om godkännande av Förenta nationernas fakultativa protokoll om avskaffande av dödsstraff

Proposition 1989/90:91

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1989/90:91                       [

om godkännande av Förenta nationernas

fakultativa protokoll om avskaffande av    1989/90:91

dödsstraff

Regeringen föreslår riksdagen all anta del förslag som har lagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 febmari 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Sten Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverige undertecknade den 13 febmari 1990 ell inom Förenta nalionema utarbetat andra fakultativt protokoll till 1966 års intemationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Genom att ratificera eller ansluta sig lill protokollet förbinder sig en stat atl inte avrätta någon och att vidta alla nödvändiga ålgärder för alt avskaffa dödsslraflFet. I propositionen föreslås atl riksdagen godkänner protokollet.

1    Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 91

Utrikesdepartementet                             P'"°p- • 89/90:91

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 febmari 1990

Närvarande: statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wakström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin

Föredragande: statsrådet S. Andersson

Proposition om godkännande av Förenta nationernas fakultativa protokoll om avskaffande av dödsstraff

1 Inledning

Artikel 6 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, anlagen av Förenta nationernas generalförsamling den 16 december 1966 (prop. 1971:125), innehåller bl. a. följande bestämmelser:

1.    Varje människa har en inneboende räll lill livet. Denna rätt skall skyddas genom lag. Ingen skall godtyckligt berövas sill liv.

2.    1 stater, som ej har avskaflFat dödsstraffet, må dödsdom avkunnas endast för de allvarligaste brotten i enlighet med den lag, som gällde vid tiden för brottets begående. Denna lag må ej strida mot bestämmelsema i denna konvention eller konventionen om förebyggande och bestraffning av folkmord. Detta slraflF skall endast kunna verkställas efter slutlig dom av behörig domstol.

Av bestämmelsema framgår atl den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter inte förbjuder staterna all tillämpa dödsstraff.

Frågor om dödsslraflFets avskaflFande har emellertid under en lång följd av år diskuterats i FN. På svenskt initiativ logs frågan upp där redan år 1959.

FN:s generalförsamling beslöt år 1980 all överväga frågan om all utarbeta ett utkast till ett andra fakultativt protokoll lill den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter syftande tik dödsstraffets avskaflFande. Beslutet bekräftades av generalförsamlingen året därpå. Generalförsamlingen uppdrog år 1982 ål FN:s kommission för mänskliga rättigheter att överväga frågan.

Kommissionen inbjöd år 1984 underkommissionen för förhindrande av diskriminering och för skydd av minoriteter all överväga frågan närmare. Samma år föreslog underkommissionen all en särskild rapportör skulle få i uppdrag alt analysera frågan om dödsslraflFet. Underkommissionen utsåg år 1985 en av sina ledamöter, den belgiske professorn Mare Bossuyl, lill

rapportör på rekommendation av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECO-    Prop. 1989/90:91 SOC). I uppdraget ingick atl analysera åsikter som talade för eller emot förslaget om ett andra fakultativt protokoll om avskaflFande av dödsstraflF.

Den särskilde rapportören presenterade år 1987 sin rapport för underkommissionen. 1 denna lade han fram etl förslag lill ell andra fakultativt protokoll till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter syftande lill dödsslraflFets avskaflFande. Underkommissionen kunde emellertid först året därpå falla beslut om alt överlämna rapporten med förslaget till kommissionen för mänskliga rättigheter för övervägande.

Kommissionen beslutade i mars 1989 att lill generalförsamlingen via ECOSOC hänskjuta rapportens jämförande studie och utkastet lill ell andra fakultativt protokoll saml underkommissionens och kommissionens kommentarer i frågan. Dämlöver uppdrog kommissionen ål FN:s generalsekreterare all uppmärksamma alla regeringar på den jämförande studien, att inbjuda dem all före den 1 september 1989 kommentera utkastets text samt att överlämna texten och en rapport innehållande regeringarnas kommentarer till texten till generalförsamlingen vid dess 44:e möte hösten

1989.  Kommissionen rekommenderade även generalförsamlingen all vid
ta lämpliga åtgärder för all få lill stånd etl andra fakultativt protokoll
angående dödsslraflFets avskaflFande. ECOSOC tillstyrkte kommissionens
ålgärder.

Sedan förslaget behandlats i generalförsamlingens tredje utskott under november 1989 antogs del av församlingen den 15 december 1989 med 59 jaröster (däribland de nordiska länderna) mot 26 nejröster. 48 stater avstod från all rösta. Det öppnades för undertecknande den 13 febmari

1990.  Protokollet undertecknades då, förutom av Sverige, av Danmark,
Finland, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Luxemburg, Norge, Por
tugal och Uruguay.

