Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 13

Proposition 1886:13

10

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 13.

N:o 13.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 Jan. 1886, kl. 2. e. in.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående inlösen
af den geschwornern Mathias Griesbachs rättsinnehafvare
tillkommande årliga ersättning från statsverket för
donerad kronotiondespanmål; gifven Stockholms slott den
30 December 1885.

Bland indelningsersättningar, som utgå från allmänna indragningsstaten,
förekommer äfven den ersättning till geschwornern Mathias
Griesbachs arfvingar, som för det honom af Drottning Christina skänkta,
men år 1684 till boställe åt kaptenlnjtnanten vid Dalregementet anvisade
hemmanet Munkebo i Kopparbergs län är bestämd till 5 tunnor
\ kappe spanmål årligen, att enligt Kongl. brefvet den 28 Juli 1852
utgå i penningar efter Kopparbergs läns markegångspris.

Sedan, med föranledande af Riksdagens i underdånig skrifvelse
den 11 Maj 1876 gjorda framställning om vidtagande af sådan förändring
i afseende å de till vissa verk och inrättningar m. m. utgående
indelningsersättningar, att dessa ersättningar komme att utbytas mot
till siffran bestämda penningebelopp, att årligen från Statskontoret utgå,
fråga blifvit väckt om utbyte af nu ifrågavarande ersättning mot
ett bestämdt årligt belopp eller om ersättningens inlösen till staten,
samt Mathias Griesbachs rättsinnehafvare, i ärendet hörda, väl nekat
att i utbyte mot ersättningen mottaga ett för all tid bestämdt årligt
penningebelopp, men deremot förklarat sig villiga att anslaget för all
framtid afstå mot en lösen, motsvarande anslagets efter medeltalet af
1875—1884 årens medelmarkegångspris för länet beräknade värde,

11

. Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

kapitaliseradt efter fyra för hundrade, eller 2,068 kronor 75 öre, vill
Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden
för denna dag, härmed föreslå Riksdagen medgifva, att ofvanberörda
geschwornern Mathias Griesbaehs rättsinnehafvare tillkommande
årliga ersättning från statsverket för donerad kronotiondespanmål må,
så vida aftal derom kan med dem träffas, inlösas för all framtid genom
utbetalning för en gång till dem från statsverket af ett belopp af
tvåtusen sextioåtta kronor 75 öre.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

O. R. Themptander.

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 30
December 1885.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve
Ehrensvåbd,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Ottek,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Chefen för Finansdepartementet, Hans Excellens Herr Statsministern
Themptander föredrog i underdånighet följande mål och ärenden,
nemligen:

Herr Statsministern anförde härefter:

»Bland indelningsersättningar, som utgå från allmänna indragningsstaten,
förekommer äfven den ersättning till geschwornern Matliias
Griesbachs arfvingar, som för det honom af Drottning Christina skänkta,
men år 1684 till boställe åt kaptenlöjtnanten vid Dalregementet anvisade
hemmanet Munkebo i Kopparbergs län är bestämd till 5 tunnor
1/s kappe spannmål årligen, att enligt nådiga brefvet den 28 Juli 1852
utgå i penningar efter Kopparbergs läns markegångspris.

Uti underdånigt utlåtande den 31 December 1883, afgifvet i an -

13

* Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

ledning af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 11 Maj 1876 gjorda
framställning om vidtagande af sådan förändring i afseende å de till
vissa verk ock inrättningar m. m. utgående indelningsersättningar, att
dessa ersättningar körnare att utbytas mot till siffran bestämda penningebelopp,
att årligen från Statskontoret utgå, bar Statskontoret framhållit
önskvärdbeten deraf, att äfven i afseende på omförmälda ersättning
till Matbias Griesbachs rättsinnehafvare någon förenkling måtte kunna
ernås.

