Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 1997

Proposition 1998/99:21

Regeringens skrivelse

1998/99:21

Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och Skr.
hemlig kameraövervakning vid förundersökning i 1998/99:21
brottmål under år 1997

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 22 oktober 1998

Göran Persson

Laila Freivalds

(Justitiedepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogörs för tillämpningen av bestämmelserna i rättegångs-
balken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt om
tillämpningen av bestämmelserna i lagen (1995:1506) om hemlig ka-
meraövervakning under år 1997.

1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 21

Innehållsförteckning

Skr. 1998/99:21

1 Ärendet och dess beredning....................................................................3

2 Reglerna om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och

hemlig kameraövervakning...............................................................3

2.1 Allmänt........................................................................................3

2.2 Hemlig teleavlyssning.................................................................4

2.3 Hemlig teleövervakning..............................................................4

2.4 Hemlig kameraövervakning........................................................4

3 Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens redovisning.............................5

3.1 Tillämpningen av hemlig teleavlyssning.....................................5

3.2 Tillämpningen av hemlig teleövervakning..................................7

3.3 Tillämpningen av hemlig kameraövervakning............................9

4 Slutsatser..............................................................................................10

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1998.....12

1 Ärendet och dess beredning

Skr. 1998/99:21

I enlighet med riksdagens önskemål (bet. 1981/82:JuU54, rskr.
1981/82:298) redovisar regeringen årligen hur reglerna om teleavlyss-
ning i rättegångsbalken har tillämpats. I samband med att reglerna om
hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning ändrades den 1 sep-
tember 1989 uttalades i lagstiftningsärendet (prop. 1988/89:124 s. 55) att
regeringens redovisning till riksdagen angående tillämpningen av be-
stämmelserna borde behållas och att en motsvarande redovisning beträf-
fande hemlig teleövervakning borde lämnas. Likaså uttalades i det lag-
stiftningsärende som låg till grund för lagen (1995:1506) om hemlig ka-
meraövervakning att en redovisning av tillämpningen av bestämmelserna

1 den lagen också skulle lämnas (prop. 1995/96:85 s. 37).

Regeringen lämnade den 6 november 1997 en redogörelse till riksda-
gen for tillämpningen under år 1996 av bestämmelserna i rättegångsbal-
ken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt bestäm-
melserna i lagen om hemlig kameraövervakning (skr. 1997/98:26). Skri-
velsen behandlades av riksdagen - jämte motsvarande redogörelse avse-
ende år 1995, skr. 1996/97:57 - under våren 1998 (bet. 1997/98:JuU10,
rskr. 1997/98:148).

Regeringen lämnar nu motsvarande redogörelse för år 1997. Den byg-
ger i huvudsak på uppgifter som Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen
gemensamt har lämnat i en skrivelse till regeringen den 28 augusti 1998.

2   Reglerna om hemlig teleavlyssning, hemlig tele-
övervakning och hemlig kameraövervakning

2.1 Allmänt

Bestämmelserna om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning
som tvångsmedel vid beivrande av brott finns i första hand i 27 kap. rät-
tegångsbalken. Sådana bestämmelser finns även i lagen (1952:98) med
särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål, lagen (1988:97)
om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och dom-
stolarna under krig eller krigsfara m.m. samt lagen (1991:572) om sär-
skild utlänningskontroll.

Bestämmelser om hemlig kameraövervakning som tvångsmedel vid
beivrande av brott finns i första hand i lagen om hemlig kameraövervak-
ning. Även lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa
brottmål samt lagen om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyn-
digheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. innehåller
bestämmelser i detta hänseende.

För all tvångsmedelsanvändning anses gälla tre allmänna principer. De
tre principerna, som anknyter till innehållet i 2 kap. 12 § regeringsfor-
men, är ändamålsprincipen, behovsprincipen och proportionalitetsprinci-

1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 21

pen. Ändamålsprincipen innebär att en myndighets befogenhet att använ- Skr. 1998/99:21
da ett tvångsmedel skall vara bunden till det ändamål för vilket tvångs-
medlet har beslutats. Behovsprincipen innebär att en myndighet får an-
vända ett tvångsmedel bara när det finns ett påtagligt behov och en mind-
re ingripande åtgärd inte är tillräcklig. Proportionalitetsprincipen, som är
lagfäst i bl.a. 27 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken och 3 § första
stycket 3 lagen om hemlig kameraövervakning, innebär att en tvångsåt-
gärd i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet skall stå i rimlig
proportion till vad som finns att vinna med åtgärden.