Protokollet i engelsk version jämte översättning lill svenska bör fogas lill regeringsprolokollet i detta ärende som bilaga.

2 Protokollets innehåll

Det andra fakukativa protokollet till 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter består av elva artiklar.

1 artikel 1 föreskrivs all ingen inom parternas jurisdiktion skall avrättas och att parterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för all avskaffa dödsslraflFet i sina resp. länder.

Artikel 2 fastslår att partema i samband med ratifikation eller anslutning till protokollet inte kan göra någon annan reservation än en sådan som gäller användandet av dödsstraflF i krigstid. Fömtsättningen härför är att det är fråga om myckel allvarliga brott som är av militär natur och har begåtts under krigstid. Den stat som utnyttjar denna bestämmelse skall underrätta FN:s generalsekreterare om de lagregler som är tillämpliga i detta hänseende. En sådan stal har också en skyldighet att meddela generalsekreteraren när ell krigstillstånd inträder eller upphör.

ti    Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 91

Enligt artikel 40 i 1966 års konvention är konventionsstatema skyldiga    Prop. 1989/90:91 att regelbundet rapportera till FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna. Genom protokollets artikel 3 åläggs partema i protokollet en skyldighet all i rapportema inkludera en redogörelse för vilka ålgärder som vidtagits för all verkställa åtagandena enligt protokollet.

Artikel 41 i konventionen ger konventionsstatema möjlighet att avge en förklaring som innebär all de godkänner all FN:s kommitté för mänskliga rättigheter får pröva klagomål riktade mot en konventionsslat från en annan. I protokollets artikel 4 föreskrivs att denna räll skall avse även föreskrifterna i protokollet. En stat kan emellertid undvika detta genom att göra ell uttalande vid tillträdet lill protokollet.

På motsvarande sätt föreskrivs i artikel 5 att den individueka klagorätt som vissa stater har godkänt genom all tillträda del första fakultativa protokollet skall avse också föreskriftema i del nu aktuella protokollet. Även i del här fallet kan en stat emellertid undvika detta genom att göra etl uttalande vid tillträdet till protokollet.

Artikel 6 innehåller ell stadgande med innebörd all föreskrifterna i protokollet skall tikämpas som tillägg till konventionen. Medan konventionens artikel 4 ger statema möjlighet att under allmänt nödläge under vissa fömtsättningar vidta ålgärder som innebär avvikelser från deras skyldigheter enligt konventionen föreskrivs vidare i artikel 6 i protokollet all rätten enligt artikel 1 att inte bli avrättad inte kan bli föremål för någon sådan avvikelse. Denna bestämmelse hindrar emellertid inte atl en stat utnyttjar möjligheten all reservera sig i enlighet med protokollets artikel 2.

Av artikel 7 framgår atl protokollet står öppet för undertecknande av de stater som har undertecknat 1966 års konvention. Varje stat som har ratificerat eller anslutit sig till konventionen kan ratificera eller ansluta sig lill protokollet. Ratifikations- eller anslutningsinstmment skall deponeras hos FN:s generalsekreterare. Vidare ålägger artikeln generalsekreteraren all underrätta alla stater som har undertecknat eller anslutit sig lill protokollet om varje sådan deposition.

Artikel 8 innehåller bestämmelser om protokollels ikraftträdande. Det träder i krafl tre månader efler den dag då generalsekreteraren mottog depositionen av del tionde ratifikations- eller anslutningsinstmmentel. För varje stat som därefter ratificerar eller ansluter sig till protokollet träder detta i kraft tre månader efter den dag då staten deponerade sitt egel ratifikations- eller anslutningsinstmment.

I artikel 9 föreskrivs att protokollets bestämmelser skall gälla utan begränsningar eller undanlag i alla delar av förbundsslater.

I konventionens artikel 48, paragraf 1, föreskrivs vilka stater som tillåts underteckna konventionen. Dessa är bl. a. varje stal som är medlem av FN eller något av dess fackorgan. Protokollets artikel 10 ålägger FN:s generalsekreterare att underrätta varje sådan stat om bl. a. reservationer, undertecknanden, ratifikationer och anslutningar lill protokollet saml om prolo-kokels ikraftträdande.

Artikel 11 föreskriver att protokollet, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras i

FN:s arkiv. Generalsekreteraren åläggs en skyldighet att sända bestyrkta    Prop. 1989/90:91

kopior av protokollet lill alla de stater som avses i konventionens artikel

48.

