Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 27
Proposition 1888:27
- kammare
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 10
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 27.
1
N:o T.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förändring
till bestämda belopp af vissa ersättningar för
indragna tiondeanslag m. m.; gifven Stockholms slott den
31 december 1837.
I underdånigt utlåtande angående förändring i de till vissa verk eller
inrättningar in. in. utgående ersättningar för indragna ränte- och tiondeanslag
har statskontoret, bland annat, hemstält, att ersättningar, hvilka
efter medelmarkegångspris jemte forsellön utgå från det å riksstatens åttonde
hufvudtitel under anslaget kleresistaten uppförda anslag med rubrik:
»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» samt
utgöra vederlag för sedan äldre tider beviljade tiondeanslag till understöd
åt fattiga prestenkor inom Upsala, Linköpings, Skara, Strengnäs, Vesterås,
Vexiö, Göteborgs, Kalmar, Karlstads och Hernösands stift, må utbytas mot
bestämda årliga belopp, samt att enahanda åtgärd ma vidtagas med ersättning
för indraget tiondeanslag till Veckholms hospital, hvilken ersättning
utgår från det ä nämnda hufvudtitel under anslaget lasaretts underhåll
uppförda förslagsanslag med nvssberörda rubrik.
Efter det vederbörande häröfver afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden,
vill Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad bilagda protokoll
öfver ecklesiastikärenden innehåller, härmed föreslå Riksdagen
dels, under förutsättning af kyrkomötets bifall,
1) att de efter medelmarkegångspris jemte forsellön hittills utgående
ersättningar för till fattiga prestenkor anslagen tionde utbytas från och
med år 1889 mot ett årligt belopp af sammanlagdt 9,813 kronor, att mellan
ofvannämnda stift på i statsrådsprotokollet angifvet sätt fördelas; samt
Bill. till Riksd. Prof.. 1888. 1 Sami. 1 Afl!. 12 Höft. 1
2
Konc/1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
2) att den, likaledes efter nyssnämnda grund, till Veckholms kyrka
och hospital samt till aflöning åt en syssloman vid hospitalet nu utgående
ersättning för indragna 530 kubikfot 9,74 kannor tiondespanmål, hälften
råg och hälften korn, från och med år 1889 utbytes mot ett årligt belopp
af 1,072 kronor 57 öre;
dels och att den ersättning för indragna 88 kubikfot 2 kannor tiondespanmål,
som för närvarande tillkommer Veckholms församling och användes
till församlingens folkskoleväsende, må från riksstaten uteslutas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kong!. Maj:t förblifver Riksdagen med all kong!,
nåd och ynnest städse välbevågen.
0 8 C A R.
C. G. Hammarskjöld.
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 27.
3
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1887.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Themptander,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: Lovén,
vox Steyern,
friherre von Otter,
Hammarskjöld,
von Krusenstjerna,
friherre Tamm,
friherre Peyron.
Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anförde slutligen:
»I det af statskontoret, på nådig befallning, med anledning af eu af
Riksdagen år 1876 till Eders Kongl. Maj:t aflåten skrifvelse, den 31 december
1883 afgifna underdåniga utlåtande angående förändring i de till
vissa verk eller inrättningar in. in. utgående ersättningar för indragna
rånte- och tiondeanslag har statskontoret anmält, bland annat, att inom
samtliga stift i riket, med undantag af Lunds och Visby, utginge ersättningar
för sedan äldre tider beviljade tiondeanslag till understöd åt fattiga
prestenkor, vid hvilka anslag vederbörande på grund af presterskapets privilegier
varit bibehållna, samt att dessa ersättningar utbetalades från det
under kleresistaten uppförda anslag med rubrik: »indelning och dermed
jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar.» Med afseende å de förändrade
4
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 21.
