Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79
Proposition 1899:79
- kammare
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 9
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.
1
N:o 79.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtelse
af mark från förra landshöfdingebostället kungsgården
Noret i Kopparbergs län för utvidgning af Falu
stads område; gifven Stockholms slott den 24 Mars 1899.
Med underdånig skrifvelse den 9 januari innevarande år har
magistraten i Falun öfverlemnat och till bifall förordat en af stadsfullmägtige
i Falun gjord underdånig ansökning, att staden måtte få,
för stadens utvidgande och förskönande, mot löseskilling, som borde
bestämmas efter de i kong!, förordningen angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof den 14 april 1866 stadgade grunder,
från den till förra landshöfdingebostället kungsgården Noret hörande,
inom stadens område belägna mark inlösa ett med litt. B och C å eu
ansökningen bilagd, af stadsbyggmästaren G. Skärm öfver en del af
kungsgårdens inom stadens område belägna mark upprättad karta betecknadt
område om tillsammans 24 hektar 85 ar 78 qvadratmeter samt,
till utvidgande af den under anläggning varande stadsparken, likaledes
inlösa ett område om 13 hektar 12 ar 97 qvadratmeter, å samma karta
betecknadt. med litt. A, eller, derest hinder skulle möta för staden att
förvärfva begge dessa områden, att staden måtte få inlösa det område,
som å kartan betecknats med litt. B och C.
Bih. till Rilesd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 02 Höft.
1
2
Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition No 79.
Vid den underdåniga ansökningen hafva jemte sistberörda karta
fogats en af stadsbyggmästaren Skarin utarbetad och år 1886 utgifven
karta öfver Falu stad samt en af förste landtmätaren C. 0. Widmark
år 1898 upprättad karta öfver alla egorna till kungsgården Noret jemte
beskrifning äfvensom utdrag af stadsfullmägtiges i Falun protokoll den
7 sistlidne januari, hvaraf inbemtas, att, sedan, med anledning af en
inom stadsfullmägtige väckt motion om vidtagande af lämpliga åtgärder
för förvärfvande från sagda kronodomän af erforderligt jordområde för
den nya sydöstra stadsdelens fortsättning och utsträckning åt söder,
stadsfullmägtige uppdragit åt sitt beredningsutskott, förstärkt med ordförandena
i drätselkammaren och byggnadsnämnden, att utreda, huru
stora områden af ifrågavarande mark vore behöfliga för en ny stadsdel
m. m., det sålunda förstärkta beredningsutskottet i ärendet afgifvit
utlåtande af hufvudsakligen följande innehåll.
Med den tillväxt i folkmängd, staden redan under de senaste
åren företett, vore en utvidgning af dess planlagda område af behofvet
påkallad, hvilket behof blefve rent af trängande inför den hastiga och
storartade tillväxt i folkmängd, staden inom de allra närmaste åren med
största sannolikhet ginge till mötes. Redan innevarande år komme en
fabrik för tillverkning af lokomotiv och jernvägsvagnar att uppföras i
stadens omedelbara närhet och delvis inom dess område, hvilken anläggning
skulle bereda stadens folkmängd eu omedelbar tillökning af omkring
3,000 personer, förutom hvad den utveckling af handel och handtverkerier,
som af ej mindre berörda industriel anläggning än äfven den sannolika
tillkomsten af två nya jernvägslinier, Falun—Vansbro och Falun
—Kilafors, framkallades, kunde medföra med afseende på ökad folkmängd.
Då staden mot söder begränsades af sjön Tisken, mot öster
af en betydlig höjdsträckning, mot norr af en genom sitt sänka läge
för byggnadsverksamhet otjenlig trakt och mot vester af en århundraden
igenom af kopparrök från Falu grufva förbränd och för all vegetation
oemottaglig ödemark, hänvisade det behof af väsentligt ökad tillgång
på byggnadstomter, som redan inom den närmaste tiden komme att på
ett kännbart sätt göra sig gällande, staden att för stadsplanens utvidgning
söka förvärfva mark från den sydost om staden belägna kungsgården
Noret.
