Funktionshindrades tillgång till teletjänster

Proposition 1995/96:86

Regeringens proposition

1995/96:86

Funktionshindrades tillgång till teletjänster

Prop.

1995/96:86

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 3 oktober 1995

Mona Sahlin

Ines Uusmann

(Kommunikationsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisar regeringen den inriktning som skall gälla for
forsknings- och utvecklingsinsatserna samt standardiseringsarbetet inom
området telekommunikationer och handikapp. Vidare redovisas de
principer som skall vara vägledande för arbetet inom området.
Regeringen lämnar också vissa förslag med avsikt att stärka insatserna
inom detta område såväl vad avser forsknings- och utvecklingsarbetet
som standardiseringsarbetet. När det gäller finansieringsprincipen for
funktionshindrades tillgång till teletjänster avser regeringen att i sam-
band med översynen av telelagen under år 1996 ta ställning till tillämp-
ningen av ansvars- och finansieringsprincipen på telekommunikations-
området.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 86

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:86

1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2    Ärendet och dess beredning .................... 3

3    Nuvarande ordning.......................... 4

4     Funktionshindrades tillgång till teletjänster ........... 5

4.1   Statskontorets rapport .................... 5

4.2   Forskning och utveckling.................. 9

4.3   Standardisering ........................ 11

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1995 . 14

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1995/96:86

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner de föreslagna riktlinjerna för forskning och utveckling samt
standardisering inom området telekommunikationer och handikapp
(avsnitten 4.2 och 4.3).

2 Ärendet och dess beredning

Vid behandlingen av propositionen om en telelag och en förändrad
verksamhetsform för Televerket m.m. (prop. 1992/93:200, bet.
1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) samt motionerna 1992/93 :T95,
1992/93 :T96 yrkande 5 och 1992/93 :T815 beslutade riksdagen att ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om en fond för handikappstöd
på telekommunikationsområdet. I motion 1992/93 :T96 anförde motionä-
rerna att Handikapputredningen i sitt slutbetänkande Ett samhälle för
alla (SOU 1992:52) föreslagit åtgärder för att säkra handikappades
tillgång till telekommunikationer. Utredningen föreslog bl.a. att en s.k.
telefond skulle inrättas. Finansieringen av fonden föreslogs ske genom
att teleföretagen betalar en årlig avgift till fonden. Avgiftens storlek
föreslogs sättas i proportion till resp, företags omsättning. Ur fonden
kunde bidrag kunna utgå till exempelvis enskilda för att täcka de mer-
kostnader som funktionshindrade personer har för att använda telekom-
munikationer. Motionärerna betonade att utredningens förslag utgjorde
en rimlig modell för att lösa de specifika problem som personer med
funktionshinder kan få på en avreglerad telemarknad.

Den 9 september 1993 uppdrog regeringen åt Statskontoret att utreda
förutsättningarna för en fond för handikappstöd på telekommunikations-
området. Statskontoret inkom den 15 november 1993 med sin rapport
Finansiering av handikappstöd på telekommunikationsområdet till rege-
ringen. I rapporten förordade Statskontoret en avtalslösning mellan
operatörerna framför ett fondaltemativ. Rapporten har remissbehandlats
och redovisades i 1994 års budgetproposition (1993/94:100 bil. 7 s.
111 fl).

Under regeringens arbete med att granska förutsättningarna för en
telefond har det framkommit att det efter bolagiseringen av Televerket
uppkommit vissa frågor om funktionshindrades tillgång till telekommu-
nikationstjänster som har varit av särskild vikt att överväga. Det har
bl.a. framkommit att det är av största vikt att redovisa den forskning,
inom demonstrations- och utvecklingsverksamheten med särskild inrikt-
ning på funktionshindrades behov av teletjänster, som bedrivs. Vidare
finns det behov av att närmare utreda frågan om standardisering av
teletjänster och utrustning för funktionshindrade.

Regeringen uppdrog den 1 december 1994 åt Post- och telestyrelsen
att närmare studera behovet av standardisering av telekommunikations-
tjänster för funktionshindrade. I uppdraget ingick att redogöra för Post-
och telestyrelsens arbete på området samt andra samhällsorgans insatser

såväl nationellt som internationellt. Vidare skulle Post- och telestyrelsen Prop. 1995/96:86
analysera de problem och den kritik som bl.a. handikapporganisationer-
na hade riktat mot statens sätt att behandla standardiseringsfrågan. I
uppdraget ingick också att ge förslag till åtgärder för att komma tillrätta
med de problem som framkommit. Den 15 februari 1995 inkom Post-
och telestyrelsen med sin rapport Nuvarande och kommande behov av
standardisering inom telekommunikationsområdet för funktionshindrade
till regeringen.