förhållanden, som inträda sedan eu särskild presterskapets enke- och pupillkassa
blifvit, bildad, ansåg dock statskontoret sig böra hemställa, huru vida
icke skäl vore för handen att, för så vidt medgifvande dertill af vederbörande
presterliga myndigheter kunde komma att lemnas, statsverket blefve
befriadt från skyldighet att för dessa anslag, för Indika ersättning nu utginge
efter medelmarkegångspris jemte forsellön, utgifva ersättning efter
annan grund än stadgadt omsättningspris. Och har från statskontoret
meddelats följande uträkning å värdet af ifrågavarande tiondeanslag efter
1869 års omsättningspris jemte forsellön:
|
|
|
|
|
| P c | rsedla r. |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| rorsellön. |
|
| --------1------------------ | värde. | ||
|
|
|
|
|
| Kiisr. | Korn. | Hafre. |
|
| |
Upsala | stift | Stockholms | län | 50 | 4 0 | 315j 0,0 2; | 315 | 0,02[ — ! — | 1,389 | 16 |
Strengnas | clio | Södermanlands | )) | 20 | !5S | 128 6,07 | 128 | 6,0 7 — ! ■— | 545 | 30 |
Linköpings | d:o | Östergötlands | » | 28 | 38 | 118: 2,6 5 | 236 | 5,30! — | 739 | 1 5 |
Vexiö | fl: 0 | Kronobergs | )) | 26 | ; a 6 | 165 3,7 5 | 165 | 3,7 5 ! — | -— | 747 | 5 0 |
J Kalmar | (1:0 | d:o | )> | 20 | Öl | 1251 0,4 2 | 125 | 0,4 2 — ! — | 565 | 1 9 |
j Göteborgs | (1:0 | Elfsborgs | )) | 7 | :42 | 30 8,9 9 | 61 | 7,97 | 198 | 37 |
! eko | d:o | Skaraborgs | » | 13 | 6 1 | 561 7 —j | 56 | 7 —1 — 1 — | 249 | 48 |
Skara | (1:0 | Skaraborgs | )) | 33 | 8 9 | 211 8,1 ii | 211 | 8,n — ! — | 915 | 02 |
Karlstads | (1:0 | Vermlands | » | 44 | 7 9 | 52 1,5 8 j | 72 | 4,34! 580 ! 3,86 | 1,009 | 6 9 |
Vesterås | (1:0 | Vestra anlands | )) | o o oo | ! 3 4 | 208 3,9 7 | 208 | 3,9 7; — — | 889 | 8 5 |
j Hernösands | (1:0 | Vesternorrlands | » | 44 | I ('') | 119 7,35 | 432 | 2,15 | 1,215 | 1 il |
|
| Summa | 323 | 04 | 1,531 9,:n 2 | ,013 | 9, in 580 3,8 6 | 8,463 | 82! |
Öfver statskontorets omförmäkla förslag hafva domkapitlen i nyssnämnda
tio stift, efter nådig remiss, infordrat yttranden af stiftens presterskap,
hvarefter domkapitlen, med öfverlemnande af de yttranden, som till
dem inkommit, afgifvit egna underdåniga utlåtanden.
Af de sålunda afgifna yttrandena inhemta», att bland presterskapet
det öfvervägande flertalet uttalat sig mot statskontorets förslag, och att
detsamma jemväl blifvit afstyrkt af de i ärendet hörda domkapitlen, utom
domkapitlet i Karlstad.
