Kongl. Maj:t» Nåd. Proposition N:o 32

Proposition 1897:32

Kongl. Maj:t» Nåd. Proposition N:o 32.

1

N:o 32.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsbidrag för utrotande af ollonborrar; gifven Stockholms
slott den 22 januari 1897.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva, att af de medel, som jemlikt Riksdagens skrivelser den
12 maj 1868 och den 6 mars 1889 blifvit stälda till Kongl. Maj:ts disposition
för behöfvandes undsättning vid missväxt eller felslagen skörd eller
då allmännare nöd i någon ort af annan orsak uppstått, ett sammanlagdt
belopp af högst 50,000 kronor må för åren 1897, 1898, 1899
och 1900 af Kongl. Maj:t disponeras såsom anslag till bestridande af
kostnaderna för utrotande af ollonborrar, att utgå i den mån, motsvarande
belopp af enskilde, kommuner, landsting eller hushållningssällskap
för ändamålet tillskjutes.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Bih. till Rikad. Prof. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 23 Häft. (N:o 32j.

1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 22 januari
1897.

N är varande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,
von Krusenstjerna.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde i underdånighet: »Med

anledning af derom utaf Eders Kongl. Maj:t aflåtna propositioner
har Riksdagen enligt dess underdåniga skrifvelser den 16 april
1890 och den 8 april 1893 medgifvit, att af de medel, som jemlikt
Riksdagens skrifvelser den 12 maj 1868 och den 6 mars 1889 blifvit
stälda till Eders Kongl. Maj:ts disposition för behöfvandes undsättning

3

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 32.

vid missväxt eller felslagen skörd eller då allmännare nöd i någon ort
af annan orsak uppstått, finge af Eders Kong]. Maj:t disponeras dels
för åren 1890, 1891 och 1892 60,000 kronor dels ock för åren 1893,
1894, 1895 och 1896 likaledes 60,000 kronor, såsom anslag till bestridande
af kostnaderna för utrotande af ollonborrar att utgå i den
mån, motsvarande belopp af enskilde, kommuner, landsting eller hushållningssällskap
för ändamålet tillskötes.

Af de till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för åren 1890, 1891 och
1892 stälda medlen har Eders Kongl. Maj:t genom särskilda nådiga
bref tilldelat:

dels den 17 oktober 1890

Hallands läns hushållningssällskap ...	kronor	24,000: —
Kristianstads läns 5)	b	24,000: —
Malmöhus b b	B	6,000: —
Kalmar b södra b	B	100: —

dels den 5 juni 1891

Blekinge läns hushållningssällskap............................................. 3,000: —

dels ock, sedan det visat sig, att de förut för sagda treårsperiod
anvisade medel icke till hela sitt belopp behöfde af samtliga de öfriga
hushållningssällskap, som af samma medel erhållit understöd, tagas i
anspråk, den 24 februari 1893 Malmöhus läns hushållningssällskap ytterligare
............................................................................................... 3,646: 34

att af statskontoret utbetalas i den mån med intyg från Eders Kongl.
Maj:ts vederbörande befallningshafvande styrktes, att ofvannämnda förbehåll
om bidrag från orten vore uppfyldt.

Af de genom nådiga brefvet den 17 oktober 1890 anvisade medlen
har statskontoret utanordnat till

1891 1892

Hallands läns hushållningssällskap .......	.. kronor	—	—	8,616:	87
Kristianstads läns .......	B	7,663:	81	2,087:	35
Malmöhus b ......	B	6,000:	—	—	—
Kalmar b södra	B	100:	—	—	—
tillsammans	kronor	13,763:	81	10,704:	22.

Det genom nådiga brefvet den 5 juni 1891 anvisade belopp har
icke blifvit utbetaldt, hvaremot de genom nådiga brefvet den 24 februari
1893 anslagna medel i deras helhet utanordnats till Malmöhus läns hushållningssällskap.

Af de till Eders Kongl. Maj:ts disposition för åren 1893, 1894,
1895 och 1896 stälda medlen anvisades genom nådigt bref den 24

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

november 1893 på enahanda vilkor, Bom gäll för de nyss nämnda anvisningarna,
till

Kristianstads läns hushållningssällskap......................... kronor 18,000: _

Malmöhus » » ........................... j> 16 000: _

Hallands » j> ........................._ » 18,000: _

eller tillhopa kronor 52,000

På grund af nådiga brefvet den 24 november 1893 har statskontoret
utanordnat:

till Kristianstads läns hushåll- ^ 1895 1896 1897

ningssällskap ..................kronor 303: 63; 7,823: 68; 3,067: 27;--

» Hallands läns hushållningssällskap
................................. » 54: 76; 5,433: 37; — —; 8: 17

tillsammans kronor 358: 39 13,257: 05 3,067: 27 8: 17.