Fråga har redan tillförene varit väckt om vidtagande af åtgärd i
sådan syftning. Genom nådigt bref den 20 December 1817 anbefaldes
nemligen Kammarkollegium, bland annat, att vidtaga erforderliga åtgärder
för att få utrönt, huru vida spanmålsanslaget till ofvan bemälde
Griesbachs arfvingar vore af den lagliga beskaffenhet, att det fortfarande
borde bibehållas, samt att i sådant fall föranstalta om arfvingarnes
börande, om och emot hvad lösen de vore villige att från den
innehafvande donationen afstå. Till fullgörande af denna befallning
anmälde Kammarkollegium i underdånig skrifvelse den 12 September
1851, dels att Kollegium, på grund af hvad i frågan blifvit upplyst,
ansåg Griesbachska arfvingarne ostridigt berättigade till bibehållande
af ifrågavarande kronotiondeanslag, dels ock att förläningens dåvarande
innehafvare uppå till dem gjord framställning förklarat, att de helst
bibehölle den dem anslagna spanmålen in natura; att, för den händelse
likväl det skulle anses såsom en fördel för staten att årligen med penningar
lösa denna spanmål, de vore villige att efter Kopparbergs läns
markegångspris för hvarje år taga en sådan lösen; samt att, om meningen
åter skulle vara att en gång för alla till staten inlösa förläningen,
de för densammas afstående fordrade en ersättningssumma af
5,000 riksdaler banko. Då förläningens dåvarande innehafvare icke
kunnat fullständigt styrka, med hvad rätt de ensamma voro i besittning
deraf, samt äfven om antagas kunde, det bemälde innehafvares
uteslutande besittningsrätt vore ostridig, deras ersättningsanspråk för
afstående derifrån voro alltför öfverdrifna, fann Kongl. Maj:t, jemlikt
ofvanberörda nådiga bref den 28 Juli 1852, frågan om inlösen till statsverket
af den till gescbwornern Griesbachs arfvingar donerade kronotiondespanmål
böra förfalla; hvaremot i nåder förordnades, att, på sätt
arfvingarne medgifvit, ifrågavarande kronotiondeanslag borde från och
med år 1852 utgå med penningar efter det inom Kopparbergs län å
så beskaffad spanmål faststälda årliga markegångspris samt från länets
ränteri till vederbörande omedebarligon utanordnas. Ersättningen affördes
i rikshufvudboken å öfverskotten på statsverkets inkomster in -

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition 1S:o 13.

till dess densamma enligt 1856—1858 års Riksdags beslut öfverflyttades
till allmänna indragningsstaten.

1 fråga om beloppet af förevarande kronotiondeanslag meddelade
Statskontoret i sitt utlåtande af den 31 December 1883, att anslaget,
utgörande 5 tunnor £ kappe spannmål eller 31 kubikfot 6 kannor, bestode
af följande sädesslag, nemligen 1 kubikfot 4,so kannor råg, 22
kubikfot 8,ro kannor korn och 7 kubikfot 2,so kannor dubbel hafre.
Under erinran, att af hvad i fråga om denna ersättning förekommit
framginge, att någon förändring i densamma eller indragning till statsverket
deraf icke kunde ske annorlunda, än efter öfverenskommelse
med och inlösen från vederbörande rättsinnehafvare, hemstälde Statskontoret,
som antoge, att sådana omständigheter, hvilka vid föregående
tillfälle utgjorde hinder för nådigt beslut om inlösen af denna ersättning,
möjligen för närvarande icke vidare vore för handen, att Eders
Kongl. Maj:t måtte till förnyad behandling företaga denna fråga.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, med bifall till hvad Statskontoret hemstält,
den 10 Oktober 1884 anbefall sin Befallningshafvande i Kopparbergs
län att från Mathias Griesbachs rättsinnehafvare infordra underdånigt
yttrande, huru vida de nu vore villige antingen att i utbyte mot
den efter markegång utgående ersättning för den dem tillförsäkrade
spannmål mottaga ett bestämdt årligt belopp eller att mot lösen afstå
från ifrågavarande anslag, öfverlemnade Eders Kongl. Maj:ts bemälde
Befallningshafvande med underdånig skrifvelse af den 19 Januari innevarande
år sålunda infordradt yttrande, deri filosofie doktorn A. V.
Källström, enkan Stina Brita Göransson i Koberga och hustru Hedvig
Baumgren, född Focke, i uppgifven egenskap af innehafvare
utaf resp. XA och XTr af ifrågavarande anslag, förklarat, att de icke
ansåge med sin fördel förenligt att i utbyte mot ersättningen mottaga
ett för all tid bestämdt årligt penniugebelopp, men att de vore villige
att, en gång för alla, från ersättningsanslaget afstå mot en lösen af
tillsammans 2,400 kronor, att dem emellan fördelas i förhållande till
deras egande andelar i anslaget.