Det å omförmälda, af stadsbyggmästaren Skarin öfver en del af
kungsgårdens mark upprättade karta med litt. C betecknade område om
19 hektar 95 ar 95 qvadratmeter, utgörande kungsgårdens inom stadens
område belägna åkerjord jemte den del af dess skogsmark, som vid
eventuel frånskiljande af denna åkerjord från kungsgårdens öfriga mark
3
Kongl. Maj ds Nåd, Proposition N:o 79.
syntes böra för vinnande af lämplig egogräns åtfölja åkerjorden, borde
i första rummet åt staden förvärfvas, enär detta område, gränsande
intill det sunda och tilltalande stadsplansområde, som under de sista
åren bebygts i närheten af den s. k. promenaden, och beläget upp
mot den under anläggning varande stadsparken samt sträckande sig i
sydostlig rigtning efter landsvägen till Korsnäs, skulle medgifva icke
blott den sist bebygda stadsdelens fortsättning och utvidgning åt sydost,
utan jemväl, till stadens förskönande, anläggning af en esplanad
såsom eu fortsättning af promenaden och ledande till stadens nya
begrafningsplats, hvarjemte vägen till Korsnäs komme att såsom hufvudgata
sträcka sig rakt genom den nya stadsdelen. Härigenom skulle
icke blott vägens nuvarande tvära krökningar undvikas, utan äfven
begrafningsplatsen komma att befrias från den störande inverkan af
liflig landsvägstrafik, hvarförutom, om ock den sålunda tilltänkta
nya stadsdelen komme att ligga något aflägsen från de äldre stadsdelarne,
den i stället blefve närbelägnare ej mindre södra jernvägsstatiouen,
der rörelsen vore i ständig ökning och dit de båda ifrågasatta
nya jernvägslinierna skulle inledas, än äfven den blifvande
vagnfabriken, till hvilken en öfvergång af slussen kunde bereda en
kort förbindelseled från det område af kungsgårdens mark, hvarom nu
vore fråga.
Då emellertid det med litt. C betecknade området icke ens för
den närmaste framtiden skulle fylla behofvet. af byggnadsplatser, vore
det med litt. B å kartan betecknade området, innehållande 4 hektar
89 ar 83 qvadratmeter, äfven för ändamålet behöflig!, och skulle detta
senare område i följd af sitt högre, utmärkt sunda läge i skogens
omedelbara närhet utan tvifvel blifva synnerligen lämpligt och begärligt
till tomtplatser.
Med fästadt afseende å de betydliga uppoffringar, som af samhället
och enskilde under de sista åren gjorts för anläggning af planteringar
å skilda platser inom staden samt af en stadspark, till nytta
och trefnad i främsta rummet för den arbetarebefolkning, som utgjorde
största delen af stadens invånareantal, och hvilken stadspark kunde
vinna en välbehöflig utvidgning genom kungsgårdens derintill gränsande
skogsmark, hvarigenom ock den tilltänkta nya stadsdelen sattes i
omedelbar förbindelse med stadsparken, syntes icke blott de nu nämnda
områdena, som vore afsedda för stadsplanens utvidgning och till bebyggande
inom den närmaste framtiden, utan äfven den inom stadens
område liggande del af kungsgårdens skogsmark, som å kartan be
-
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.
tecknades med litt. A ock omfattade 13 hektar 12 ar 97 qvadratmeter,
böra åt staden förvärfvas.
Efter nådig remiss kar domänstyrelsen den 24 nästlidne februari
afgifvit underdånigt utlåtande öfver ansökningen; ock kar styrelsen
dervid öfverlemnat inhemtade yttranden af domänintendenten och Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i länet, af Indika myndigheter domänintendenten,
under anförande hufvudsakligen att staden åtminstone för de
närmaste femtio åron knappast syntes vara i behof af det med litt. A
å kartan betecknade området, föreslagit, att Kongl. Maj:t, måtte endast
i så måtto bifalla den underdåniga ansökningen, att staden finge inlösa
de å kartan med litt. B och C betecknade egoområdena, och Kongl.
Maj:ts befallningshafvande hemstält om bifall till ansökningen i enlighet
med domänintendentens förslag.