2.2  Hemlig teleavlyssning

Hemlig teleavlyssning innebär att telemeddelanden som befordras till
eller från ett telefonnummer, en kod eller annan teleadress, i hemlighet
avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av
innehållet i meddelandet (27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken).
För att sådan avlyssning skall fa ske krävs att någon är skäligen miss-
tänkt för ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse
i två år. Även försök, förberedelse eller stämpling till dessa brott omfat-
tas av bestämmelsen, om gärningen är belagd med straff (18 § andra
stycket). För tillstånd till hemlig teleavlyssning krävs vidare att vissa
andra rekvisit är uppfyllda. Så t.ex. måste åtgärden vara av synnerlig vikt
för utredningen. Tvångsmedlet kan användas både för avlyssning av tele-
fonsamtal och för upptagning av annan telekommunikation än muntlig
sådan, såsom telefax och datakommunikation. Avlyssning kan, med vissa
begränsningar, ske också utanför allmänt tillgängliga telenät.

2.3  Hemlig teleövervakning

Hemlig teleövervakning innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om
telemeddelanden som har expedierats eller beställts till eller från en viss
teleadress eller att sådana meddelanden hindras från att nå fram.
Tvångsmedlet får enligt 27 kap. 19 § rättegångsbalken användas vid för-
undersökning beträffande brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare
straff än fängelse i sex månader, vid förundersökning beträffande narko-
tikabrott med enbart fängelse i straffskalan samt vid förundersökning
beträffande försök, förberedelse eller stämpling till brott för vilket det
inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, om sådan gärning
är belagd med straff. I övrigt gäller motsvarande regler som för hemlig
teleavlyssning.

2.4  Hemlig kameraövervakning

Hemlig kameraövervakning innebär att fjärrstyrda TV-kameror, andra
optisk-elektroniska instrument eller därmed jämförbara utrustningar an-
vänds för optisk personövervakning vid förundersökning i brottmål, utan

att upplysning om övervakningen lämnas. Förutsättningarna för att sådan Skr. 1998/99:21
övervakning skall fa ske är i övrigt i huvudsak desamma som gäller för
hemlig teleavlyssning. Övervakningen får endast avse sådan plats där den
misstänkte kan antas komma att uppehålla sig.

Lagen om hemlig kameraövervakning trädde i kraft den 1 februari
1996. Vid ikraftträdandet var lagens giltighetstid begränsad till utgången
av 1996. Lagens giltighetstid har förlängts till utgången av år 1998 (prop.
1996/97:26, bet. 1996/97: JuU5, rskr. 1996/97:40, SFS 1997:1286). Rege-
ringen har nyligen (prop. 1998/99:6) föreslagit att lagens giltighetstid
skall förlängas till utgången av år 2000.

3 Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens redovis-
ning

3.1 Tillämpningen av hemlig teleavlyssning

Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har, som nämnts, i en skrivelse till
regeringen lämnat uppgifter om tillämpningen av bestämmelserna i rätte-
gångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt
om tillämpningen av bestämmelserna i lagen om hemlig kameraövervak-
ning under år 1997. Redovisningen visar att domstol under år 1997, när
det gäller förundersökning avseende grova narkotikabrott, har meddelat
tillstånd att i hemlighet lyssna av kommunikation till eller från teleadres-
ser som har innehafts eller använts av 281 misstänkta personer. Som jäm-
förelse anges nedan i diagramform antalet redovisade fall de senaste tio
åren.

Hemlig teleavlyssning
narkotikarelaterade brott

När det gäller andra grova brott där det enligt rättegångsbalken är tillåtet Skr. 1998/99:21
att använda hemlig teleavlyssning har detta skett i 58 fall under år 1997.

Det har gällt förundersökningar huvudsakligen rörande mord eller försök,
förberedelse och stämpling till detta brott, dråp, grovt rån och försök till
detta brott, människorov, mordbrand, grovt koppleri och grov penning-
förfalskning. I det följande diagrammet anges antalet redovisade fall de
senaste tio åren.

I nästa diagram anges den redovisade genomsnittliga avlyssningstiden
för motsvarande tidsperiod. Siffrorna är avrundade till heltal.

Genomsnittlig avlyssningstid
(i dagar)

50

Avlyssningstidema varierar kraftigt. Under år 1997 förekom fall där av-
lyssningen bara pågick i en dag, medan den längsta tiden var 8 månader
och 5 dagar.

Avlyssningen har haft betydelse för förundersökningen beträffande den Skr. 1998/99:21
misstänkte i 41,5 procent av fallen under år 1997. Den har inte gett något
resultat i drygt 29 procent av fallen och i ungefar lika många fall har av-
lyssningen avbrutits med kvarstående misstanke. I det följande diagram-
met anges för de senaste tio åren i hur stor utsträckning avlyssningen
redovisats ha haft betydelse för förundersökningen beträffande den
misstänkte. Siffrorna är avrundade till heltal.