Efter erhållen nådig befallning att häröfver sig yttra, har Statskontoret
i underdånigt utlåtande af den 16 sistlidne Juni anmält, att,
då den af Mathias Griesbachs rättsinnehafvare i utbyte mot ifrågavarande
spamnålsanslag fordrade summa syntes vara i förhållande till
anslagets värde för högt beräknad att kunna till anvisande i underdånighet
förordas, men anslagets inlösen för statsverkets räkning lämpligen
kunde ega rum sedan detsammas värde, beräknadt efter medeltalet
af 1875—1884 årens medelmarkegångspris för länet, till 82 kronor
75 öre, blifvit i öfverensstämmelse med den af Eders Kongl. Maj:t

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 13.

vid sistlidne riksdag föreslagna och af Riksdagen godkända grund för
inlösen af skattefrälseräntor, kapitaliseradt efter fyra för hundrade, så
hade Statskontoret funnit sig böra anmoda Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
att från anslagets innehafvare infordra och till Statskontoret
inkomma med yttrande, om de vore villige att anslaget afstå
mot lösen efter nyssnämda grund och således mot ett belopp af 2,068
kronor 75 öre, hvarefter Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till
Statskontoret insändt en af anslagets innehafvare i anledning häraf
till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifven skrift, deruti dessa
förklarat sig vara villige att anslaget för all framtid afstå mot den af
Statskontoret ifrågasatta lösen; och har Statskontoret förordat antagande
af detta anbud. Då förslaget att inlösa detta spanmålsanslag
till enskilda personer, hvilket i sitt slag är alldeles allenastående, går
i den syftning, Riksdagens underdåniga skrifvelse den 11 Maj 1876
afser, och skulle befria statsverket från att för all framtid fullgöra
ifrågavarande betalningsskyldighet; samt det pris 2,068 kronor 75
öre, mot hvilket anslagets innehafvare förklarat sig villige från detsamma
att afstå, är beräknadt i full öfverensstämmelse med de i nådiga
förordningen den 11 September 1885 stadgade, af Eders Kongl. Maj:t
och Riksdagen godkända grunder för inlösen af skattefrälseräntor m. in.,
tvekar jag icke att till Statskontorets hemställan om anslagets inlösen på
nu föreslagna vilkor lemna mitt förord.

Ehuru medel för verkställande af denna inlösen ej behöfva äskas
af Riksdagen, utan kunna anvisas af sjunde hufvudtitelns besparingar,
anser jag dock sjelfva frågan, huru vida infriande på föreslaget sätt af
denna statens skuld till enskilda personer skall ega rum, lämpligen
böra hänskjutas till Riksdagens pröfning, och hemställer derföre, att
Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen medgifva, att ofvanberörda
geschwornern Mathias Gfriesbachs rättsinnehafvare tillkommande årliga
ersättning från statsverket för donerad kronotiondespanmål må, såvida
aftal derom kan med dem träffas, inlösas för all framtid genom utbetalning
för en gång till dem från statsverket af ett belopp af 2,068
kronor 75 öre.»

Hvad Herr Statsministern sålunda hemstält, deruti
Statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig proposition
till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan
— — — vid detta protocoll utvisar.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.