För egen del har domänstyrelsen anfört, att kungsgården Noret
blifvit genom styrelsens kontrakt den 2 mars 1888 utarrenderad under
tolf års tid från den 14 mars 1889 mot ett årligt arrende af 1,100
kronor, deraf 100 kronor för fri disposition öfver skogsafkastuingen;
att från egendomen förut exproprierats jord dels för Gefle—Dala jernväg,
dels af Fall! stad för begrafningsplats och väg tilF densamma, så
att egendomens nuvarande område utgjorde 221 hektar 22 ar 95
qvadratmeter, deruti likväl icke inginge vägar och arealen af ett omtvistadt
mindre område; att styrelsen för Gefle—Dala jern vägsaktiebolag
jemväl anhållit att för utvidgning af Falu jernvägsstation få
från egendomens nuvarande område ytterligare expropriera tillsammans
3 hektar 56 ar 6 qvadratmeter med derå uppförda byggnader; samt
att, derest denna underdåniga ansökning vunne nådigt bifall och Kongl.
Maj:t jemväl bifölle Falu stads nu ifrågavarande ansökning om expropriation
af de å kartan med litt. A, B och C betecknade områdena, af
egendomen komme att återstå, att för statsverkets'' räkning förvaltas,
180 hektar 25 ar 6 qvadratmeter, men, om, såsom af de lokala myndigheterna
föreslagits, stadens ansökning, i hvad den afsåge expropriation
af det med litt. A. betecknade området, icke skulle bifallas, egendomens
återstående areal komme att utgöra 193 hektar 38 ar 57 qvadratmeter,
deraf 9 hektar 97 ar 6 qvadratmeter tomt och åker, 66 ar 3 qvadratmeter
äng, 182 hektar 3 ar 27 qvadratmeter afrösningsjord,,, hufvudsakligast
skogsmark, och 71 ar 8 qvadratmeter impediment; och har
styrelsen förklarat sig sakna anledning tillstyrka bifall till ansökningen,
i hvad den afsåge rätt till expropriation af det å kartan med litt. A
betecknade området, men, enär ofvannämnda med litt. B och C betecknade
egoområden ostridigt vore för stadens utvidgning behöfliga,
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.
hemstält, att den underdåniga ansökningen om expropriation af dessa
områden måtte bifallas, dervid styrelsen dock, jemte meddelande att
å det med litt. C betecknade området funnes uppförda följande kronan
tillhöriga åbyggnader, nemligen en dagkarlsstuga med tre rum och
förstuga på nedra botten och två kammare på vinden, ett vedlider med
bod, ett svinhus och en bod, förklarat sig anse, att för rätten att
expropriera detta område borde fästas det vilkor, att staden förklarades
skyldig ombesörja nya byggnaders uppförande i stället för de nu befintliga
äfvensom dermed följande tomtplanering.
På grund af hvad i ärendet förekommit vill Kongl. Maj:t härmed
föreslå Riksdagen att medgifva,
att af förra landshöfdingebostället kungsgården Noret må till
staden Falun med eganderätt upplåtas de å ofvan omförmälda, af stadsbyggmästaren
Skärm öfver en del af kungsgårdens mark upprättade
karta med litt. B och C betecknade områden, tillsammans omfattande
24 hektar 85 ar 78 qvadratmeter, jemte derå växande skog, mot det
att staden till kronan för nämnda områden erlägger lösen, som skall
bestämmas i den ordning, som i kongl. förordningen den 14 april
1866 är föreskrifven i fråga om jords eller lägenhets afstående för
allmänt behof, samt under vilkor i öfrigt,
att områdena må af staden tillträdas vid nu löpande arrendeperiods
utgång den 14 mars 1901,
att löseskillingen skall erläggas vid tillträdet och af staden till
landtränteriet i länet inbetalas,
att staden före områdenas tillträdande å den i kronans ego bibehållna
delen af kungsgården å plats, som vid laga syn bestämmes,
och enligt de närmare föreskrifter, som dervid meddelas, ej mindre
verkställer erforderlig planering af tomter för uppförande af nya byggnader
i stället för de å det med litt. C betecknade området nu befintliga
än äfven, så tidigt att byggnaderna blifva till insyning färdiga före
den 14 mars 1901, uppför dylika, för egendomens skötsel tillräckliga
byggnader, hvarefter de äldre byggnaderna må af staden fritt disponeras,
samt
att staden uppsätter och för all framtid underhåller stängsel
mellan de upplåtna områdena och kronans angränsande mark;
viljande Kongl. Maj:t tillika föreslå Riksdagen att medgifva, att
löseskillingen för ifrågavarande jordområden må tilläggas fonden för
anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden och för
sådant ändamål till statskontoret inlevereras.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kong], nåd och ynnest städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Hans Wa chtmeister.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.