3 Föredragandens överväganden

Sverige har under lång lid aktivt verkat i olika intemationella organisationer för alt dödsslraflFets användning skall inskränkas och för alt detta slraflF så snart som möjligt skall avskaflFas. Frågan om dödsslraflFets avskaflFande väcktes första gången i FN år 1959 av Sverige. Flera resolutioner i denna fråga har under årens lopp på svenskt initiativ anlagils av FN.

Genom resolution 2 393 (XXIII), som antogs år 1968, fastställde FN:s generalförsamling vissa minimigarantier för den som dömts lill döden eller som åtalats för brott på vilket dödsstraflF kan följa. År 1971 antog generalförsamlingen resolution 2 857 (XXVI) genom vilken statema uppmanas att successivt begränsa antalet brott som är belagda med dödsstraflF. För första gången angavs också i denna resolution att målet är alt avskaflFa dödsslraflFet i alla länder. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter uttalade år 1982 i en allmän kommentar lill artikel 6 i 1966 års intemationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter alt artikelns ordalydelse starkt vittnar om all del är önskvärt atl dödsslraflFet avskaflFas. År 1984 antog FN:s ekonomiska och sociala råd genom resolution 1984/50 en rad garantier som syftar till att skydda rättighetema hos de människor som hotas av dödsstraflF.

Även därefter har Sverige gjort åtskilliga försök atl få FN atl ta släkning mot dödsslraflFet, men motståndet har varit stort. Också i Europarådet var det länge svårt all nå fram lill etl klart ställningstagande mol dödsslraflFet. Först när Frankrike år 1981 avskaflFade dödsslraflFet skapades fömtsättningar för alt en överenskommelse om dödsslraflFets avskaflFande i fredslid skulle kunna antas av Europarådels ministerkommitté.

Del protokoll (nr 6) lill den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de gmndläggande frihetema, som Sverige ratificerade år 1984 och som trädde i kraft den 1 mars 1985 (prop. 1983/84:31), innebar dt viktigt steg i kampen mot dödsslraflFet. Protokollet tillåter visserligen statema att bibehålla dödsslraflFet under krig eller vid överhängande hot om krig, men del innebar ändå etl klart framsteg all en överenskommelse kunde antas om all avskaflFa dödsslraflFet i fredslid.

Del andra fakultativa protokollet lill 1966 års konvention, som antogs av FN:s generalförsamling den 15 december 1989 och öppnades för undertecknande den 13 febmari 1990, innebär all ännu ell viktigt steg lagits i kampen mol dödsslraflFet. Protokollet innebär visserligen inte en skyldig-hel för alla stater att avskaffa dödsstraffet. Däremot ger det en möjlighet för stater som har tillträtt konventionen att med folkrättsligt bindande verkan åla sig all inte använda dödsstraffet.

Sverige har avskaffat dödsstraffet såväl i fredstid som under krig. Ett förbud mot dödsstraff har också tagits in i 2 kap. 4 § regeringsformen. Sverige uppfyller således de krav som protokollet uppställer. Med hänsyn

till del starka svenska engagemanget i dödsstraffsfrågan finns all anledning    Prop. 1989/90:91 för Sverige all så snart som möjligt ratificera protokollet.

Sverige har godkänt att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter får pröva klagomål som riktas mot Sverige från en annan konventionsstat. Sverige har även godkänt den individueka klagorällen genom att tillträda det första fakultativa protokollet. Av dessa anledningar och då Sverige redan har avskaffat dödsstraffet såväl i fredslid som under krig saknas det skäl för Sverige all göra några sådana uttalanden som avses i artiklarna 4 och 5 vid tillträdet lill protokollet.

4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl godkänna Förenta nationemas fakultativa protokoll om avskaffande av dödsstraff.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1989/90:91

Second Optional Protocol to the International Covenant on Civil and Political Rights aiming at the abolition of the death penalty

The States parties to the present Protocol, Bdieving that abolition of the death penalty conlribules to enhancement of human dig-nily and progessive development of human rights,

Recalling artide 3 of the Universal Dedaration of Human Rights adopted on 10 December 1948 and artide 6 of the Intemational Covenant on Civil and Political Rights adopted on 16 December 1966,

Noting that artide 6 of the Intemational Covenant on Civil and Political Rights refers lo abolition of the death penalty in terms which strongly suggest that abolition is desir-able,

Convinced Ihal all measures of abolition of the death penalty should be considered as progress in the enjoymenl of the right lo life,

Desirous lo undertake hereby an intemational commitment lo abolish the death penalty,

Have agreed as follows:

Andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter syftande till dödsstraffets avskaffande