Antalet fall (i procent) där åtgärden har haft
betydelse för förundersökningen

Under år 1997 har det förekommit ett fall där en ansökan om hemlig te-
leavlyssning lämnats utan bifall av domstol. Rikspolisstyrelsen har vid
sin förhandsprövning, som fullgörs på intendentnivå, under år 1997 inte
lämnat något negativt besked (jfr prop. 1980/81:76 s. 277 f.).

3.2 Tillämpningen av hemlig teleövervakning

Av Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens redovisning framgår att det
under år 1997 lämnades tillstånd i 165 fall till hemlig teleövervakning.
Det kan noteras att det i materialet förekommer fall då en begäran om
förlängning av ett tillstånd inte medgetts av tingsrätt men bifallits av hov-
rätt - i dessa fall har två ärenden redovisats. Av de 165 redovisade fallen
avsåg 115 fall narkotikabrott. Övriga fall avsåg mord, förberedelse och
stämpling till detta brott, allmänfarlig ödeläggelse, grov stöld, grovt be-
drägeri och försök till detta brott, grovt dobbleri, grov penningförfalsk-
ning, grov varusmuggling och grovt vapenbrott. Som en jämförelse anges
i följande diagram antalet redovisade tillstånd för vaije år sedan 1990, det
första år som redovisningen av tillämpningen av hemlig teleövervakning
omfattade ett helt kalenderår.

Skr. 1998/99:21

Hemlig teleövervakning

I nästa diagram anges den redovisade genomsnittliga övervakningstiden
för motsvarande tidsperiod. Siffrorna är avrundade till heltal.

Övervakningstidema varierar kraftigt. Under år 1997 förekom fall där
övervakningen bara pågick i en dag, medan den längsta tiden var 6 må-
nader och 18 dagar.

Övervakningen har haft betydelse för förundersökningen beträffande den
misstänkte i 36,2 procent av fallen under år 1997. Den har inte gett något
resultat i 32,5 procent av fallen och den har avbrutits med kvarstående
misstanke i 31,3 procent av fallen. I det följande diagrammet anges för
varje år sedan 1990 i hur stor utsträckning övervakningen redovisats ha
haft betydelse för förundersökningen beträffande den misstänkte. Siff-
rorna är avrundade till heltal.

Skr. 1998/99:21

Antalet fall (I procent) där åtgärden har haft
betydelse för förundersökningen

Under år 1997 har det förekommit ett fall där en ansökan om hemlig te-
leövervakning lämnats utan bifall av domstol. Rikspolisstyrelsen har vid
sin förhandsprövning, som fullgörs på intendentnivå, under år 1997 inte
lämnat något negativt besked.

Utöver de ovan redovisade tillstånden har det i två fall år 1997 före-
kommit att Säkerhetspolisen bedrivit hemlig teleövervakning med stöd
av reglerna i rättegångsbalken.

3.3 Tillämpningen av hemlig kameraövervakning

Av Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens redovisning framgår att det
under år 1997 lämnades tillstånd till hemlig kameraövervakning i 43 fall.
Av dessa avsåg 39 fall grova narkotikabrott. Övriga fall avsåg förbere-
delse till mord och grovt rån. År 1996 - då lagen var i kraft i elva måna-
der - lämnades tillstånd i 40 fall, varav 30 avsåg grova narkotikabrott.

Den genomsnittliga tiden för hemlig kameraövervakning den tid redo-
visningen avser var drygt 47 dagar (32 dagar år 1996). Tiden varierar i de
enskilda fallen från 15 dagar till 7 månader och 14 dagar.

Den hemliga kameraövervakningen har enligt redovisningen haft bety-
delse för förundersökningen i fråga om den misstänkte i 28 procent av
fallen. Övervakningen har inte gett något resultat i 32,5 procent av fallen
och de fall där åtgärden har avbrutits med kvarvarande brottsmisstanke
utgjorde 39,5 procent. Motsvarande siffror för år 1996 var 47,5 procent,
27,5 procent och 25 procent.

Under år 1997 har det inte förekommit något fall där en domstol har
lämnat en ansökan om hemlig kameraövervakning utan bifall och inte
heller något fall där Rikspolisstyrelsen vid förhandsprövning har lämnat
negativt besked.