7
Utdrag af ■protokollet öfver finansärenden, lidllet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 24 mars 1899.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
Wikblad,
friherre Rappe,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Dyrssen.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister
föredrog härefter:
Eu af stadsfullmägtige i Falun gjord, af magistraten derstädes
med underdånig skrifvelse den 9 januari innevarande år öfverlemnad
och till bifall förordad underdånig ansökning, att staden måtte få, för
stadens utvidgande och förskönande, mot löseskilling, som borde bestämmas
efter de i nådiga förordningen angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof den 14 april 1866 stadgade grunder, från
den till förra landshöfdingebostället. kungsgården Noret hörande, inom
stadens område belägna mark inlösa ett med litt. B och C å en ansökningen
bilagd, af stadsbyggmästaren G. Skarin öfver ''en del af
8 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 79.
kungsgårdens inom stadens område belägna mark upprättad karta
betecknadt område om tillsammans 24 hektar 85 ar 78 qvadratmeter
samt, till utvidgande af den under anläggning varande stadsparken,
likaledes inlösa ett område om 13 hektar 12 ar 97 qvadratmeter, å
samma karta betecknadt med litt. A, eller, derest hinder skulle möta
för staden att förvärfva begge dessa områden, att staden måtte få
inlösa det område, som å kartan betecknats med litt. B och C;
öfver hvilken ansökning domänstyrelsen afgifvit, infordradt underdånigt
utlåtande och dervid öfverlemnat inhemtade yttranden af domänintendenten
och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet.
På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet, att
Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgifva,
att af förra landshöfdingebostället kungsgården Noret finge till
staden Falun med eganderätt upplåtas de å ofvan omförmälda, af stadsbyggmästaren
Skarin öfver en del af kungsgårdens mark upprättade
karta med litt. B och C betecknade områden, tillsammans omfattande
24 hektar 85 ar 78 qvadratmeter, jemte derå växande skog, mot det
att staden till kronan för nämnda områden erlade lösen, som skulle
bestämmas i den ordning, som i nådiga förordningen den 14 april
1866 vore föreskrifven i fråga om jords eller lägenhets afstående för
allmänt behof, samt under vilkor i öfrigt,
att områdena finge af staden tillträdas vid nu löpande arrendeperiods
utgång den 14 mars 1901,
att löseskillingen skulle erläggas vid tillträdet och af staden till
landtränteriet i länet inbetalas,
att staden före områdenas tillträdande å den i kronans ego bibehållna
delen af kungsgården å plats, som vid laga syn bestämdes, och
enligt de närmare föreskrifter, som dervid meddelades, ej mindre verkstälde
erforderlig planering af tomter för uppförande af nya byggnader
i stället för de å det med litt. C betecknade området nu befintliga än
äfven, så tidigt att byggnaderna blefve till insyning färdiga före den
14 mars 1901, uppförde dylika, för egendomens skötsel tillräckliga
byggnader, hvarefter de äldre byggnaderna finge af staden fritt disponeras,
samt
att staden uppsatte och för all framtid underhölle stängsel mellan
de upplåtna områdena och kronans angränsande mark;
hemställande statsrådet tillika, att Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att medgifva, att löseskillingen för ifrågavarande jordområden
finge tilläggas fonden för anordnande af lokaler för statens embetsverk
i hufvudstaden och för sådant ändamål till statskontoret inlevereras.
9
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition No 79.
Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Hjalmar Rettig.
Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 62 Håft.
2
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.