Regeringen lämnar i föreliggande proposition förslag till riktlinjer för
forskning och utveckling samt standardisering inom området telekom-
munikationer och handikapp. Vidare behandlas frågan om att inrätta en
telefond för finansiering av teletjänster för funktionshindrade.

3 Nuvarande ordning

Funktionshindrades behov av teletjänster tillgodoses i dag bl.a. genom
telelagen (1993:597) och finansieras i huvudsak över statsbudgeten.
Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om en telelag
och förändrad verksamhetsform för Televerket m.m. gavs Post- och
telestyrelsen det samlade funktionsansvaret för telesystemet i Sverige. I
funktionsansvaret ingår bl.a. att tillgodose behovet av teletjänster för
funktionshindrade. I propositionen anförs att Post- och telestyrelsen i
första hand bör upphandla teletjänster för funktionshindrade med biträde
av Handikappinstitutet. Medel for sådan upphandling har anvisats Post-
och telestyrelsen under Kommunikationsdepartementets huvudtitel. För
budgetåret 1995/96 har 6 miljoner kronor avsatts för detta ändamål.

Vidare har Post- och telestyrelsen vid tillståndsgivning till teleoperatö-
rerna möjlighet att ställa upp villkor för rätten att tillhandahålla telefoni-
tjänst. Sådana villkor kan innebära att tillståndshavaren skall se till att
nummerupplysningstjänst, texttelefonitjänst och liknande för funktions-
hindrade särskilt viktiga tjänster finns att tillgå. Bestämmelserna i tele-
lagen innebär att tillståndshavaren då skall kompenseras för sådana
åtaganden. I tillståndsvillkoren för Telia AB sägs bl.a. att bolaget på
beställning från ansvarig myndighet och mot kostnadsbaserad ersättning
skall tillhandahålla nummerupplysningstjänst för funktionshindrade som
inte kan använda telefonkatalogen samt förmedlingstjänst for samtal
mellan tal- och texttelefon. Vidare säkerställs funktionshindrades rätt till
en avgiftsreduktion för samtal förmedlade via förmedlingstjänsten.

Det är angeläget att funktionshindrades behov av standardisering inom
telekommunikationsområdet beaktas. Post- och telestyrelsen har därför
ålagts att ansvara för att säkerställa funktionshindrades behov av kom-
munikation i allmänna nät. Ansvaret gäller också det internationella
standardiseringsarbetet. Det har ansetts naturligt att Handikappinstitutet
biträder Post- och telestyrelsen i standardiseringsarbetet.

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har ansvaret för forsk-
ning och utveckling rörande funktionshindrades tillgång till telekommu-
nikationer. För den övergripande forskning inom telekommunikations-

området som har industripolitisk inriktning är Närings- och teknik- Prop. 1995/96:86
utvecklingsverket (NUTEK) ansvarigt (prop. 1992/93:170, bet.

1992/93:TU34, rskr. 1992/93:397).

Från Socialdepartementets huvudtitel utgår ersättning för vissa
insatser på telekommunikationsområdet. Ersättning utgår från Social-
styrelsen till landstingen for inköp av texttelefoner till döva, svårt
hörselskadade m.fl. samt for anhörigtelefoner. Från samma anslag
utbetalas ersättning till operatör, for närvarande Telia AB, för förmed-
ling av samtal mellan tal- och texttelefoner. Övriga telefonhjälpmedel
ordineras och betalas av sjukvårdshuvudmännen.

Övriga insatser inom telekommunikationsområdet som Socialdeparte-
mentet svarar för ingår som mindre delar av ett större anslag. En av de
insatser som finansieras via Socialdepartementets huvudtitel är inläs-
ningstjänst via telefax för synskadade som startades av Synskadades
riksförbund (SRF) år 1990. Regeringen framhöll i 1994 års budget-
proposition (samma prop. s. 133) att verksamheten är viktig och att den
har stor betydelse för synskadades möjligheter till kommunikation. För
ändamålet har sedan år 1990 medel betalats ut under anslaget Bidrag till
viss verksamhet för personer med funktionshinder. Från detta anslag
utbetalas även bidrag till föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) som
bedriver nyhetsförmedling för dövblinda genom utgivning av tidningen
Nuet och nyhetsinformation via Telenuet. Denna verksamhet har be-
dömts vara av avgörande betydelse för dövblindas möjlighet till nyhets-
information och annan information (prop. 1993/94:100 bil. 6 s. 133).
En ytterligare stödform som är relevant i sammanhanget är handikapp-
ersättningen. Den ger funktionshindrade personer rätt att erhålla ersätt-
ning för bl.a. merkostnader som uppkommer till följd av funktionshin-
der.

