Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 53
Proposition 1892:53
- kammare
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 6
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
30
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.
N:o 53.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående tillstånd
för Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag att till riksgäldskontoret
inbetala oguldna återstoden af ett bolaget beviljadt
lån; gifven Stockholms slott den 10 mars 1892.
Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,
att Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag må under år 1892 å tid,
som fullmägtige i riksgäldskontoret eg a bestämma, till riksgäldskontoret
inbetala oguldna återstoden af det bolaget jemlikt Rikets Ständers beslut
år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor att bolaget inom
tid, som jemväl af fullmäktige bestämmes, för fullmäktige tillkännagifver
sin afsigt att begagna sig af det lemnade medgifvandet.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
V. L. Groll.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.
31
Utdrag
af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 10 mars
1892.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för'' utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: herr friherre von Otter,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkeriiielm,
Östergren,
Groll,
Wikblad och
Gilljam.
Departementschefen statsrådet Groll anförde derefter:
Uti underdånig skrifvelse den 7 september 1863 anmälde Rikets
Ständer att för byggandet af jernväg från trakten af Eslöfs station å
södra stambanan till Ystad Rikets Ständer beviljat det för denna jernvägs
anläggande redan då bildade bolag ett mot tva tiedjedelar af den
till 3,682,000 riksdaler beräknade kostnaden ungefärligen svarande lån
å 2,450,000 riksdaler att från riksgäldskontor et utgå, hvilket lån finge
räntefritt innehafvas under tre år från den dag, hvar och en särskild
32
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
del deraf blifvit lyftad, hvarefter å lånebeloppet, i den mån lyftning
egt rum, skulle inom hvarje kalenderårs slut inbetalas fem procent efter
år räknadt, hvaraf skulle, för hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts,
beräknas fyra procent årlig ränta, och återstoden utgöra kapitalafbetalning.
Genom nådigt bref den 11 september 1863 godkände Kongl.
Maj:t de af Rikets Ständer i afseende å detta låneunderstöds utbekommande
och användande samt dermed förenade vilkor, åligganden och
rättigheter meddelade beslut och stadganden.
o Sedan. Ystad—Eslöfs jern vägsaktiebolag fått lyfta detta lån och
derå åtnjutit stadgad räntefrihet, har bolaget genom erläggande årligen
af den stadgade annuiteten minskat skulden så, att kapitalåterstoden
vid 1890 års början utgjorde 1,614,245 kronor 5 öre.
Redan i början af år 1890 inkom styrelsen för nämnda jernvägsaktiebolag
med en underdånig ansökning om Eders Kongl. Maj:ts medverkan
dertill, att bolaget. under loppet af år 1891 måtte få på vilkor,
som af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen kunde varda bestämda, inlösa
den oguldna andelen af statslånet med derå upplupen ränta.
Till stöd för denna ansökning anfördes, att, enär bolaget genom
stadgade afbetalningar så betydligt minskat sin skuld, att den nedgått
till ofvanberörda belopp, 1,614,245 kronor 5 öre, samt den årliga afbetalningen
å lånet, sedan det räntedragande kapitalet blifvit så väsentligt
mindre, da mera representerade ett betydligt belopp, som för år
1889 uppgått till 55,/02 kronor 11 öre, den tanken hos bolagsstyrelsen
uppstått att genom upptagande af nytt lån, att återbetalas under en
längre följd af år, inlösa statslånet, samt att af en sådan åtgärd en
minskning _ i annuiteten för lånets gäldande skulle följa, så att aktieegarne,
hvilka från jernvägens öppnande ända till år 1879 icke erhållit
någon utdelning från bolaget, skulle, tidigare än annars kunde ske,
komma i åtnjutande af så stor del af nettobehållningen, att de såge
sina ränteförluster under bolagets första tid i någon mån minskade.
