler,
högsta domstolens utlåtande öfver desamma måtte genom note ur protokollet
inhemtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan fann Hans Maj:t Konungen godt i nåder
lemna bifall.

Ex protocollo
Carl Boheman.

Förslag

till Lag angående ändrad lydelse af 4 kap. 10 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 4 kap. 10 § strafflagen skall erhålla
följande förändrade lydelse:

Förekomma till verkställighet på en gång flera domar, hvarigenom
samma person blifvit till straff dömd, och äro straffen af beskaffenhet,
att de, efter ty förut är sagdt, ej kunna jemte hvarandra
verkställas; förordne Konungens befallningshafvande, huru straffen skola
sammanläggas.

Förslag

till Lag angående ändrad lydelse af 35 § strafflagen för krigsmagten.

Härigenom förordnas, att 35 § strafflagen för krigsmagten skall
''erhålla följande förändrade lydelse:

Förekomma till verkställighet på en gång flera beslut, hvarigenom
samma person blifvit fäld till straff, och äro straffen af beskaffenhet,

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

att de ej kunna, mot gällande föreskrifter, jemte hvarandra verkställas;
göres om förhållandet anmälan hos krigsöfverdomstolen, som lorordnar
huru straffen skola sammanläggas. Åro besluten för verkställighet
öfverlemnade till Konungens befallningshafvande, ege Konungens befallningshafvande
att om sammanläggningen förordna.

Der disciplinstraff blifvit af befälhafvare någon ålagdt, men verkställandet
deraf på sätt i 153 § sägs anstår i afvaktan på utslag öfver
annat mot den straflfskyldige vid domstol angifvet brott, för hvilket han
hålles häktad, skall samma domstol, i händelse han sakfälles lör det
der åtalade brottet, men straffet för samma brott ej kan mot gällande
föreskrifter verkställas jemte disciplinstraffet, förordna om de särskilda
straffens sammanläggning.

Förslag

till Lag angående ändring i 11 § 9 punkten af förordningen om nya
strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall
den 16 februari 1864.

Med ändring af hvad i 11 § 9 punkten af förordningen om nya
strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 16
februari 1864 finnes stadgadt förordnas härigenom, att då, vid fråga
om sammanläggning af straff, sådant fall är för handen, som i nämnda
lagrum afses, Konungens befallningshafvande eger att om sammanläggningen
förordna.

14

Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 13,

no

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts
högsta domstol onsdagen den 18 december 1895.

Andra rummet.

«!•!• c- : I, II r ; ?| ; Vi«,''!«>.-.• ,1 „■!, v,(,

Närvarande:

i»i ji ,h

Justitieråden Skarin)

Lilienberg,

Hammarskjöld,

Afzelius,

Isberg,

Lindbäck,

Wijkander.

Jeralikt högsta domstolens beslut den 4 innevarande december
företogos ånyo till behandling de till högsta domstolen för afgifvande
af utlånande öfverlemnade, i protokollet för nämnda dag omförmälda
förslag till

1:°) lag angående ändrad lydelse af 4 kap. 10 § strafflagen;

2:o) lag angående ändrad lydelse af 35 § strafflagen för krigsmagten;
samt

3:o) lag angående ändring i 11 § 9 punkten af förordningen om
nya strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall
den 16 februari 1864; varande berörda förslag under bilaga A fogade
vid detta protokoll. & s

15

Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

l:o) Förslaget till lag angående ändrad lydelse af 4 kap. 10 §
strafflagen.

