Kong'. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 23

Proposition 1894:23

14

Kong''. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 23.

M >0.1

N:o 23.

• • <1i-j H /»! i. {»•.!«-.■''? -ji ,i o

Kongl. Mnj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående gränsreglenng
emellan den oitadellel i Landskrona tillhöriga
mark och Landskrona stad; gifven Stockholms slott den
SO december 1893.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva,

att ett af Landskrona stad för dess del antaget förslag till öfverenskommelse
rörande reglering af gränsen mellan kronans och stadens mark
invid eitadellet derstädes jemväl må få å kronans sida antagas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott
tillhandahållas och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.
nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Axel Rappe.

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

C '' 1 1 T*»j H - It ■ I'' Öl • fl ; it» :i

. ;,i! " ‘ M

; / tf rnUu: :u ;f ;>j,: • 1 ){■■> < :.>iT,

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 30
december 1893.

Närvarande:

Hans excellens, herr statsministern Boström,

Hans excellens, herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,

friherre Äkerhtelm,

Östergren,

Groll,

W EKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe föredrog
i underdånighet:

Departementschefen anmälde härefter arméförvaltningens å fortitikationsdepartementet
underdåniga skrifvelse den 28 september 1892 angående gränsreglering
emellan den citadellet i Landskrona tillhöriga mark och Landskrona
stad; äfvensom fångvårdsstyrelsens den 30 mars 1893 deröfver afgifna
underdåniga utlåtande.

Departementschefen yttrade dervid:

»I förevarande underdåniga skrifvelse har arméförvaltningen å fortitikationsdepartementet
hemstält, att ett utaf Landskrona stad för dess del god -

16

Kongl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 23.

känd! förslag till öfverenskommelse emellan kronan och staden om reglering
af gränsen emellan kronan och stadens intill citadeljet derstädes belägna
mark måtte jemväl från kronans sida varda antaget.

Hvad beträffar sättet för frågans väckande och dess förberedande behandling
hos or tmyn digheterna och Landskrona stad har, enligt hvad af
arméförvaltningens skrifvelse framgår, hufvudsakligen följande förekommit.

I anledning af fortifikationsbefälhafvarens i Skåne uti skrifvelse den
28 oktober 1887 hos arméförvaltningens fortifikationsdepartement gjorda
framställning om önskvärdheten deraf, att en landtmäteriförrättning foretoges
för uppgående af de förut icke utstakade gränserna emellan kronans mark
vid citadellet i Landskrona, å ena, samt nämnda stad, å den andra sidan,
bemyndigade förvaltningen å nämnda departement i skrifvelse den 10 derpåföljande
november fortifikationsbefälhafvaren att söka med Landskrona stad
eller de komiterade, som kunde af staden för ändamålet utses, träffa öfverenskommelse
om grunderna för eu dylik gränsreglering. Sedan fortifikationsbefälhafvaren
till åtlydnad häraf i skrifvelse den 14 december 1887 hos
stadsfullmäktige i Landskrona anhållit, att de ville antingen åt särskilda
ombud eller åt någon af stadens myndigheter uppdraga att å stadens vägnar
öfverlägga med fortifikationsbefälhafvaren i ämnet, blef vid sammanträde
med stadsfullmäktige den 20 i sistnämnda månad uppdrag lemnadt åt
stadens drätselkammare att utse komiterade för öfverenskommelse med fortifikationsbefälhafvaren
om grunderna för gränsutstakningeu.

Emellertid och innan sammanträde emellan fortifikationsbefälhafvaren
och stadens komiterade på grund häraf egde rum, hade den förstnämnde, för
vinnande af utredning i ämnet, låtit anställa efterforskningar såväl i fortifikationens
arkiv härstädes och i Landskrona som ock i nämnda stads rådstufvurätts
arkiv samt med ledning af de upplysningar, hvilka dervid vunnits,
utarbetat eu redogörelse för den sträckning, gränsen i fråga, efter hans
åsigt borde hafva; och skulle enligt denna redogörelse de områden, å hvilka
med stöd af äldre kartor och handlingar, jemförda med nuvarande förhållanden
å marken, eganderätts anspråk kunna framställas å kronans sida, utgöras
af dels den mark, som å eu af C. 0. 0. Brolan år 1879 upprättad,
handlingarna bilagd karta inneslutes i vester af Öresund och i norr, öster
och söder af eu med fulldragna röda streck utmärkt gränslinie, dels ock af
ett mindre jordstycke, beläget å den staden tillhöriga så kallade Norra Fäladsmarken
och å kartan benämndt »Garnisonskyrkogården».

