Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 8

Proposition 1893:8

Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 8.

17

N:0 8.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upplåtelse
af mark från en vid Östersunds stad belägen
kronolägenhet; gifven Stockholms slott den 10 december
1892.

Enligt kongl. brefvet den 8 januari 1846 uppläts af den landshöfdingen
i Jemtlands län förr anslagna, numera till statsverket indragna och
för dettas räkning utarrenderade vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad ett
mindre område till tomtplats för länets lasarettsbyggnader. Allmänna landsvägen
skär vretlotten i två delar, af hvilka den öster om landsvägen belägna
sträcker sig fram till en utmed länsfängelset löpande gata och, utöfver
omförmälda tomtplats, innehåller en areal af 49,980 qvadratfot. Längst
i öster å samma del af vretlotten och nära intill nämnda gata är en till
länsfängelse fordom använd byggnad (kvarstående, hvilken efter öfverlåtelse
numera eges af Östersunds stad, som anordnat densamma till epidemisjukhus
samt i följd af öfverenskommelse med vretlottens arrendator till löpande
arrendeperiods slut, den 14 mars 1894, innehar den plats, hvarå
byggnaden är belägen, jemte ett inhägnadt område, tillhopa innefattande
6,612 qvadratfot.

Sedan hos Kongl. Maj:t dels Jemtlands läns landsting i underdånighet
anhållit, att den östligaste, mellan nuvarande sjukhustomten och den utmed
länsfängelset löpande gatan belägna delen af omförmälda vretlott, med undantag
af det område om 6,612 qvadratfot, hvarå det till epidemisjukhus
inrättade gamla länsfängelset funnes uppfördt, måtte från och med den 14
mars 1894, då tiden för gällande arrendekontrakt om vretlotten tilländaginge,
till landstinget med full eganderätt öfverlåtas, att till ökadt tomtutrymme
för länets sjukvårdsinrättningar användas, dels ock Östersunds stadsBih.
till Piksd. Prot. 1898. 1 Samt. 1 Afd. 5 Höft. 3

18

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 8.

fullmägtige gjort underdånig framställning angående upplåtelse åt staden af
visst område af östligaste delen af vretlotten n:o 153 till tomt förstadens
epidemisjukhus, föreslog Kongl. Maj:t i en den 6 april 1887 aflåten nådig
proposition Riksdagen att medgifva, att Jemtlands läns landsting och Östersunds
stadsfullmägtige måtte berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning,
som skulle bestämmas i enlighet med kongl. förordningen angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, från
ifrågavarande vretlott till sig lösa, landstinget det af detta begärda området,
43,368 qvadratfot, och stadsfullmägtige den till förra länsfängelset hörande
inhägnade jordrymd om 6,612 qvadratfot.

Denna framställning blef af Riksdagen bifallen; och meddelades detta
Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut genom kongl. brefvet den 27 juni
1887 vederbörande till kännedom och efterrättelse.

Nu har i en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län
med underdånig skrifvelse den 2 november 1891 öfverlemnad, till Kongl.
Maj:t stöld skrift länets samma år församlade landsting gjort framställning
angående förvärfvande för lasarettets räkning jemväl af den del af vretlotten
n:o 153, som är belägen vester om allmänna landsvägen, med undantag
af derifrån till statens jernväg upplåten mark. Såsom skäl för denna
begäran har landstinget åberopat samma förhållanden, som anfördes till stöd
för landstingets ofvan berörda underdåniga ansökning, eller att den upplåtna
tomtplatsen befunnits otillräcklig, i det att nödigt område saknades såväl
för anläggning invid sjukhuset af en promenadplats med planteringar för
konvalescenter som ock för uppförande af de ytterligare byggnader, hvilka
i följd af den ökade folkmängden förr eller senare otvifvelaktigt komme att
erfordras; och har landstinget, som vid den underdåniga ansökningen fogat
dels en af stadsingeniören E. Runeberg år 1891 upprättad karta öfver vretlotten
n:o 153, dels ock ett af bemälde stadsingeniör utfärdadt arealbevis,
enligt hvilket den i den underdåniga ansökningen afsedda del af vretlotten
skulle innehålla en areal af 3,482,6 qvadratmeter eller 39,506,6 qvadratfot,
i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen framställa
nådig proposition derom, att sistberörda del af vretlotten måtte få af landstinget
inlösas på enahanda vilkor, som enligt kongl. brefvet den 27 juni
1887 medgifvits i afseende å den å östra sidan om landsvägen belägna del
af samma vretlott.

