Godkännande av ett protokoll om utvidgning av Europols behörighet Prop. 2001/02:26
Proposition 2001/02:26
Ärendet är avslutat
- Inlämnat av
- Justitiedepartementet
- Tilldelat
- Justitieutskottet
Händelser
- Inlämning
- 2001-10-10
- Bordläggning
- 2001-10-16
- Inlämning
- 2001-10-16
- Registrering
- 2001-10-16
- Hänvisning
- 2001-10-17
- Motionstid slutar
- 2001-10-30
- Motionstid slutar
- 2001-10-31
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Regeringens proposition
2001/02:26
Godkännande av ett protokoll om utvidgning av Europols behörighet
Prop.
2001/02:26
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 11 oktober 2001
Göran Persson
Thomas Bodström
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna ett protokoll om ändring
av artikel 2 och av bilagan till konventionen om upprättandet av en europeisk
polisbyrå (Europolkonventionen). Protokollet undertecknades av medlemsstaterna i
Europeiska unionen den 30 november 2000. Genom protokollet utvidgas Europols
behörighet till att omfatta penningtvätt i allmänhet, dvs. oberoende av vilken
typ av brott som penningtvätten i ett enskilt fall härrör från.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Ärendet och dess beredning 4
3 Sveriges tillträde till protokollet om ändring av artikel 2 och
av bilagan till Europolkonventionen 5
Bilaga Protokoll om utvidgning av Europols behörighet 8
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober 2001 15
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det protokoll om ändring av artikel
2 och av bilagan till konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå
(Europolkonventionen) som Europeiska unionens medlemsstater undertecknade den 30
november 2000.
2 Ärendet och dess beredning
Konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europol-konventionen)
undertecknades av Europeiska unionens medlemsstater den 26 juli 1995 (EGT C 316,
27.11.1995, s. 1). Riksdagen godkände konventionen och ett protokoll om
behörighet för EG-domstolen att lämna förhandsavgöranden om konventionens
tolkning den 29 oktober 1997 (prop. 1996/97:164, bet. 1997/98:JuU2, rskr.
1997/98:22). Sedan konventionen ratificerats av samtliga medlemsstater trädde
den i kraft den 1 oktober 1998. Europol, som har sitt säte i Haag i
Nederländerna, startade sin verksamhet den 1 juli 1999 (EGT C 185. 1.7.1999, s.
1). Hos Europol tjänstgör för närvarande ca 200 personer, bl.a. nationella
sambandsmän från medlemsstaternas polis- och tullmyndigheter.
Enligt artikel 43.1 kan ändringar göras i konventionen genom att ett förslag
till ändringar utarbetas av rådet i form av ett protokoll, vilket
medlemsstaterna uppmanas att anta i enlighet med sina konstitutionella
bestämmelser.
För ändringar som rör innehållet i bilagan till konventionen är ett förenklat
förfarande föreskrivet enligt vilket det är tillräckligt med endast ett
enhälligt beslut av rådet. Genom ett sådant beslut kan behörigheten för Europol
utvidgas till att omfatta någon eller några av de brottstyper som är angivna i
bilagan (artikel 2.2 tredje stycket) och de där intagna brottsdefinitionerna kan
ändras eller kompletteras (artikel 43.3). Sedan konventionen trädde i kraft har
två sådana beslut fattats. Det första den 6 december 1998 då definitionen av
brottsformen människohandel ändrades (EGT C 26, 30.1.1999, s. 21) och det andra
den 29 april 1999 då Europols mandat utökades till att omfatta också
penningförfalskning och förfalskning av andra betalningsmedel (EGT C 149,
28.5.1999, s. 16).
Det nu aktuella ärendet avser ett protokoll om ändringar av artikel 2 och
bilagan till konventionen som innebär att Europols behörighet utvidgas till att
omfatta penningtvätt i allmänhet, oberoende av vilken typ av brott som
penningtvätten härrör från. Syftet med ändringen är att ge Europol mer effektiva
verktyg i kampen mot penningtvätt och på så sätt stärka Europols möjligheter
att stödja medlemsstaterna i denna kamp. Protokollet undertecknades den 30
november 2000 i samband med att rådet dels beslutade upprätta
ändringsprotokollet, dels rekommenderade medlemsstaterna att anta protokollet i
enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser (EGT C 358,
13.12.2000, s. 1-7). Rådsakten och protokollet finns i bilagan till denna
proposition.
Under ärendets beredning har samråd skett med närmast berörda myndigheter, dvs.
Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och Tullverket.
3 Sveriges tillträde till protokollet om ändring av artikel 2 och av bilagan
till Europolkonventionen
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet om ändring av artikel 2 och
av bilagan till Europolkonventionen.
Bakgrund: I enlighet med den nuvarande lydelsen av artikel 2.2 i konventionen
omfattar Europols behörighet följande brottstyper: olaglig narkotikahandel,
olaglig handel med nukleära och radioaktiva ämnen samt illegala nätverk för
invandring, människosmuggling och handel med stulna fordon. Också
penningförfalskning och förfalskning av betalningsmedel ingår i den nuvarande
behörigheten, liksom terroristaktiviteter som riktar sig mot liv, hälsa,
personlig frihet och egendom, se EGT C 149, 28.5.1999, s. 16 och EGT C 26,
30.1.1999, s. 22.
Av artikel 2.3 första stycket framgår att Europols behörighet när det gäller en
viss typ av brottslighet eller särskilda former av en typ av brottslighet
dessutom innefattar: 1) penningtvätt som har samband med dessa typer av
brottslighet eller deras särskilda former och 2) brott som hör samman med sådan
brottslighet. Detta innebär att behörigheten för Europol när det gäller
penningtvätt inskränker sig till sådan penningtvätt som härrör från brottstyper
för vilka Europol är behörigt. Med andra ord är Europol - med nuvarande lydelse
av konventionen - behörigt i fråga om exempelvis penningtvätt som har sin grund
i narkotikahandel men inte om den har sin grund i bedrägeri. I sist nämnda
hänseende får Europol behörighet för penningtvätt endast om dess behörighet
utvidgas till att omfatta också detta brott som sådant. En definition av
begreppet illegal penningtvätt finns i bilagan till konventionen. I den hänvisas
det till de brott som räknas upp i artikel 6.1-3 i 1990 års
Europaråds-konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av
utbyte av brott (förverkandekonventionen).
I artikel 2.3 andra stycket i Europolkonventionen föreskrivs att även vissa
former av medhjälp och medverkan till sådana brott som Europol är behörigt för
faller inom ramen för Europols behörighet.
Rådet antog den 3 december 1998 en gemensam åtgärd om penningtvätt,
identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande av hjälpmedel och
vinning av brott (EGT L 333, 9.12.1998, s. 1) som antogs av regeringen den 26
november 1998 (Ju98/3958). Vid Europeiska rådets särskilda möte i Tammerfors den
15-16 oktober 1999 om skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa
i EU framhölls att nationella insatser på straffrättens område bl.a. bör
koncentreras till ekonomisk brottslighet och penningtvätt (slutsats nr 48) och
att konkreta åtgärder skall vidtas för spårande, spärrande, beslag och
förverkande av vinning av brott (slutsats nr 51). I linje härmed presenterade
Frankrike i juli 2000 ett förslag till rambeslut som i tillämpliga delar skall
ersätta och skärpa den ovan nämnda gemensamma åtgärden om penningtvätt.
Rambeslutet, som är bindande för medlemsstaterna, antogs av rådet den 29 maj
2001 (EGT L 182, 5.7.2001, s. 1). Riksdagen har godkänt rambeslutet (prop.
2000/01:58, bet. 2000/01:JuU17, rskr. 2000/01:156).
Protokollets innehåll: Protokollet inleds på sedvanligt sätt med en rubrik och
en ingress (preambel). I övrigt innehåller det fyra artiklar. Den första berör
de sakliga ändringar som görs i konventionen och bilagan. De övriga artiklarna
reglerar vissa procedur- och övergångsfrågor.
I ingressen hänvisas till den rådsakt i vilken rådet antog protokollet och
uppmanade medlemsstaterna att godkänna protokollet. När akten antogs gjorde
rådet ett uttalande om att definitionen av penningtvätt i bilagan till
konventionen bör analyseras mot bakgrund av konsekvenserna av pågående
diskussioner i rådet i fråga om direktivet om penningtvätt och det tidigare
nämnda rambeslutet. Detta innebär att det, när resultatet av dessa diskussioner
föreligger, kan bli aktuellt att ändra den nuvarande definitionen av illegal
penningtvätt i bilagan till konventionen. En sådan ändring kan göras genom ett
rådsbeslut i enlighet med artikel 43.3.