Denna sålunda af fortifikationsbefälhafvaren utarbetade redogörelse förelädes
de af drätselkammaren på grund af stadsfullmäktiges ofvannämnda

17

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 23.

beslut utsedde komiterade; och förklarade i sitt den 3 mars 1890 till stadens
fullmäktige afgifna utlåtande i ämnet, att de väl i hufvudsak biträdde
den af fortifikationsbefälhafvaren i redogörelsen uttalade uppfattning af eganderättsförhållandena,
men att emellertid kronans eganderätt till vissa delar af
ofvan berörda jordområden enligt komiterades åsigt kunde dragas i tvifvel,
särskildt hvad anginge dels det jordstycke nordvest om citadell, som å
kartan betecknades med ordet »uppblandning», dels den mark, som upptoges
af stadens norra infartsgata, dels ock garnisonskyrkogården. A andra sidan
åter förmälde komiterade sig finna i hög grad önskligt att en bestämdt utstakad
gränslinie mellan citadellets och stadens egor erhölles; och då, enligt
deras åsigt, en sådan gränslinie kunde på för båda parterna antagliga vilkor
vinnas genom en rågångsförrättning och dervid företagne smärre egoutbyten,
tillstyrkte komiterade stadsfullmäktige besluta,

att på grund af den af fortifikationsbefälhafvaren gjorda framställningen
uttala sig för önskvärdheten af eu rågångsförrättning åt landsidan
mellan citadellets och stadens områden,

att bemyndiga drätselkammaren att vidtaga de nödiga åtgärderna för
en dylik förrättning och att dervid föra stadens talan och bevaka dess intressen;
samt

att såsom instruktion för drätselkammaren vid ifrågavarande tillfälle
skulle gälla, att staden ville såsom maximum godkänna den å kartan med
fulla röda linier uppdragna gränsen, under vilkor att utbyte kunde vid
samma förrättning komma till stånd, så att den framtida gränsen blefve bestämd
enligt den å kartan jemväl dragna punkterade röda linien, dock med
de mindre förändringar, som kunde uppkomma vid uppmätningen och uträkningen
och under förbehåll tillika att behörig anteckning skedde derom, att
staden medgåfve kronan rätt till hela norra infartsgatan och det uppblandade
området norr om citadellet endast i sammanhang med det blifvande utbytet.

Enligt komiterades förslag skulle sålunda stadsfullmäktige väl medgifva
kronans eganderätt till hela det inom de fulldragna röda strecken inneslutna
område, men dock endast under det uttryckliga vilkor att kronan vid den
blifvande rågångsutstakningen afstode från alla anspråk på följande egoskiften,
nemligen:

a) den mark, som å kartan finnes utmärkt med en punkterad röd linie
och bokstäfverna a-—d samt nu upptages af stadens norra infartsgata å
sträckan från artillerikasernen till Säbygatans norra gatulinie;

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 1 Sami. 1 A/d. 11 Käft.

3

18

Kong!. Mqj:is Nåd. Proposition N:o 23.

b) den jordareal, som erfordras till förlängning af sistnämnda gata oeli
Sucllsgatan, på sätt å kartan angifves med den punkterade röda linien;

c) ett mindre jordstycke af den intill Suellsgatan gränsande marken,
kallad »Frejdenborgsvången»; och

d) den forna garnisonskyrkogården;

Och skulle kronan i öfrigt såsom ersättning för nämnda områden af
staden erhålla:

a) ett mindre område af »Fröjdenborgsvängen», ungefärligen lika stort
som det kronan skulle afstå, och

b) de delar af den norr om citadellet belägna mark, kallad Norra Fäladsmarken
och Barlasthålan, hvilka innefattas af båda de å kartan utmärkta
röda linierna.

Vid ärendets föredragning hos stadsfullmäktige den 14 februari 1891
beslöto desse att, med godkännande af det utaf komiterade uppgjorda förslag
till gränsreglering, bemyndiga drätselkammaren att vidtaga åtgärder för erhållande
af en rågångsförrättning åt landsidan mellan citadellets och stadens
områden, samt att dervid föra stadens talan och bevaka dess intressen, allt »på
basis» af komiterades förslag i ofvan omförmälda sista punkt af deras utlåtande.