De stater som är parter i detta protokoll,

som anser att dödsstraffels avskaffande bidrar lill alt öka människovärdet och lill en fortgående utveckling av de mänskliga rättighetema,

som erinrar om artikel 3 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättighetema, anlagen den 10 december 1948, och artikel 6 i den intemationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, antagen den 16 december 1966,

som konstaterar all artikel 6 i den intemalioneka konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter behandlar dödsstraffets avskaffande i ordalag som starkt antyder alt avskaffande av detta straff är önskvärt,

som är övertygade om all alla åtgärder för all avskaffa dödsstraffet skall anses som framsteg vad gäller åtnjutandel av rätten lill liv,

som härmed önskar göra ell inlemalionelll åtagande all avskaffa dödsstraffet,

har kommit överens om följande.

Artide 1

1.   No one within the jurisdiction of a State
party to the present Optional Protocol shall
be executed.

2.   Each State party shall lake all necessary
measures to abolish the death penalty within
ils jurisdiction.

Artikel 1

1.    Ingen får avrättas inom jurisdiktionen för en stat som är part i detta fakultativa protokoll.

2.    Varje stat som är part skall vidta alla nödvändiga ålgärder för atl avskaffa dödsstraffet inom sin jurisdiktion.

Artide 2

1.    No reservation is admissible lo the present Protocol except for a reservation made al the lime of ratification or accession that provides for the application of the death penalty in lime of war pursuant to a conviclion for a mosl serious crime of a military nature committed during wartime.

2.    The State party making such a reservation shall al the lime of ratification or accession communicate to the Secretary-General

Artikel 2

1.    Ingen reservation får göras i fråga om detta protokoll med undanlag för en reservation som görs vid tidpunkten för ratifikation eller anslutning och som föreskriver tillämpning av dödsstraffet i krigslid efler fällande dom för ett myckel allvarligt brott av militär natur begånget under krigstid.

2.    Den stat som gör en sådan reservation skall vid tidpunkten för ratifikation eller anslutning underrätta Förenta nalionemas ge-

Prop. 1989/90:91

of the United Nations the relevant provisions of its national législation applicable during wartime.

3. The State party having made such a reservation shall notify the Secretary-General of the United Nations of any beginning or end-ing of a state of war applicable to its territory.

neralsekreterare om de relevanta bestämmelser i dess nationella lagstiftning som är tillämpliga under krigstid.

3. Den stat som har gjort en sådan reservation skall meddela Förenta nationernas generalsekreterare när ett krigstillstånd, som gäller dess territorium, inträder eker upphör.

Artide 3

The States parties lo the present Protocol shall include in the reports they submit lo the Human Rights Committee, in accordance with artide 40 of the Covenant, informaiion on the measures that they have adopted lo give effect to the present Protocol.

Artikel 3

De stater som är parter i detta protokoll skall i de rapporter som avges lill kommittén för de mänskliga rättigheterna enligt artikel 40 i konventionen ta med information om vilka ålgärder de vidtagit för all genomföra bestämmelsema i detta protokoll.

Artide 4

With respect to the States parties to the Covenant that have made a dedaration under artide 41, the competence of the Human Rights Committee lo receive and consider Communications when a State party claims that another State party is not fulfilling its obligations shall extend to the provisions of the present Protocol, unless the State party concerned has made a statement to the contrary al the moment of ratification or accession.

Artikel 4

I förhållande lill de konventionsstater som har avgett en förklaring enligt artikel 41 skall kommitténs för de mänskliga rättigheterna behörighet alt motta och pröva framställningar, när en stat påstår att en annan stal inte uppfyller sina förpliktelser, även avse bestämmelserna i detta protokoll, såvida inte den berörda staten gjort ett uttalande om motsatsen vid tidpunkten för ratifikation eller anslutning till protokollet.

Artide 5

With respect to the States parties to the (First) Optional Protocol to the International Convenant on Civil and Political Rights adopted on 16 December 1966, the competence of the Human Rights Committee to receive and consider Communications from individuals subject lo its jurisdiction shall extend to the provisions of the present Protocol, unless the State party concerned has made a statement lo the contrary at the moment of ratification or accession.

Artikel 5

I förhållande till de stater som är parter i del (första) fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, anlagen den 16 december 1966, skall kommitténs för de mänskliga rättighetema behörighet att motta och pröva framställningar från enskilda personer underkastade dess jurisdiktion även avse bestämmelserna i detta protokoll, såvida inte den berörda staten gjort ell uttalande om motsatsen vid tidpunkten för ratifikation eller anslutning till protokollet.