4 Funktionshindrades tillgång till teletjänster

4.1 Statskontorets rapport

Regeringens bedömning: En fond för finansiering av teletjänster
for funktionshindrade personer bör inte inrättas. Ansvars- och
finansieringsprincipens tillämpning på telekommunikationsområdet
bör omprövas i samband med den kommande samlade översynen
av telelagen.

Ansvars- och finansieringsprincipen innebär att varje sektor i sam-
hället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgäng-
lig för alla medborgare, även personer med funktionshinder. Om en
verksamhet behöver anpassas i något avseende för att bli tillgänglig,
skall den aktuella anpassningsåtgärden vidtas och finansieras inom
ramen för den ordinarie verksamheten.

Frågor kring statliga fonder och stiftelser har under senare år behand- Prop. 1995/96:86
lats i ett flertal utredningar. Statskontoret hänvisar bl.a. till Riksrevi-
sionsverkets (RRV) rapport angående Fondförvaltning i staten (RRV,
F1992:19). I nämnda rapport framhåller RRV bl.a. att statliga utred-
ningar har manat till restriktivitet vad gäller att bilda nya statliga fonder
av obligatoriska avgifter eller anslagsmedel och att konkreta förslag har
lagts om avveckling av ett antal fonder. Utredningarnas restriktiva
hållning till statliga fonder har främst motiverats med att de utgifter
fondema finansierar bör behandlas som andra statliga utgifter och
därför ingå i statsbudgeten. Det har också framförts att om statliga
fonder finns bör de förvaltas aktivt - dvs. placeras på kapitalmarkna-
den. Fondema har ansetts medföra ett visst administrativt merarbete,
bidragit till ökade kostnader för statsskulden och försvårat överblicken
av den statliga verksamheten. Statskontoret anser därför att en avtalslös-
ning mellan teleoperatörerna är att föredra framför ett fondaltemativ om
ansvars- och finansieringsprincipen skall tillämpas på telekommunika-
tionsområdet.

Syftet med en fond för att finansiera teletjänster för funktionshindrade
personer skulle enligt Handikapputredningen vara dels att garantera
pengar för ändamålet, dels att uppnå en solidarisk finansiering enligt
ansvars- och finansieringsprincipen. Statskontoret skriver i sin rapport
att de utgår från att Handikapputredningens avsikt med en fond aldrig
varit att bygga upp och förvalta en förmögenhet utan att fonden skall
reglera penningflödet mellan aktörer och handikappade utan att över-
skott uppstår. Mot denna bakgrund gör Statskontoret bedömningen att
Handikapputredningens förslag att tillämpa ansvars- och finansierings-
principen inom telekommunikationsområdet kan genomföras på annat
sätt än genom att en fond byggs upp särskilt för att finansiera teletjäns-
ter för funktionshindrade. Statskontoret förordar i stället en avtalslös-
ning.

En avtalslösning enligt Statskontorets modell förutsätter att Post- och
telestyrelsen i samband med sin tillståndsgivning till teleoperatörerna får
dessa att förbinda sig att inbördes träffa avtal om hur de skall fördela
kostnaderna för att tillgodose funktionshindrades rätt till grundläggande
telekommunikationer. Statskontoret föreslår att kostnaderna för tele-
tjänster såsom nummerupplysningstjänst och förmedlingstjänst för text-
telefonsamtal överförs till teleoperatörerna. Vidare bör tillämpnings-
forskningen kunna föras över till operatörerna om det visar sig att
någon betydelsefull del av tillämpningsforskningen inte skulle bli till-
godosedd genom Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) eller
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Funktionshindrade
personer har i vissa fall högre kostnader för sitt användande av telekom-
munikationer än vad personer utan funktionshinder har. Detta beror ofta
på att kommunikationen tar lång tid för denna grupp och således medför
högre samtalskostnader. Som nämnts föreslog Handikapputredningen att
en särskild fond skall inrättas för att finansiera särskilda insatser för
funktionshindrade på telekommunikationsområdet. Handikapputredning-
en föreslog bl.a. att merkostnader för funktionshindrades användning av                   6

telekommunikationer skall kunna täckas av medel ur fonden. Statskonto-

ret har i sin rapport gjort bedömningen att det är mindre lämpligt att Prop. 1995/96:86
överfora merkostnader för funktionshindrades användning av telekom-
munikationer på operatörerna i dagsläget. Inte heller telehjälpmedel bör
enligt Statskontoret ingå i operatörernas ansvar, då tillhandahållandet av
teleutrustning inte är att förknippa med operatörsverksamhet.