Det kan dock ännu icke definitivt uppgifvas i hvad mån de genom
nådiga brefvet den 24 november 1893 anvisade medel behöfva tagas i
anspråk, enär antagas kan, att utöfver det belopp af tillhopa 16,690
kronor 88 öre, som redan från statskontoret utanordnats, ytterligare
medel komma att reqvireras.

I underdånig skrifvelse den 13 i denna månad har landtbruksstyrelsen
väckt fråga om anvisande af medel för utrotande af ollonborrar
jemväl under innevarande och närmast derpå följande år.

Med berörda skrifvelse har landtbruksstyrelsen öfverlemnat infordrade
yttranden i ämnet från den i statens tjenst anstälde instruktör
för meddelande af upplysningar i fråga om de för landtbruket skadliga
insekter Sven Lampa samt från Kristianstads läns hushållningssällskap,
Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott och Malmöhus
läns hushållningssällskap.

I. sitt yttrande har Lampa framhållit att, ehuru det syntes alldeles
påtagligt, att ollonborrarne högst betydligt minskats till antal alltsedan
är 1887, då åtgärder mot desamma började vidtagas, det dock vore
mindre välbetänkt att ej vidare för ändamålet anvisa statsanslag, hvaraf
högst sannolikt följden skulle blifva, att insamlingen af ollonborrarne
kom me att afstanna eller möjligen blott lamt bedrifvas samt betydliga
förluster uppstå, innan allmänheten åter blefve öfvertygad om
utrotuingsarbetets nytta och nödvändigheten att derför vidtaga verksamma
åtgärder, men att deremot, om statsbidrag fortfarande stode till

5

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 32.

buds, insamlingen antagligen komme att fortsättas eller genast återupptagas,
så snart ollonborrar någonstädes komme att uppträda i sådan
myckenhet, att befolkningen i orten funne insamlingen af dem vara ett
lönande arbete. Härigenom kunde också, enligt instruktörens förmenande,
åstadkommas den verkan, att skadedjuren hölles inom tillbörliga
gränser för en längre tidrymd, på samma gång som hvad staten härför
uppoffrade i penningebidrag blefve en ren obetydlighet, i jemförelse
med den nytta, insamlingens fortsättande eller hastigare återupptagande
skulle medföra.

Kristianstads läns hushållningssällskap har uti sitt förberörda
yttrande anfört att, ehuru ollonborrarne inom länet på grund af de
kraftiga åtgärder till deras utrotande, som under tre på hvarandra följande
svärmningsperioder vidtagits, i afsevärd grad minskats, desamma
ännu uppträdde flerstädes inom länet i oroväckande myckenhet. Så
hade exempelvis i Östra Sönnarslöfs socken af Gärds härad under 1896
års vår insamlats 11,974,2 kilogram ollonborrar för en kostnad af 2,224
kronor 14 öre. Visserligen hade det anslag af 18,000 kronor, som genom
nådiga brefvet den 24 november 1893 tillerkänts hushållningssällskapet,
icke användts till hela sitt belopp för att ersätta hälften af de utgifter,
22,389 kronor 48 öre, som länets kommuner under de senaste fyra
åren fått vidkännas för ollonborrarnes utrotande, men dels hade vissa
socknar, inom hvilka ollonborrar uppträdde i stor myckenhet, alldeles
underlåtit att vidtaga några åtgärder till deras utrotande, dels ock andra
socknar antingen bestämt priset för deras insamling så lågt, 4 öre för litern,
att endast barn nöjt sig med den ringa dagspenning, som derigenom
kunnat förtjenas, eller ock anslagit en bestämd summa, som icke fått
öfverskridas, så att t. ex. i en socken den anslagna summan, 300 kronor,
åtgått redan första dagen af 1890 års svärmning, hvarefter insamlingen
måst upphöra. Då sällskapet på goda grunder kunde antaga, att insamlingen
af ollonborrar skulle under kommande svärmningsperioder
bedrifvas på ett kraftigare sätt än hittills, och att priset för insamling
af ollonborrar skulle sättas så högt, att skadedjuren i afsevärd mån
minskades, ansåge sällskapet, att länet under de närmaste fyra åren
behöfde ett statsanslag af 18,000 kronor eller samma belopp, som varit
länet anvisadt för de senast gångna fyra åren.

Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har, då det
vore all anledning antaga, att ollonborrar och deras larver fortfarande
komme att anställa härjningar inom länet, särskild! under år 1899, då
ånyo ett s. k. svärmningsår inträffade, funnit det särdeles önskvärd!,
att Hallands län för åren 1897—1900 erhölle för ändamålet statsbidrag;

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

och har utskottet, med hänsyn dertill att intresset för insamling af ollonborrar
sannolikt komme att ökas hos befolkningen, ansett att statsbidraget
för nämnda år borde beräknas till omkring 8,000 kronor.

Malmöhus läns hushållningssällskap har meddelat, att de medel,
som af kommunerna inom länet under de senare svärmningsåren utgifvits
för ollonborrars utrotande, uppgått till mellan 12,636 kronor 71
öre och 13,261 kronor 47 öre, men deremot icke yttrat sig rörande
frågan om behofvet af ytterligare anslag för ändamålet.

För egen del har landtbruksstyrelsen ansett, att den osäkerhet, som
i fråga om ollonborrarnas härjningar för närvarande gjorde sig gällande
och möjligheten att sådana fortfarande kunde komma att flerstädes inom
landet eg a rum borde mana till försigtighet, då det gälde att indraga
eller minska ett statsanslag, som visat sig medföra så mycken nytta
som det ifrågavarande. Om också möjligt och till och med antagligt
vore, att under de närmaste åren ollonborrar icke skulle inom landet
uppträda i så stor mängd, som under de närmast föregående fyraårsoch
treårsperioderna, ansåge styrelsen likväl, att nödig omtanka för
ifrågavarande angelägenhet påkallade anvisandet af lika stort anslag
som för båda dessa perioder, så att icke i händelse af behof nödiga
medel derför komme att saknas och landet utsättas för vådorna af
sådana härjningar från ollonborrarnes sida, som förut egt rum, och
sålunda drabbas af stora ekonomiska förluster. I stället syntes ett
stadigt framgående på den bana, som statsmagterna i förevarande afseende
redan beträdt, böra kunna försäkra landet om en allt större
trygghet för dylika olyckor och med allt mindre kostnad för statsverket
slutligen leda till ett fullständigt öfvervinnande af den för landtbruket
stora fara, mot hvilken nu ifrågavarande skyddsåtgärder vore afsedda
att vidtagas, och har styrelsen för den skull hemstält, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för att ett sammanlagdt. belopp
af högst 60,000 kronor måtte kunna för åren 1897, 1898, 1899
och 1900 disponeras såsom anslag till bestridande af kostnaderna för
utrotande af ollonborrar att utgå under enahanda vilkor, som gält i fråga
om förut anvisade belopp.

Hvad i ärendet anförts synes mig ådagalägga angelägenheten af
att statsmedel jemväl för åren 1897—1900 ställas till Eders Kongl.
Maj:ts förfogande att användas till ollonborrars utrotande. I afseende
å beloppet af dessa medel anser jag dock, med hänsyn särskildt dertill
att för Hallands läns hushållningssällskap, åt hvilket för perioden
1893—1896 anvisats 18,000 kronor, nu icke af sällskapets förvaltnings -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

7

utskott ifrågasatts större statsbidrag än 8,000 kronor, beloppet kunna
utan olägenhet nedsättas till 50,000 kronor. Deremot eger jag icke
anledning ifrågasätta någon ändring af de vilkor, som för medlens användande
af Riksdagen år 1890 bestämdes. 1 likhet med hvad åren
1890 och 1893 skedde torde äfven nu medlen kunna lämpligen tagas
från den så kallade undsättningsfonden, hvars i riksgälds kontoret innestående
behållning, enligt derifrån lemnad uppgift, för närvarande utgör
882,414 kronor 96 öre.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgifva,

att af de medel, som jemlikt Riksdagens skrivelser den 12 maj
1868 och den 6 mars 1889 blifvit stälda till Eders Kongl. Maj:ts
disposition för behöfvandes undsättning vid missväxt eller felslagen
skörd eller då allmännare nöd i någon ort af annan orsak uppstått,
ett sammanlagdt belopp af högst 50,000 kronor må för åren
1897, 1898, 1899 och 1900 af Eders Kongl. Maj:t disponeras såsom
anslag till bestridande af kostnaderna för utrotande af ollonborrar, att
utgå i den mån motsvarande belopp af enskilde, kommuner, landsting
eller hushållningssällskap för ändamålet tillskjutes.»

Uti hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat och hemstält
instämde Statsrådets öfrige ledamöter;

och behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall
härtill, förordna, att nådig proposition i ärendet skulle
till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ex protocollo:
Solve Berger.