Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10

Proposition 1894:10

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

N:o 10.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse
till Gejle stad af den kyrkoherden derstädes på
lön anslagna åker eller vretjord; gifven Stockholms slott
den 30 november 1893.

I öfverensstämmelse med bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva, det Gefle stad må emot en årlig ersättning till kyrkoherden
i Gefle pastorat af minst 3,500 kronor förvärfva den kyrkoherden på lön
anslagna åker eller vretjord till dess nuvarande areal.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

9

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den SO
november 1893.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewf.nhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe,

C IT RIST ERSON.

3:o.

Departementschefen, statsrådet Gilljam anförde:

»Sedan Eders Kongl. Maj:t. uti löneregleringsresolution den 29 december
18G5 för presterskapet uti Gefle pastorat bestämt, bland annat, att
kyrkoherden skulle innehafva embetsgård och 45 tunnland 7 kappland åker
eller vretjord, samt derefter under den 27 januari 1888 fåststält plan ej
mindre för reglering af oreglerade delar af Gefle och af hela området för
förstaden Strömsbro än äfven till ändring i den tillförene faststälda stadsBih.
till Riksd. Prat. 1894. 1 Sami. 1 Afd. Höft. 8. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

planen, att lända till efterrättelse vid verkställighet i den mån sådant utan
förnärmande af någons lagliga rätt kunde ega rum, har Eders Kongl.
Maj:t genom nådigt bref den 25 april 1889 bifallit en af Gefle stads församling
gjord ansökning att, till beredande af tillfälle för staden att delvis
genomföra den i nåder faststälda regleringsplanen genom förvärfvande åt
staden af de vretar, som tillhörde kyrkoherdebostället, mot erläggande af
en deremot svarande ersättning i penningar, Eders Kongl. Maj:t täcktes
förordna, att blifvande innehafvare af den då lediga kyrkoherdebeställningen
skulle i afseende på sina inkomster åtnöjas med de förändringar, som icke
förorsakade minskning af inkomsterna och kunde varda i vederbörlig ordning
faststälda.

I underdånig ansökning den 23 april 1890 hafva stadsfullmägtige i
Gefle, med förmälan att kyrkoherdebeställningen nyligen blifvit tillsatt, anhållit,
att den kyrkoherden på lön anslagna åker eller vretjord, som efter
ett år 1875 faststäldt egoutbyte med staden då utgjorde 45 tunnland 728/ä4
kappland och hvaraf arrendebeloppet under de sista åren i medeltal skulle
hafva uppgått till 2,834 kronor 16 öre, måtte, såsom nödvändig för regleringsplanens
genomförande, få af staden öfvertagas mot en årlig ersättning
till kyrkoherden af 3,000 kronor.

Kammarkollegium, som anbefaldes att, efter vederbörandes hörande,
häröfver afgifva underdånigt utlåtande, har i ärendet hört stadsförsamlingen
och utnämnde kyrkoherden N. Lövgren samt infordrat underdåniga yttranden
ej mindre af magistraten i Gefle än äfven af domkapitlet i Upsala och Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gefleborgs län; och har kyrkoherden
Lövgren dervid framhållit, att det ej vore utredt, till huru stort belopp afkomsten
af vretjorden rätteligen borde uppskattas, äfvensom att, enär under
en följd af år kyrkoherdens inkomster till följd af medelmarkegångsprisens
fall minskats, hvaremot hans utgifter under församlingens snabba tillväxt
ökats särskilt genom behofvet af embetsbiträde, det för kyrkoherden varit
af stor vigt att i vretjorden hafva en inkomstkälla, hvars afkastning varit
i tilltagande, på grund hvaraf kyrkoherden Lövgren ansåge det billigt, att
staden — i hvars ego vretjorden kunde beräknas lemna en flerdubbelt
högre afkastning än för närvarande — jemte det den åtoge sig en bestämd
årlig ersättning för samma jords afstående, förbunde sig att, i händelse af
behof, höja ersättningsbeloppet så mycket, att kyrkoherdelönen hölles uppe
vid en bestämd siffra nära den, hvarmed den efter förändringens genomförande
började.