Statskontoret förespråkar en avtalslösning där operatörerna tillhanda-
håller nummerupplysning och förmedlingstjänst för texttelefonsamtal i
egen regi eller genom avtal med andra operatörer. Statskontoret menar
dock att en avtalslösning i dagsläget med en stark part och några små
kan medföra svårigheter. I ett övergångsskede förordas därför en lös-
ning som innebär att Post- och telestyrelsen tar in en särskild avgift från
operatörerna och upphandlar handikappstödet på telekommunikations-
området. Avgiften skall täcka kostnaderna för nummerupplysning och
förmedlingstjänst för texttelefonsamtal samt Post- och telestyrelsens
arbete inom området.

Statskontoret anser att enskildas merkostnader för texttelefoni på sikt
kan omfattas av operatörernas ansvar. I merkostnader for texttelefoni
inberäknas bl.a. merkostnad för ökade samtalsmarkeringar i samband
med texttelefonsamtal.

Vid en genomgång av remissvaren på rapporten framgår att den över-
vägande delen av de intresseorganisationer som svarat samt Socialsty-
relsen och Konsumentverket förordar en lösning där ansvars- och finan-
sieringsprincipen tillämpas. Flertalet av organisationerna är dock tvek-
samma till en avtalslösning där operatörerna skall komma överens
sinsemellan. De handikappades riksförbund m.fl. anser att merkostnader
som beror på extra stort antal samtal och/eller extra långa samtal kan
ersättas via handikappersättningen. Handikappförbundens samarbets-
organ (HSO) menar att fondfrågan inte är det väsentliga utan det är att
ansvars- och finansieringsprincipen tillämpas. Vidare menar HSO att
Statskontorets resonemang och antagna beräkningar om merkostnad för
telekommunikationer är felaktiga och grundar sig endast på merkostnad
för texttelefoner. I en snar framtid kommer fler tjänster än texttelefoni
att öka samtalskostnaderna för funktionshindrade. Ett exempel på en
sådan tjänst är ökade möjligheter för döva att använda bildtelefon.
Riksrevisionsverket, Post- och telestyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen
samt Telia AB och BT Vforldwide AB avstyrker en avtalslösning och
föreslår i stället att ansvaret för handikappåtgärdema finansieras via den
statliga budgeten. Telia AB framhåller i sitt remissvar att om en lösning
där operatörerna finansierar kostnaderna för handikappstöd blir aktuell
bör förmedlingstjänst, texttelefonsamtal och nummerupplysning omfattas
av finansieringsansvaret. Finansieringen bör då ske genom att alla
aktörer på den svenska telekommunikationsmarknaden, såväl nationella
som internationella, bidrar på ett konkurrensneutralt sätt genom avgifter
till Post- och telestyrelsen. Upphandlingen av tjänsterna bör ske genom
Post- och telestyrelsens försorg.

Regeringens överväganden: Fri nummerupplysning och förmedlings-
tjänst för texttelefonsamtal samt subventionerade merkostnader för
texttelefonsamtal är service som är nödvändig för att funktionshindrade                    7

skall ha tillgång till en tillfredsställande telekommunikation. I dag finan-

sieras servicen via medel över statsbudgeten. Systemet fungerar väl och Prop. 1995/96:86
har inte ifrågasatts av de berörda. Nummerupplysningstjänsten bekostas
via anslaget Upphandling av särskilda samhällsåtaganden och skall
tillförsäkras genom upphandling av Post- och telestyrelsen. En ändring
av Post- och telestyrelsens befogenheter att även använda anslagsmedlen
till upphandling av andra tjänster som är av speciell vikt for funktions-
hindrades tillgång till effektiva telekommunikationer har möjliggjort en
mer flexibel användning av anslaget. Post- och telestyrelsen skall själv
eller med bistånd av Handikappinstitutet göra en bedömning av hur
anslagsmedlen skall användas för att uppnå största möjliga positiva
effekt for målgruppen. Socialstyrelsen ansvarar fr.o.m. budgetåret
1995/96 for att förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner och
vanliga telefoner upphandlas. Kostnaderna för förmedlingstjänsten
belastar anslaget Ersättning för texttelefoner under Socialdepartementets
huvudtitel.