Justitieråden Skärm, Lilienberg, Hammarskjöld, Afzelius, Isberg och
Wijkander lemnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Lindbäck anförde: Frågor rörande straffsammanläggning,
hvarom i 4 kap. 10 § strafflagen stadgas, torde visserligen i
allmänhet utan våda kunna öfverlemnas till Konungens befallmngshafvandes
afgörande; men understundom förekomma dock, efter^hvad
erfarenheten bestyrker, ganska invecklade sådana frågor, angående
hvilkas rätta lösning Konungens befallningshafvande med skäl kunde
stanna i tvifvel; och i dessa, till klara verkställighetsåtgärder icke hänförliga
fall, der domstolspröfning följaktligen synes fortfarande vara
af behofvet påkallad, torde i rättssäkerhetens intresse hofrätts befattning
med sammanläggning af straff böra oförändrad bibehållas. Att
härigenom i nämnda, endast undantagsvis inträffande fall något längre
tid än eljest komme att förflyta, innan verkställighet kunde ega rum,
är en olägenhet, som, enligt min tanke, vida öfverväges af den uppenbara
fördelen, att den sakfälde bereddes större trygghet derför, att
icke genom felaktig sammanläggning oförskylt lidande blefve honom
tillskyndadt, helst han i regeln saknar erforderlig insigt för bedömande,
huruvida straffsammanläggning verkställes efter rigtiga grunder, och
Konungens befallningshafvandes förvandlingsbeslut derför antagligen
endast sällan komme att öfverklagas. På grund af hvad sålunda blifvit
yttradt och då skälig anledning icke lärer förefinnas till farhåga, att
frågor om straffsammanläggning skulle af Konungens befallningshafvande
i oträngdt mål hänskjutas till liofrättens pröfning, tillstyrker
jag för min del i underdånighet, att till den föreslagna nya lagen
måtte fogas ett tillägg af det ungefärliga innehåll, att der i något
särskildt fall hos Konungens befallningshafvande uppstår tvifvel, huru
sammanläggningen rätteligen bör verkställas, Konungens befallningshafvande
skall om förhållandet gorå anmälan hos hofrätten, som förordnar
om straffens sammanläggning.

2:o) Förslaget till lag angående ändrad lydelse af 05 § strafflagen
för krigsmagten.

justitieråden Skärm, Lilienberg, Hammarskjöld, Afzelius, Isberg och
Wijkander lemnade förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Lindbäck yttrade, att, i händelse den af justitierådet
gjorda hemställan om ett tillägg till lagen angående ändrad lydelse

16

Kong! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

af 4 kap. 10 § strafflagen vunne afseende, motsvarande tillägg syntes
böra upptagas i den här föreslagna lag.

3:o) Förslaget till lag angående ändring i 11 § 9 punkten af förordningen
om nya strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas
skall den 16 februari 1864.

Högsta domstolen lemnade förslaget utan anmärkning.

liv ''. ry!i j ;. I'' P i • t1 >i £»•'')''«)*! f{^(Å :• • ? f} ♦ T ‘ i »* f t ''

• - 1 • ■ 1 ‘ '' * ‘ ''•*%’• '' O. * ''»•

eWOB-gSf# i •; O f if;; ;•){«, . ’ , . (\

Ex protocollo
Au g. von Hartmansdorff.

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 13.

17

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartements ärenden^ hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 24 januari 1896,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Akerhielm,
östergren,

Groll,

Wikblad,

Gill järn,
friherre Rappe,

Christer son,

Wer såll,

Justitieråden: Afzelius,

Isberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Östergren, anmälde i
underdånighet:

att, sedan Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 15 november
nästlidet år för det i 87 § regeringsformen omförmäla ändamål infordrat
högsta domstolens utlåtande öfver inom justitiedepartementet
utarbetade förslag till lag angående ändrad lydelse af 4 kap. 10 §
strafflagen, till lag angående ändrad lydelse af 35 § strafflagen för
krigsmagten samt till lag angående ändring i 11 § 9 punkten åt forordningen
om nya strafflagens införande och hvad i afseende derå
iakttagas skall den 16 februari 1864, detta utlåtande numera afgifvits;

Bih. till Biksd. Prof,. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 3

18 Eongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

och hemstälde föredraganden, under åberopande af hvad han till statsrådsprotokollet
för den 15 sistlidne november i ämnet anfört, att förslagen,
af hvilka de båda förstnämnda af högsta domstolens fleste
ledamöter, och det sistberörda af samtliga ledamöter lemnats utan anmärkning,
måtte, jemlikt 87 § regeringsformen, Riksdagen till antagande
föreläggas.

Med bifall till denna, af statsrådets öfriga ledamöter
biträdda hemställan, täcktes Hans Maj:t Konungen i
nåder förordna, att till Riksdagen skulle aflåtas nådig
proposition af den lydelse bil. B till detta protokoll
utvisar.

Ex protocollo
Carl Boheman.

STOCKHOLM, NYA TRYCKERI-AKTIEBOLAGET, 1896.