I ofvanberörda underdåniga skrifvelse bär Kongl. Maj:ts befallningshafvande
anfört, att det område, hvarom nu vore fråga, blifvit jemte annan
statsverket tillhörig jord utarrenderadt mot ett årligt arrende af ett hundra

19

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 8.

kronor och således tillhörde antalet af de kronans egendomar, som jemlikt
derom gifna stadganden skulle efter arrendetidens utgång försäljas, derest
de icke funnes vara för något statsverkets ändamål vidare behöfliga; och då
enligt Kongl. Majrts befallningshafvandes mening någon anledning icke
förefunnes för bibehållande åt kronan af nämnda område, som deremot i
följd af sitt läge lämpligen kunde med nuvarande sjukhustomten förenas och
vore för sjukvårdsinrättningens nu ifrågastälda utvidgning behöfligt, har
Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt bifall till den underdåniga ansökningen.

Kongl. domänstyrelsen, hvars underdåniga utlåtande i ärendet infordrats,
har dervid, med öfverlemnande af ett från förste landtmätaren i Jemtlands
län infordradt yttrande angående det ifrågavarande områdets areal,
utvisande, att denna uppgår till något mindre än här ofvan uppgifvits eller
3,63 qvadratref, för egen del anfört, att då denna mark, som utgjorde allt
hvad af vretlotten n:o 153 efter förut skedda upplåtelser återstode, icke,
såvidt styrelsen hade sig bekant, vore för något statsändamål användbar,
men deremot, enligt hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande vitsordat, vore
för lasarettet behöflig, styrelsen ansåge sig böra hemställa om nådigt bifall
till ansökningen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t härmed
föreslå Riksdagen att medgifva:

att Jemtlands läns landsting berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning,
som bestämmes i enlighet med kongl. förordningen angående jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866, till sig lösa
ifrågavarande 3,63 qvadratref mark, innefattande den mellan allmänna landsvägen
och jernvägen belägna del af vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad;

äfvensom att den härför inlåtande köpeskillingen må, på samma sätt
som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp
för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.
nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

20

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 8.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
december 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström;

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt;

Statsråden: friherre von Essen,
friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen föredrog
vidare:

En af Kongl. Majits befallningshafvande i Jemtlands län med underdånig
skrifvelse den 2 november 1891 öfverlemnad, till Kongl. Maj:t stäld
skrift, deri nämnda läns landsting, som enligt nådigt bref den 27 juni 1887
berättigats att till sig lösa 43,368 qvadratfot af den öster om allmänna
landsvägen belägna delen af den kronan tillhöriga vretlotten n:o 153 vid
Östersunds stad, att användas till ökadt tomtutrymme för länets allmänna
sjukvårdsinrättningar, i underdånighet anhållit, att den vester om allmänna
landsvägen belägna del af berörda vretlott måtte få af landstinget inlösas
på enahanda vilkor, som enligt nådiga brefvet den 27 juni 1887 medgifvits
i afseende å den öster om landsvägen belägna del af vretlotten;

21

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition No 8.

öfver hvilken ansökning domänstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande, hvarmed jemväl öfverlemnats ett från förste landtmätaren i Jemtlands
län inhemtadt yttrande angående arealen af det ifrågavarande, mellan
allmänna landsvägen och jernvägen belägna området, utvisande, att denna
uppginge till 3,63 qvadratref.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit hemstälde statsrådet, att
Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva:

att Jemtlands läns landsting berättigades att den 14 mars 1894 mot
ersättning, som skulle bestämmas i enlighet med nådiga förordningen angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866,
till sig lösa ifrågavarande 3,63 qvadratref mark, innefattande den mellan allmänna
landsvägen och jernvägen belägna del af vretlotten n:o 153 vid
Östersunds stad;

äfvensom att den härför inflytande köpeskillingen måtte, på samma sätt
som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, få användas till
inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Hvad statsrådet sålunda hemstält behagade Hans Majestät
Konungen gilla och bifalla; och skulle nådig proposition
till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan
— — — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Adolf von Ilofsten.

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sami, 1 Afd, 5 Höft.

4