Såsom skäl mot förslagets antagande har hufvudsakligen anförts: att
det årliga medelmarkegångspriset betydligt öfverstege 1869 års omsättningspris
och till följd af det alltjemt fallande penningevärdet sannolikt komme
att framdeles i ännu högre grad göra det; att åtagandet af särskild »enkehjelp»
inom stiften skett under förutsättning från presterskapets sida, att
ifrågavarande tiondeanslag utginge med oförändradt belopp; att de enkor,
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27. 5
hvilka komma i åtnjutande af nämnda anslag och hjelp, icke haft eller
korande att få någon fördel af presterskapets enke- och pupillkassa, enär
deras män, som allidit före bildandet af berörda kassa, icke kunnat blifva
delegare i densamma, till följd hvaraf förslaget i alla händelser för närvarande
vore för tidigt väckt; samt att de af statskontoret antydda förändrade
förhållanden, som inträda sedan nämnda kassa blifvif bildad, icke
borde åberopas till stöd för förändringen, emedan dels denna kassa kommit
till stånd genom uppoffringar och tillskott af presterskapet sjelft, med endast
ringa bidrag af staten, och det derför vore obilligt, att staten skulle,
såsom genom förändringen med säkerhet kunde antagas skola inträffa,
skörda vinst på de fattiga prestenkornas bekostnad, dels äfven i framtiden,
trots kassans inrättande, inom de särskilda stiften alltjemt komme att finnas
hjelpbehöfvande, för hvilka tiondeanslaget, oförminskadt, vore val behöflig!.,
då understöden från kassan aldrig blefve tillräckliga ens för det oundgängligaste
behofvet. Slutligen har framhållits, att de nu enligt årligt medelmarkegångspris
utgående anslagen för ifrågavarande ändamål äro betryggade
genom presterskapets privilegier och följaktligen icke lagligen kunna
förminskas utan kyrkomötets samtycke.
A andra sidan hafva emellertid skäl andragits äfven för statskontorets
förslag, hvilka skäl hufvudsakligen varit följande, nemligen: att genom den
ifrågasatta förändringen någon synnerlig minskning i anslagets belopp.icke
syntes vara att befara, hvaremot en förenkling i statens räkenskaper obestridligen
skulle åstadkommas; att om några årtionden inga prestenkor
skulle finnas qvarlefvande, hvilka icke hade rätt till pension från presterskapets
enke- och pupillkassa; samt att genom förändringen skulle vinnas
den fördel, att, då anslaget blefve eu gång för alla till beloppet bestämdt,
vederbörande inom stiften för framtiden visste, huru stor summa för hvarje
år kunde af dem uti ifrågavarande hänseende påräknas.
Domkapitlen i Skara, Strengnäs och Vexiö, hvilka, enligt hvad ofvan
blifvit nämndt, afstyrkt bifall till statskontorets förslag, hafva likväl hemstält,
huru vida icke ersättning för tiondeanslagen skulle kunna bestämmas
att utgå efter medium af de sista tio årens medelmarkegångspris jemte
forsellön.
Dessa ersättningar, beräknade efter medium af 1877—1886 årens
medelmarkegångspris jemte forsellön, utgöra, enligt en från statskontoret
meddelad uppgift, inom:
Upsala | stift .......... | .......... 1,49!) | kr. | 72 | öre |
Strengnäs | )) ........... | .......... 622 | )) | 98 | )) |
Linköpings | » ........... | ......... 887 | )) | 81 | )) |
Vexiö | )) | ......... 877 | )) | 81 | )) |
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
Kalmar | stift ... | ................. 666 | kr. | 73 | öre |
Göteborgs | )) | .................. 528 | )) | 64 | )) |
Skara | )) | ................. 1,060 | )) | 75 | )) |
Karlstads | )) | ................. 1,200 | )) | 63 | )) |
V ester äs | )) | ................. 992 | )) | 80 | )) |
Hernösands | )) | ................. 1,478 | )) | 12 | )) |
|
| Summa 9,812 | kr. | 99 | öre. |
1 enlighet med hvad jag förut i likartade fall inför Eders Kong].
Maj:t uttalat, anser jag, att utbyte af ifrågavarande indelningsersättningar
mot bestämdt årligt belopp bör ega rum såsom ledande till åsyftad enkelhet
och reda i räkenskaperna. Likaledes har jag tillförene, hvad angår grunden
för beräkning af sådant ersättningsbelopp, erinrat, att till karakteren
af utbytet hör att vederlaget, d. v. s. det fixa beloppet, motsvarar årliga
värdet af indelningsersättningen vid den tid, då utbytet sker, derest ej
vederbörande ersättningstagare förklarat sig åtnöjas med lösen, beräknad efter
1869 års omsättningspris eller annat lägre belopp. Med tillämpning af
dessa- grundsatser bär ock, på min föredragning, Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen utbyte af indelningsersättningar till Tryserums församling,
Vrigstads hospital in. fl. Dessa framställningar hafva jemväl blifvit af
Riksdagen bifallna.