Regeringen instämmer i Statskontorets slutsats att en fond inte är nöd-
vändig for att uppnå de mål Handikapputredningen eftersträvar med sitt
förslag. Fonder bör inrättas endast i undantagsfall och då med den
direkta avsikten att förvalta statlig förmögenhet. Eftersom syftet med att
inrätta en telefond knappast kan vara fråga om förmögenhetsförvaltning
utan snarare ett önskemål att specialdestinera medel till området tele-
kommunikation och handikapp anser regeringen att en fond inte bör
inrättas. Regeringen anser emellertid, i likhet med flertalet remissinstan-
ser, att en avtalslösning inte bör genomföras i dagsläget. En avtalslös-
ning är inte ett realistiskt alternativ under överskådlig tid på grund av
nuvarande marknadssituation med en dominerande operatör.

Det är således regeringens mening att en fond för finansiering av
teletjänster för funktionshindrade inte bör inrättas. Regeringen har för
avsikt att under år 1996 påböija ett arbete med att revidera telelagen,
bl.a. skall hänsyn tas till den nya lagstiftning som för närvarande ut-
arbetas inom EU. Regeringen anser att det är viktigt att i detta samman-
hang även pröva frågan om ansvars- och finansieringsprincipen skall
tillämpas på telekommunikationsområdet. Mot bakgrund av den planera-
de översynen av telelagen är regeringen för närvarande inte beredd att
ta ställning till ansvars- och finansieringsprincipens tillämpning på detta
område. Regeringen avser därför att senast under år 1997 återkomma
med sin syn på denna fråga i anslutning till den nämnda översynen av
telelagen.

4.2 Forskning och utveckling

Prop. 1995/96:86

Regeringens förslag: Den av KFB och NUTEK nyligen inrättade
samordningsgruppen skall arbeta for att stärka forskning och
utveckling inom området telekommunikationer och handikapp.
Samordningsgruppen skall fortlöpande till regeringen rapportera
hur utvecklingen av nya teletjänster och terminaler för funktions-
hindrade fortskrider för att ge regeringen underlag för beslut om
införande av nya tjänster inom telekommunikationsområdet.

KFB har ansvaret för forskning och utveckling med särskild inriktning
på funktionshindrades tillgång till telekommunikationer medan ansvaret
for den industripolitiskt inriktade forskningen inom telekommunikations-
området åvilar NUTEK.

Under hösten 1994 inkom de första ansökningarna om projektmedel
för forskning inom demonstrations- och utvecklingsverksamheten med
avseende på funktionshindrades tillgång till telekommunikationer till
KFB och NUTEK. De ansökningar som inkom visade att intresse för
denna typ av forskning var relativt stort. Ansökningarna skickades till
båda myndigheterna då ansvarsfördelningen mellan myndigheterna
beträffande forskningen inom området telekommunikationer och handi-
kapp var diffus. För att bättre kunna samordna forskningsprojekten
inom de båda myndigheterna bildade KFB och NUTEK den 1 juli 1995
en samordningsgrupp, Telekommunikation och funktionshinder. Det
forskningsområde som samordningsgruppen ansvarar för spänner över
ett brett falt från grundläggande, tillämpad forskning till studier och
utvärderingar i samband med demonstrationsprojekt. Gruppen har ett
gemensamt forskningsprogram som kommer att färdigställas under
hösten 1995 och en gemensam budget. För budgetåret 1995, som omfat-
tar ett och ett halvt år, disponeras en för ändamålet särskilt anvisad ram
på ca 10 miljoner kronor.

Det samhällsansvar som Televerket tidigare hade i form av s.k. sär-
skilda åtaganden på bl.a. handikappområdet åvilar efter bolagiseringen
av Televerket inte Telia AB. Regeringen har dock erfarit att Telia AB
har för avsikt att inom ramen för sin affärsverksamhet arbeta för att
äldre och funktionshindrade personer skall erbjudas bra telekommunika-
tioner även i fortsättningen. Enligt bolaget ingår som en del i dess
affärsidé att utveckla livskvalitet för människor och organisationer
genom att förena dem via lättanvända teleanknutna informationstjänster.
Vaije affärsenhet skall integrera handikappfrågorna i sin verksamhet
och därvid se till att kunder med särskilda behov beaktas i verksam-
heten. Telia AB håller vidare regelbundna kontakter med berörda
konsumentgrupper och har en central handikappfunktion av samordnan-
de karaktär.