Sedan stadens drätselkammare härefter i skrifvelse den 9 maj 1891
underrättat fortifikationsbefälhafvaren, att kammaren vore villig att låta företaga
förrättningen på tid, som fortifikationsbefälhafvaren egde bestämma, ansåg
denne sig böra hänskjuta frågan till arméförvaltningens afgörande och
öfverlemnade fördenskull "i skrifvelse den 15 juni samma år handlingarna i
ärendet till nämnda myndighet, dervid fortifikationsbefälhafvaren för egen del
anförde, att skäl numera icke förefunnes att bibehålla egen begrafningsplats
för garnisonen, helst på många år icke någon af garnisonsförsamlingens
döda blifvit derstädes begifven, och platsen dessutom vore oinhägnad och
vanvårdad samt till utseendet knappast kunde skiljas från den öfriga fäladsmarken,
att densamma visserligen någon gång under senare tider, ehuru
ytterst sällan, användts till begrafningsplats för fångar från straffanstalten
å citadellet, men att särskild begrafningsplats för den tvångsarbetsanstalt för
lösdrifvare, hvilken numera vore inrättad å citadellet i stället för det forna
straffängelset icke vore erforderlig; att i allt fall hinder icke mötte att, om
så skulle befinnas nödigt, för ändamålet anvisa närbelägen plats inom den
nya gränslinien, samt att då kronans rätt till mark kring citadellet åt landsidan
blifvit erkänd i afseende å allt, hvarpå grundade anspråk kunde framställas,
men svårighet skulle möta såväl att utstaka som att underhålla den

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

å Brolans karta med fulldragna röda streck angifna gränslinie^ det syntes
fortifikationsbefälhafvaren äfven af detta skäl vara för kronan lämpligast att
antaga det af staden gjorda förslag till gränsreglering.

Denna sålunda af fortifikationsbefälhafvaren uttalade åsigt delas, på sätt
arméförvaltningen i sin ifrågavarande skrifvelse tillkännagifver, jemväl af
nämnda myndighet; och hemställer förvaltningen med anledning deraf, jemte
annat, att Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att det af Landskrona stad
för dess del antagna förslag till öfverenskommelse rörande reglering af gränsen
mellan kronans och stadens mark invid citadellet jemväl må få af kronan
antagas.

Slutligen ber jag få nämna, att fångvårdsstyrelsen i sitt underdåniga
utlåtande den 30 mars 1893 anmält, att sedan Landskrona stad numera
bifallit eu gjord framställning om upplåtande af fria grafrum å stadens kyrkogård
för de i Landskrona centrala tvångsarbetsanstalt och kronohäkte aflidna
fångar, styrelsen icke har något att erinra emot den ifrågasatta regleringen.

Som Eders Kongl. Maj:t af denna redogörelse behagade finna, synas
alla skäl tala för, att förslaget till öfverenskommelse äfven af kronan antages.
Den egendom, kronan derigenom skulle mista, torde vara i det närmaste
värdelös och kommer i allt fall att ersättas af de ungefär lika stora

områden, som för närvarande obestridligen tillhöra staden men i kraft af
öfverenskommelsen skulle tillfalla kronan. Dessutom måste för kronan lika
väl som för staden vara af intresse, att den länge rådande ovissheten om
rätta gränsen emellan kronans och stadens ifrågavarande områden upphör.

En annan fråga åter blir, huru vida icke Riksdagens samtycke för öfverenskommelsens
giltighet erfordras. Kunde öfverenskommelsen anses innebära
endast ett sådant utbyte af mark, som i skiftesstadgan omtalas oehsomafser
rötning af rågång eller annan dermed jemförlig fördel, torde med fog kunna

påstås att arméförvaltningen, under hvars omedelbara vård och förvaltning

jorden i fråga är stöld, skulle vara behörig att med laga verkan ingå på
ensamma. Öfverenskommelsen synes mig emellertid innefatta något mera.

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

Den är snarare en förlikning emellan kronan och staden, hvarigenom de till
undvikande af rättegång hvar å sin sida afstår från mark, som med obestridlig
eganderätt tillhör dem; och lärer vid sådant förhållande icke ens
Eders Kongl. Maj:t vara berättigad att emot stadgandet i 77 § regeringsformen
i frågan fatta beslut.

Jemte det jag i underdånighet anhåller, att kopia af Brolans karta må
få fogas till dagens protokoll, hemställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes äska Riksdagens samtycke dertill, att ifrågavarande förslag till öfververenskommelse
mellan kronan och Landskrona stad jemväl må få å kronans
sida antagas.

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter täcktes
Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen
sålunda hemstält samt förordnade, uppå statsrådets tillstyrkan,
att nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas
af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Engine Peyron.

BH. tUlKutiglsMyt? juulig a; propositiorvN2Z3.

Exercis-laltet/

LXXI

LANDSKRONA

ojv 1879

Tegelbruk/

kxvh

c. o.o. brolas

1ZSTV

Upplandning

Gamla,

BegraJh. plotter

T.HT

XLIV

XM /

e tv a -

tvm

XVIII

Tot^i

xvn

6en. SttibJjiti Alls t