I)å i förevarande fråga domkapitlen nästan enstämmigt yttrat sig
emot tiondeanslagens förvandling efter 1869 års omsättningspris, bör, enligt
min mening, detsamma ej heller beträffande'' dessa anslag tillämpas.
På, sätt under ärendets behandling blifvit erinradt, äro dessa tiondeanslag
af privilegiinatur, hvadan någon förändring i desamma icke kan
ske utan bifall af allmänt kyrkomöte. Detta kommer att under år 1888
sammanträda. Men då riksstaten för år 1889 sannolikt blifver uppgjord
före kyrkomötets början, och det ej är lämpligt att beträffande dessa, från
statsverkets synpunkt obetydliga anslag göra i riksstaten alternativa uppställningar,
beroende deraf huru vida kyrkomötet samtycker till förändringen
(iller ej, synes det lämpligast att, äfven om förändringen vinner samtlige
vederbörandes bifall, det fixa belopp, som för år 1889 bör utgå, anvisas
af samma förslagsanslag, från hvilket de årligen vexlande indelningsersättn
in garna utbetalas. Något hinder härför torde ej förefinnas.
1 sammanhang härmed tillåter jag mig att inför Eders Kongl. Maj:t
anmäla ett liknande ärende.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27. 7
Enligt hvad statskontoret i sitt omförmälda utlåtande meddelat utgår
från det under titeln lasaretts underhäll uppförda anslag med rubrik »Indelning
och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» efter årligt
medelmarkegångspris jemte forsellön ersättning till Veckholms hospital
för indraget tiondeanslag. Såsom en vid statskontorets utlåtande fogad bilaga
angifver, är tiondeanslaget på följande sätt specificeradt:
1 1 1 Forsellön. | V e | r s e d 1 | a r. | Ersättningen har |
K å g. | Korn. | Värde enligt | utgjort för ar | |
Veckholms hospital i 49 (53 | 309 5,8 7 0 | 309 5.870 | f 1,250 (73 | 1,461 12 51 |
Egentligen är Veckholms hospital en fattiginrättning för Veckholms
pastorat och lyder under en särskild, af pastoratets invånare vid gemensam
kommunalstämma utsedd hospitalsförvaltning, som står under Upsala domkapitels
öfverinseende. Rörande detta tiondeanslags tillkomst inhemta* af
handlingarna följande:
. Genom donationsbref år 1653 skänkte riksdrotset grefve Magnus
Gabriel De la Gardin, till \ eckholms kyrka och församling två frälsegods i
friherreskapet Ekholmen, nemligen Tomta, ett hälft mantal, och Sundby,
ett hälft mantal, hvarjemte han förordnade: att från Ekholmen skulle årligen
utgå 100 tunnor (630 kubikfot), hälften råg och hälften korn, så
länge friherreskapet förblefve inom hans familj; att den ene af dåvarande
kapellanerna och hans efterträdare skulle besitta hemmanet Tomta samt
den andre kapellani! och hans efterträdare innehafva hemmanet Sundbv
äfvensom af ofvannämda 100 tunnor årligen erhålla 16 tunnor mot skyldighet
att, jemte gudstjenstens förrättande, förestå Veckholms socknehospital
som skulle med det första upprättas och endast afse Veckholms pastorats
husfattige; att till de fattiges uppehälle i hospitalet skulle gifvas 60
tunnor spanmål; att eu barnskola jemväl i församlingen borde inrättas och
der anställas »en sådan pedagogi!!», som förstår musicam och kan brukas
till att spela pa orgorna uti kyrkan», då gudstjenst förrättades, mot erhållande
åt 14 tunnor spanmål; samt att öfriga io tunnor spanmål skulle
»besparas till orgor nas reparation, nödtorftiga kyrkones böckers inköpande
samt andre slike pios usus». '' r
Efter det friherreskapet Ekholmen blifvit indraget till kronan, har
pa grund af kongl. brefven den 26 november 1681 och den 28 april 1682
ifrågavarande anslag utgått af kronans tionde inom de socknar, hvaraf
V eckholms pastorat bestod, till dess detsamma på grund af nådiga förord
-
8
Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
ningen den 23 juli 1869 indragits till statsverket, hvarefter Veckholms
hospital uppburit ersättning för den sålunda indragna kronotionde^ Åt
anslaget har emellertid, jemlikt kammarkollegii beslut den 9 augusti 1877.