Domkapitlet har, efter inhemtande af vederbörande kontraktsprosts
yttrande, anfört, att å ena sidan kyrkoherdelönen i Gefle, hvilken, förutom
afkomsten af ifrågavarande vretjord, utginge i lösen efter medelmarke -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

11

gångspris för spanmål och smör och näppeligen kunde någon gång anses
hafva motsvarat kyrkoherdens embetsställning och lefnad skostnader i ett
sådant samhälle som Gefle, till följd af det ständigt sjunkande markegångspriset
betydligt minskats, under det att stadens folkmängd samtidigt ökats och
fortfarande vore stadd i stigande, på grund hvaraf kyrkoherden nödgats,
för att kunna på ett tillfredsställande sätt sköta tj ensten, aflöna embetsbiträde,
hvaremot, å andra sidan, vretjorden i stadens ego genom upplåtande
till bebyggande med all sannolikhet skulle komma att erhålla ett
betydligt värde och lemna en flerdubbelt högre afkastning än den, som
uppstått på grund af de angående samma jord senast upprättade arrendekontrakt,
och ansåge domkapitlet för den skull, att staden borde åläggas
för vretjordens öfvertagande lemna kyrkoherden en årlig ersättning af
minst 3,500 kronor.

För egen del har kammarkollegium i underdånigt utlåtande af den
7 april 1891, jemte meddelande, att af de hos kollegium förvarade handlingar
någon upplysning angående tillkomsten af ifrågavarande vretjord
icke kunnat vinnas, i likhet med samtlige öfrige i ärendet hörde vederbörande
till den undei’dåniga ansökningen tillstyrkt bifall, dock att, enär
vretjorden genom sitt läge inom en stad, hvilken syntes vara stadd i jemn
utveckling, kunde antagas komma att i framtiden bereda innehafvaren af
kyrkoherdebeställningen derstädes ej oväsentligt större inkomst, än den han
nu uppbure af jorden, kollegium lika med domkapitlet ansåge, att den
årliga ersättningen till kyrkoherden för jordens afstående till staden icke
borde bestämmas till lägre belopp än 3,500 kronor.

Vid ärendets föredragning den 11 december 1891 har Eders Kongl.
Maj:t funnit den gjorda ansökningen icke böra till någon Eders Kongl.
Maj:ts åtgärd föranleda.

Hos Eders Kongl. Maj:t hafva nu stadsfullmägtige i förnyad underdånig
ansökning af den 3 mars 1892 anhållit, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes tillåta, att Gefle stad, mot en årlig ersättning till kyrkoherden i
Gefle församling af 3,500 kronor, finge öfvertaga ifrågavarande, kyrkoherden
på lön anslagna åker eller vretjord; hvarefter upplysning lenmats, att,
enligt ett den 27 oktober 1892 börjadt och den 12 november samma år
afslutadt samt af vederbörande egodelningsrätt faststäldt egoutbyte emellan
Gefle stads kyrkoherdeboställe och stadens egande hemman Nynäs n:o 1 i
1 lille socken, bostället af berörda löningsjord frångått 9 tunnland 18 kappland,
hvaremot bostället fått sig tillagdt nära 11 tunnland.

Efter det Eders Kongl. Maj it med hänsyn till det förändrade skick,
hvari frågan genom stadsfullmägtiges sist omförmälda erbjudande kommit,
och då ifrågavarande jord vore af beskaffenhet att, jemlikt 114 § regerings -

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

formen och presterskapets privilegier af den 16 oktober 1723, till dess
öfvertagande af Gefle stad, på sätt ifrågasatt blifvit, erfordrades kyrkomötets
bifall, inhemtat kyrkomötets yttrande i frågan, har kyrkomötet i
underdånig skrifvelse den 30 sistlidne september förklarat, att kyrkomötet
för sin del medgåfve, att Gefle stad finge emot en årlig ersättning till
kyrkoherden i Gefle pastorat af minst 3,500 kronor förvärfva ifrågavarande,
kyrkoherden på lön anslagna åker eller vretjord till dess nuvarande areal.

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
medgifva, att Gefle stad må emot en årlig ersättning till kyrkoherden i
Gefle pastorat af minst 3,500 kronor förvärfva ifrågavarande, kyrkoherden
på lön anslagna åker eller vretjord till dess nuvarande areal.»

Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkte bifall till hvad departementschefen
sålunda hemstält.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla
hvad departementschefen hemstält, och skulle proposition
till Riksdagen aflåtas med den lydelse bilagan B vid
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
C. E. Blom.