Sedan Eders Kongl. Maj:t medelst remiss den 22 januari 1890
lemnat fullmäktige i riksgäldskontoret tillfälle att afgifva utlåtande öfver
denna ansökning, åberopade fullmäktige i utlåtande af den 13 februari
samma år såsom yttrande i ärendet hvad fullmäktige anfört i ett samma
dag till Eders Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande angående en af Kristianstad—Hessleholms
jernvägsaktiebolag gjord underdånig ansökning om
tillstånd. att få på en gång återbetala bolagets statslån; och hemstälde
fullmäktige i berörda utlåtanden, att ingendera af omförmälda båda ansökningar
måtte till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.
Såsom skäl härför anfördes, att bifall till ansökningarna antagligen
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
33
skulle framkalla liknande anspråk från andra jernvägsaktiebolag, hvilka
erhållit statslån, men att inbetalning i förtid af sådana lån till större
omfattning icke skulle kunna medgifvas utan att vålla staten olägenhet
och möjligen äfven förlust, hvilken blefve så mycket kännbarare, som
dels för de äldre af dessa lån åtnjutits räntefrihet under de första åren,
de innehafts, dels staten, hvad den förflutna tiden anginge, sjelf nödgats
erlägga icke obetydligt högre effektiv ränta å de penningar, som
upplånats för de enskilda jernvägarnes räkning, än den staten af jernvägsbolagen
betingat sig, och att, under antagande att riksgäldskontorets
mellankomst för anskaffande af medel åt enskilda jern vägsbolag
hvarken borde lända staten till vinst eller förlust, det icke kunde synas
obilligt, om staten under senare delen af lånetiden blefve åtminstone i
någon mån godtgjord för de uppoffringar, staten nödgats under den
förra delen af samma tid vidkännas.
Vid föredragning den 23 maj 1890 af bolagets ofvanberörda ansökning
fann Eders Kongl. Maj:t densamma icke till någon Eders Kongl.
Maj :ts vidare åtgärd föranleda.
Nu har styrelsen för nämnda bolag uti en i juli månad nästlidna
år till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift — under åberopande af hvad
styrelsen vid ärendets förra behandling anfört samt med framhållande
deraf att det för bolagets utveckling och dess förmåga att tillfredsställa
krafven på ökad rörlig materiel samt anskaffande af medel till betalning af
den betydliga skuld, bolaget under 1890 måst göra för banans förseende
med stålskenor, vore önskligt, att boLget genom inlösande af statslånet
och nytt låns upptagande med längre amorteringstid kunde blifva i
tillfälle att, då väsentligt lägre annuitet vore att erlägga, förfoga öfver
större del af nettobehållningen, än som för närvarande kunde ske —
i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder medgifva
Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag att å tid och på vilkor, Eders
Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, få inlösa statslånets oguldna
del, utgörande vid ansökningens ingifvande enligt uppgift 1,556,314
kronor 85 öre jemte derå upplupen ränta.
Fullmäktige i riksgäldskontoret, som genom nådig remiss lemnats
tillfälle att yttra sig öfver sistberörda ansökning, hafva den 16 juli 1891
med yttrande i detta ärende inkommit. Fullmäktige hafva deruti erinrat,
hurusom, sedan fullmäktiges förstberörda yttrande afgafs, förhållandena
undergått en väsendtlig förändring, hvilken syntes ega afgörande betydelse
vid föreliggande frågas bedömande från riksgäldskontorets synpunkt.