från förteckningen öfver de inom Upsala län indragna rånte- och tiondelanslag
uteslutits 10 kubikfot 8,20 kannor spanmål, utgörande på hospitalshemmanet
Tomta belöpande tionde, hvilken tiondederemot, såsom hospitalet
anordnad, upptagits i jordebok och räkenskaper.
Då tionden numera inginge till statsverket efter beräkning af det i
förordningen den 23 juli 1869 stadgade medelvärde, samt statsverket icke
syntes höra vidkännas skyldighet att efter en annan grund tillhandahålla
ifrågavarande fattigvårdsinrättning godtgörelse för det anslag åt samma
tionde, inrättningen förut åtnjutit, hemstälde statskontoret i ofvannämnda
utlåtande om utbyte af berörda ersättning mot bestämdt årligt anslag, till
beloppet beräknadt efter nyssnämnda medelvärde.
öfver detta statskontorets förslag hördes dels hospitalsförvaltningen,
som förklarade sig ej hafva något deremot att erinra, dels Veckholms församling,
som godkände förslaget, dels kyrkoherden i Veckholms pastorat,
hvilken jemväl tillstyrkte bifall, dels ock domkapitlet i Upsala, som deremot
under åberopande af presterskapets privilegier, liv fika tillförsäkrade
innehafvare berörda donation utan afkortning, afstyrkte förändringen.
Tillika upplystes af kyrkoherden angående fördelningen af ifrågavarande
anslag, att till hospitalssyssloman — till hvilken befattning numera, efter
den ene komministerns öfverflyttande till Kungs-Husby till pastoratet hörande
församling, komministern i Veckholms församling ansåges sjelfskrifven
— utginge 16 tunnor, till hospitalet 60 tunnor, till orgelverket (kyrkokassa^
10 tunnor samt till skolläraren (skolkassan) 14 tunnor. Jemväl
meddelades af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala län, att.
enligt hvad vederbörande upplyst, lösen för sistnämnda 14 tunnor spanmål
användes till bestridande af kostnaderna för \ eckholms församlings folkskoleväsende
i allmänhet.
Statskontoret, som lemnats tillfälle att i ärendet ånyo sig yttra, har
af hvad domkapitlet i Upsala anfört icke funnit skäl att frånträda sitt
förevarande förslag, i hvad det afser den del af anslaget, som utgår till
kyrkan och hospitalet samt till aflöning åt hospitalssysslomannen. Vidkommande
åter lösen för de 14 tunnor spanmål, som utgå till skolläraren
(skolkassan), anförde statskontoret, att, dä Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
upplyst, att denna lösen användes till bestridande af kostnaderna
för församlingens folkskoleväsende i allmänhet, samt Veckholms församling,
i likhet med rikets öfriga församlingar, åtnjöte statsbidrag af för sådant
ändamål å åttonde hufvudtiteln särskilt anvisade medel till lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor, hvilket bidrag under år 1885 till
Kong!* Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21.
9
Veckholms församling utgått med 716 kronor 67 öre, ansåge statskontoret
omförmälda lösen för 14 tunnor kronotiondespanmål icke vidare böra bibehållas.