Artide 6

I. The provisions of the present Protocol shall apply as additional provisions lo the Covenant.

Artikel 6

1. Bestämmelserna i detta protokoll skall tillämpas som tilläggsbestämmelser lill konventionen.

8

Prop. 1989/90:91

2. Without prejudice lo the possibility of a reservation under artide 2 of the present Protocol, the right guaranteed in artide 1, paragraph 1, of the present Protocol shall not be subject to any dérogation under artide 4 of the Covenant.

2. Ulan att inverka på möjligheten alt göra en reservation enligt artikel 2 i detta protokoll får den räll som garanteras i artikel 1, punkt 1 i detta protokoll inte bli föremål för avvikelse enligt artikel 4 i konventionen.

Artide 7

1.   The present Protocol is open for signa
ture by any State that has signed the Cov
enant.

2.    The present Protocol is subject lo ratification by any State that has ratified the Covenant or acceded lo il. Instruments of ratification shall be deposited with the Secretary-General of the United Nations.

3.    The present Protocol shall be open to accession by any State that has ratified the Covenant or acceded to il.

4.    Accession shall be effected by the deposit of an instrument of accession with the Secretary-General of the United Nations.

5.    The Secretary-General of the United Nations shall inform all States that have signed the present Protocol or acceded to it of the deposit of each instrument of ratification or accession.

Artikel 7

1.    Detta protokoll står öppet för undertecknande av en stat som har undertecknat konventionen.

2.    Detta protokoll är föremål för ratifikation av en stat som har ratificerat eller anslutit sig till konventionen. Ratifikationsinstrument skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

3.    Detta protokoll slår öppet för anslutning av en stat som har ratificerat eller anslutit sig till konventionen.

4.    Anslutning sker genom deponering av etl anslutningsinstrument hos Förenta nationernas generalsekreterare.

5.    Förenta nalionemas generalsekreterare skall underrätta alla stater som har undertecknat eller anslutit sig till detta protokoll om deponeringen av varje ratifikations- eller anslutningsinstmment.

Artides

1.    The present Protocol shall enter into force three months after the date of the deposit with the Secretary-General of the United Nations of the tenth instrument of ratification or accession.

2.    For each State ratifying the present Protocol or acceding to it after the deposit of the tenth instrument of ratification or accession, the present Protocol shall enter into force three months after the date of the deposit of ils own instrument of ratification or accession.

Artikd 8

1.   Detta protokoll träder i kraft tre måna
der efter dagen för deponeringen hos Förenta
nationernas generalsekreterare av det tionde
ratifikations- eller anslutningsinstrumentet.

2.   1 förhållande till varje stat som ratifi
cerar eller ansluter sig lill detta protokoll
efler deponeringen av del tionde ratifika
tions- eller anslutningsinstrumentet träder
protokollet i kraft tre månader efter dagen för
deponeringen av dess eget ratifikations- eller
anslutningsinstmment.

Artide 9

The provisions of the present Protocol shall extend lo all parts of federal States without any limilalions or exceptions.

Artikd 9

Bestämmelserna i detta protokoll skall utan begränsningar eller undantag gälla i alla delar av förbundsslater.

Prop. 1989/90:91

Artide 10

The Secretary-General of the United Nations shall inform all States referred to in artide 48, paragraph I, of the Covenant of the following particulars:

(a)   Reservations, Communications and notifications under artide 2 of the present Protocol;

(b)   Statemenls made under its artides 4 or 5;

(c)   Signatures, ratifications and accessions under its artide 7;

(d)  The date of the entry into force of the
present Protocol under ils artide 8.

Artikd 10

Förenta nationernas generalsekreterare skall underrätta alla stater som avses i artikel 48, punkt 1 i konventionen om följande:

(a)   reservationer, underrättelser och meddelanden enligt artikel 2 i delta protokoll;

(b)   uttalanden enligt artikel 4 eller 5;

(c)   undertecknanden, ratifikationer och anslutningar enligt artikel 7;

(d)  dagen för ikraftträdandet av detta pro
tokoll enligt artikel 8.

Artide 11

1.   The present Protocol, of which the Ara-
bic, Chinese, English, French, Russian and
Spanish texts are equally authentic, shall be
deposited in the archives of the United Na
tions.

2.   The Secretary-General of the United
Nations shall transmit certified copies of the
present Protocol lo all States referred to in
artide 48 of the Covenant.

Artikd 11

1.    Detta protokoll, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter har lika giltighet, skall deponeras i Förenta nationernas arkiv.

2.    Förenta nationernas generalsekreterare skall sända bestyrkta kopior av detta protokoll till alla stater som avses i artikel 48 i konventionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

10