4 Slutsatser

Skr. 1998/99:21

Av redovisningen framgår att tvångsmedlen, i likhet med tidigare år,
främst har använts i förundersökningar där det funnits misstankar om
organiserad eller annars omfattande handel med narkotika. Huvudsyftet
har alltjämt varit att avslöja den mera omfattande narkotikasmugglingen
till Sverige och försäljningen av narkotika inom landet.

Regeringen konstaterar att antalet teleavlyssningar på grund av miss-
tanke om grov narkotikabrottslighet har ökat avsevärt sedan år 1969, då
möjligheten att tillgripa detta tvångsmedel infördes för den typen av
brottslighet. Antalet tillstånd har under 1990-talet pendlat mellan 210 och
333 och antalet för år 1997 utgör 281.

Regeringen konstaterar att mängden beslagtagen narkotika under år
1997 för samtliga typer av narkotika översteg 1996 års siffror, med un-
dantag för den beslagtagna mängden heroin. Mer än 700 kilo cannabis, ca
184 kilo amfetamin, ca 33 kilo kokain och drygt 13 kilo heroin togs i
beslag 1997. Särskilt oroväckande är att mängden beslagtagna ecstasy-
preparat ökat från drygt 10 000 år 1996 till drygt 20 000 år 1997. Som
påpekades i regeringens redovisning avseende år 1996 (skr. 1997/98:26
s. 8) utgör detta ett särskilt bekymmersamt inslag i bilden, med den an-
knytning till vissa ungdomskulturer som preparatet har.

Regeringen konstaterar ånyo att det är alldeles uppenbart att läget på
narkotikaområdet alltjämt är djupt oroande och att hemlig teleavlyssning
kommit till användning i ett stort antal utredningar av sådana brott. Vida-
re har en relativt omfattande avlyssning skett på grund av misstankar om
bl.a. mord och grovt rån. Det kan emellertid noteras att antalet tillstånd
under år 1997 för annan grov brottslighet än narkotikabrott är den lägsta
sedan 1991. Det kan konstateras att den hemliga teleavlyssningen även
under år 1997 har varit framgångsrik. Det kan därför inte komma i fråga
att avstå från hemlig teleavlyssning i den angelägna kampen mot narkoti-
kabrottslighet och annan grov brottslighet. Som tidigare framhållits
måste emellertid den framtida utvecklingen när det gäller hemlig teleav-
lyssning följas noggrant.

Liksom varit fallet tidigare år har hemlig teleövervakning främst
kommit till användning vid förundersökningar rörande narkotikabrott.
Antalet tillstånd har ökat kraftigt jämfört med år 1996. Detta kan till stor
del förklaras med att praxis utvecklats dithän att ansökningar om tillstånd
till hemlig teleavlyssning ofta kombineras med en ansökan om tillstånd
till hemlig teleövervakning. Den snabba utvecklingen på telemarknaden,
både vad avser trafikomfanget och de tjänster som tillhandahålls - t.ex.
det system som gör det möjligt att använda mobiltelefon utan något
abonnemang som kan härledas till en viss person - , har försvårat poli-
sens brottsbekämpande verksamhet, vilket också kan förklara det ökade
antalet tillstånd till hemlig teleövervakning. Detta tvångsmedel har trots
detta varit förhållandevis effektivt och gett resultat i drygt 36 procent av
fallen, vilket ligger på en något högre nivå än for år 1996.

Den hemliga kameraövervakningen har visat sig vara ett värdefullt och
personalbesparande komplement i polisens spaningsarbete. Spaning har
kunnat utföras i situationer där det annars inte skulle ha varit möjligt och

10

spaningspersonal har kunnat frigöras för andra insatser. Resultatutfallet Skr. 1998/99:21
ligger lägre än föregående år, vilket till en del kan förklaras med att ma-
terialet innehåller flera fall där någon övervakning inte inletts på grund
av tekniska problem. Enligt vad som redovisats har den hemliga ka-
merövervakningen genomförts med hänsyn tagen till ovidkommande
personers integritet.

Reglerna om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hem-
lig kameraövervakning har varit föremål för översyn och i betänkandet
Buggning och andra hemliga tvångsmedel (SOU 1998:46) finns förslag
till vissa förändringar i regelsystemet. Remissbehandlingen av betänkan-
det har nyligen avslutats och betänkandet bereds vidare inom Justitiede-
partementet.

11

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1998

Skr. 1998/99:21

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Freivalds, Schori, Ulvskog, Sundström, Lindh, Sahlin,
von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson,
Wämersson, Lejon

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar skrivelse 1998/99:21 Hemlig teleavlyssning, hemlig
teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i
brottmål under år 1997.

Eländers Gotab 57090, Stockholm 1998

12