Artikel 1.1 a) innebär att artikel 2.2 första stycket i konventionen ändras på
så sätt att illegal penningtvätt införs som en av de brottsformer för vilka
Europol skall vara behörigt "inledningsvis". Detta medför att brottsformen
illegal penningtvätt blir likställd med de övriga typer av brott som Europol har
kompetens för redan i dag, dvs. olaglig narkotikahandel, olaglig handel med
nukleära och radioaktiva ämnen, illegala nätverk för invandring, människohandel
och handel med stulna fordon, penningförfalskning och förfalskning av
betalningsmedel samt terroristaktiviteter som riktar sig mot liv, hälsa,
personlig frihet och egendom.
I artikel 1.1 b) ändras artikel 2.3 första stycket i konventionen. Genom den
ändringen - i förening med övriga justeringar - görs det klart att Europol blir
behörigt för illegal penningtvätt, oberoende av vilken typ av brott som
penningtvätten härrör från. Dock med den begränsningen att det måste vara fråga
om ett förbrott för vilket Europol är behörigt enligt artikel 2.2. Som en följd
av att Europols behörighet, enligt artikel 2.3 första stycket i sin nya lydelse,
omfattar inte bara vissa typer av brottslighet, eller särskilda former av sådan
brottslighet, utan också "brott som hör samman med sådan brottslighet" skulle
Europol - utan den begränsning som nu görs - få kompetens att arbeta med alla
brott över huvud taget, eftersom illegal penningtvätt alltid föregås av någon
typ av brott. Och ett sådant förbrott skulle därmed ha kunnat anses "höra samman
med" själva penningtvättsbrottet, något som skulle ha inneburit en inte avsedd
eller önskvärd utvidgning av Europols behörighet.
Den ändring som artikel 2.2 i protokollet innehåller är en konsekvens av att
illegal penningtvätt förs in som en egen brottstyp i uppräkningen i artikel 2.2
i konventionen. Därmed behöver illegal penningtvätt inte längre omnämnas i
artikel 2.3 första stycket.
I artikel 2 finns föreskrifter om ratificering och ikraftträdande. Enligt
artikel 3 kan också nya medlemsstater i EU ansluta sig till protokollet. Att
regleringen härav är relativt utförlig beror på att den måste kunna tillämpas
oavsett om en anslutning sker före eller efter det att protokollet har trätt i
kraft.
Artikel 4 innehåller sedvanliga bestämmelser om depositarie (rådets
generalsekreterare) och om offentliggörande av vissa uppgifter i Europeiska
gemenskapernas tidning.
Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Den ökade rörligheten mellan olika länder har
tillsammans med den moderna informationsteknologin lett till att särskilt den
ekonomiska brottsligheten i betydligt större omfattning än tidigare är
gränsöverskridande. Denna utveckling ställer ökade krav på det internationella
samarbetet.
Sverige har också under lång tid prioriterat åtgärder mot ekonomisk
brottslighet. Det finns också ett starkt svenskt intresse av att det
inter-nationella samarbetet när det gäller möjligheterna att ingripa mot illegal
penningtvätt - bl.a. inom ramen för Europol - görs så omfattande som möjligt.
Detta har senast kommit till uttryck i att Sverige - efter riksdagens
godkännande (prop. 2000/01:58, bet. JuU17, rskr. 156) - vid rådsmötet den 29 maj
2001 tillsammans med övriga medlemsstater antog ett rambeslut om penningtvätt
m.m. (EGT L 182, 5.7.2001, s. 1).
Genom det av EU:s medlemsstater undertecknade protokollet förstärks Europols
möjligheter att understödja medlemsstaterna i kampen mot den illegala
penningtvätten och därmed mot den ekonomiska brottsligheten i stort. Protokollet
bör därför godkännas.
Protokollet föranleder ingen ny eller ändrad lagstiftning. Innehållet är dock
sådant att protokollet enligt regeringens uppfattning bör föreläggas riksdagen
för godkännande.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober 2001
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Thalén, Ulvskog,
Sahlin, von Sydow, Klingvall, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén,
Ringholm, Bodström
Föredragande: statsrådet Bodström
Regeringen beslutar proposition 2001/02:26 Godkännande av ett protokoll om
utvidgning av Europols behörighet.
Prop. 2001/02:26
2
1
Prop. 2001/02:26
15
1
Förslagspunkter (1)
- 0Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det protokoll om ändring av artikel 2 och av bilagan till konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Eoropolkonventionen) som Europeiska unionens medlemsstater undertecknade den 30 november 2000.
- Behandlas i
Betänkande 2001/02:JuU4- Utskottets förslag
- Bifall
- Kammarens beslut
- =utskottet
Behandlas i betänkande (1)
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.