Statskontoret hemstälde derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
förordna, dels att den till Veckholms hospital och till orgelverkets underhåll
efter tioårigt medelmarkegångspris utgående ersättning för indragna
530 kubikfot 9,74 kannor kronotiondespanmål hädanefter skall af statsverket
godtgöras efter det i förordningen den 23 juli 1869 stadgade medelvärde,
eller årligen med 1,072 kronor 57 öre, dels att den ersättning för indragna
14 tunnor, eller 88 kubikfot 2 kannor, enahanda slags spanmål, som för
närvarande tillkommer Veckholms församling och användes till församlingens
folkskoleväsende i allmänhet, ej vidare skall utgå.
Öfver omförmälda förslag har komministern i Veckholms församling,
i egenskap af syssloman vid Veckholms hospital, afgifvit yttrande och dervid
förklarat sig för sin del icke hafva något att anmärka mot förslaget.
Veckholms församling och domkapitlet i hopsala, från Indika ånyo infordrats
- yttranden i anledning af det ifrågasatta upphörandet af den till församlingens
skolväsende utgående ersättningen för indraget spanmålsanslag,
hafva å sin sida bestridt upphörandet af nämnda ersättning.
Likartade ersättningar för tiondeanslag, fordom anvisade församlingar
till befrämjande af deras skolväsende, hafva, på det af statskontoret antydda
skäl, blifvit, i följd af Eders Kongl. Maj:ts framställning till senaste
Riksdag, afbörda ur riksstaten. Och någon särskild anledning liar ej förekommit
till bibehållande af anslaget i denna del till Veckholms församlings
skolväsende. Jag anser derför, att ersättning för berörda 14 tunnor, eller
88 kubikfot 2 kannor, kronotiondespanmål icke vidare bör utgå; och finner
jag på de grunder, jag förut angifvit, ersättningen för af anslaget återstående
530 kubikfot 9,74 kannor spanmål böra utbytas mot det af statskontoret
föreslagna och af vederbörande medgifna bestämda årliga anslag
af 1,072 kronor 57 öre.
1 nämnda belopp ingår emellertid äfven ersättning för det kyrkokassan
tillfallna tiondeanslag, och lärer, då kyrkans rätt häraf beröres,
förändring i denna del ej kunna ske utan samtycke af kyrkomötet. Oberoende
häraf skulle förändringen i öfrig! visserligen kunna med Riksdagens
bifall genomföras. Men någon nämnvärd förenkling i räkenskaperna torde
ej eg a rum, så vida icke jemväl ersättningen till kyrkokassa!) fixeras. Af
sådan anledning synes mig förändringen ej böra ske, derest kyrkomötets
bifall skulle uteblifva.
1 öfverensstämmelse med hvad jag ofvan yttrat, bör ersättningen
för år 1889, äfven om beloppet fixeras, utgå från samma förslagsanslag,
hvarifrån indelningsersättningen nu betalas.
Bih. till Rilesd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft.
O
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 27.
Under åberopande af hvad jag i båda omförmälda ärenden anfört
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
dels, under förutsättning af kyrkomötets bifall,
1) att de efter medelmarkegångspris jemte forsellön hittills utgående
ersättningar för till fattiga prestenkor anslagen tionde utbytas från och
med år 1889 mot ett årligt belopp af sammanlagdt 9,818 kronor att mellan
olika stift på ofvan angifna sätt fördelas; samt
2) att den, likaledes efter nyssnämnda grund, till Veckholms kyrka
och hospital samt till aflöning åt en syssloman vid hospitalet nu utgående
ersättning för indragna 530 kubikfot 9,74 kannor tiondespanmål, hälften
råg och hälften korn, från och med år 1889 utbytes mot ett årligt belopp
af 1,072 kronor 57 öre;
dels ock att den ersättning för indragna 88 kubikfot 2 kannor tiondespanmål,
som för närvarande tillkommer Veckholms församling och användes
till församlingens folkskoleväsende, må från riksstaten uteslutas.»
På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter täcktes
Hans Maj:t Konungen gilla hvad departementschefen
sålunda hemstält; och skulle proposition till Riksdagen
aflåtas med den lydelse, bilagan K vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo
A. von Krusenstjerna.
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.