I sådant hänseende hafva fullmäktige framhållit, att, under det
fullmäktige vid den tidpunkt, deras förstnämnda yttrande afgafs, eller
Bih. Ull Rilcsd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 28 Saft. 5
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
i februari månad 1890, lyckats träffa aftal om konvertering af den
utelöpande återstoden af 1875 års svenska 472 procent statslån medelst
ett lån med effektiv ränta, som icke nämnvärdf öfverstege den för lånet
förskrifna eller 37a procent, fullmäktige deremot vid upplåning, som
måst för statens räkning verkställas under 1891, nödgats i den 1 juli
nyssnämnda år utfärdade obligationer utfästa en årlig ränta af 4 procent;
att genom den upplåning, som sålunda under samma år egt rum,
erforderligt belopp likväl icke anskaffats till betäckande af vare sig
återstående för 1891 på riksgäldskontoret anvisade utgifter, för livilka
nödiga medel skulle upplånas, eller de utgifter, som af Riksdagen anvisats
att utgå från riksgäldskontoret under år 1892 och till hvilkas
bestridande tillgång skulle på enahanda sätt beredas; att fullmäktige
förty måste vara betänkte på att inom en icke aflägsen framtid gå i
författning om ytterligare upplåning för statens räkning; att emellertid
läget i den allmänna penningemarknaden så väl inom som utom landet
syntes gifva vid handen, att staten vid en blifvande upplåning, äfven
om denna skedde inom landet, torde komma att få vidkännas en effektiv
ränta, som i bästa fall icke komme att mycket understiga fyra procent;
att under sådana förhållanden, och då det belopp, som för 1892 års
behof skulle upplånas, betydligt öfverstege återstående beloppet af det
till Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag utbetalda statslån, fullmäktige numera
vore i tillfälle att utan afsevärd ränteförlust för staten och, derest
den allmänna räntefoten skulle ytterligare stiga, till statens fördel emottaga
återbetalning af ifrågavarande med 4 procent ränta löpande skuldbelopp;
samt att, då medlens emottagande utan förlust möjliggjordes
genom de rådande penningeförhållandena, men en förändring af dessa
kunde komma att undanrödja förutsättningen för fullmäktiges ofvanberörda
uttalande, återbetalningen likväl, i händelse bolagets framställning
derom vunne bifall, torde böra eg a rum under år 1892 å tid, som fullmäktige
vid öfverenskommelse med bolaget funne sig kunna utan förlust
för staten medgifva; hvarförutom det syntes fullmäktige såsom vilkor
för en till äfventyrs medgifven återbetalning böra föreskrifvas skyldighet
för bolaget att någorlunda tidigt under samma år, exempelvis före den
1 juni, för fullmäktige tillkännagifva sin afsigt att begagna sig af det
lemnade medgifvandet.
Till belysande af bolagets ekonomiska ställning får jag meddela,
att bolaget, enligt ett vid ansökningen fogadt tryckt exemplar af revisionsberättelsen
rörande bolagets räkenskaper och förvaltning för år
1890, vid samma års slut egde, utöfver ett inbetaldt aktiekapital å
Kongl. Majrfs Nåd. Proposition No 53. 35
1,225,000 kronor, en reservfond å 147,000 kronor och en besparingsfond
å 1,064,751 kronor 7 öre; att, enligt bolagsstyrelsens berättelse
för år 1890, bolaget under samma år inköpt 2,300 tons skenor af stål
med tillbehör för en kostnad af 263,466 kronor 10 öre och för gäldande
af denna kostnad upptagit ett lån af 250,000 kronor, hvaraf dock under
år 1890 återbetalts 80,000 kronor, som influtit genom försäljning af
gamla skenor af jern, som upptagits från banan; samt att, enligt en
från riksgäldskontoret lemnad uträkning, å bolagets statslån hos kontoret,
sedan den vid nästlidne års slut förfallna annuiteten erlagts, i
början af innevarande år 1892 återstår oguldet ett belopp af 1,496,067
kronor 44 öre.
Då de af fullmäktige i riksgäldskontoret för bifall till framställningen
i juli månad 1891 anförda skäl fortfarande torde ega giltighet, anser
jag mig böra i underdånighet hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen medgifva, att Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag må
under år 1892 å tid, som fullmäktige i riksgäldskontoret eg a bestämma,
till riksgäldskontoret inbetala oguldna återstoden af det bolaget jemlikt
Rikets Ständers beslut år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor
att bolaget inom tid, som jemväl af fullmäktige bestämmes, för fullmäktige
tillkännagifver sin afsigt att begagna sig af det lemnade medgifvandet.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla samt
befalde, att nådig proposition i ärendet skulle till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan till detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo
E. K■ Almqvist.
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.