Enligt Telia AB är bolagets ambition att vid utvecklingen av nya pro-
dukter och tjänster redan i ett tidigt skede se till att dessa blir
tillgängliga även för funktionshindrade. Av största vikt är att kunskapen
hos personer med funktionshinder och hos äldre förbättras om vilka

produkter och tjänster som finns, hur de kan användas, vart man kan Prop. 1995/96:86
vända sig för råd eller köp m.m. Det är således viktigt att mer informa-
tion, anpassad för olika grupper av funktionshindrade, finns lättillgäng-
lig-

Regeringens överväganden: En starkare betoning på forskningsom-
rådet är angelägen för att säkra funktionshindrades tillgång till anpas-
sade telekommunikationer och därigenom öka funktionshindrades
möjligheter till delaktighet, jämlikhet och självständighet. Telekommu-
nikation och informationsbehandling - telematik - är kraftfulla verktyg
som rätt utnyttjade kan ge personer med funktionshinder en bättre
tillvaro. Det är viktigt att betona nödvändigheten av att resurser ges till
konsekvensforskning, dvs. att forskning bedrivs kring konsekvenserna
av introduktion av nya tekniska system som särskilt påverkar tillvaron
för personer med funktionshinder. Detta gäller också för demonstra-
tionsprojekt och utvecklingsplattformar. Dessa projekttyper kräver ofta
betydande resurser. Bevakning av teknikutveckling för att initiera
projekt är ytterligare en viktig uppgift. Resurser måste också avsättas
till att göra resultaten kända för samhällsplanerare, teleoperatörer m.fl.

KFB och NUTEK skall arbeta för att skapa förutsättningar och ut-
vecklingsmiljöer med positiv inverkan på teleteknisk forskning,
utveckling och framtagning av produkter och tjänster till stöd för
personer med funktionshinder. Tidigare har Televerket i sin roll som
funktionsansvarig till viss del bedrivit denna typ av forsknings-, utveck-
lings- och demonstrationsverksamhet på handikappområdet. Den av
KFB och NUTEK nyligen inrättade samordningsgruppen skall följa
utvecklingen på forskningsområdet telekommunikation och handikapp.
Det är av största vikt att regeringen får ta del av resultaten av gruppens
arbete. Gruppen skall därför i en årlig rapport till regeringen redovisa
hur utvecklingen av nya tjänster och terminaler fortskrider samt göra en
bedömning av vilka teletjänster som i framtiden kan få betydelse för
funktionshindrade personers kommunikation via telenätet. I rapporten
skall gruppen ge regeringen underlag för beslut om införandet av nya
tjänster inom telekommunikationsområdet. Samordningsgruppen bedöms
av regeringen kunna spela en viktig roll i ansträngningarna att förstärka
forsknings- och utvecklingsarbetet inom området telekommunikationer
och handikapp.

Riksdagen har tidigare beslutat att forsknings- och utvecklingsverk-
samheten rörande funktionshindrades behov inom teleområdet i fortsätt-
ningen skall upphandlas av KFB. Likaså har riksdagen beslutat att den
forskning och utveckling som staten bedriver på telekommunikations-
området via KFB och NUTEK skall finansieras över statsbudgeten.
Forsknings- och utvecklingsverksamhet som är av generellt intresse
anses i allmänhet vara ett statligt ansvar som finansieras genom anslag
via olika forskningsråd och forskningssektorsorgan. Det är regeringens
bedömning att den verksamhet som KFB, NUTEK och Telia AB för
närvarande bedriver inom området telekommunikationer och handikapp
är av god standard och upprätthåller en hög nivå. Regeringen gör
bedömningen att de förslag på forsknings- och utvecklingsområdet som                  10

presenterats i föreliggande proposition kommer att stärka demonstra-

tions- och utvecklingsforskningen inom området telekommunikation och Prop. 1995/96:86
handikapp.

4.3 Standardisering

Regeringens förslag: En standardiseringsgrupp med uppgift att
öka medvetenheten och kunskapen om funktionshindrades behov
vid standardisering av teletjänster och terminaler inrättas.
Gruppen skall säkra att handikappaspektema beaktas i det natio-
nella och internationella standardiseringsarbetet.

En samlad utvärdering av telekommunikationsområdet med
inriktning mot funktionshindrades behov görs inom tre år. En
sådan utvärdering skall omfatta såväl forsknings- och utvecklings-
arbetet som standardiseringsarbetet.

Regeringen uppdrog den 1 december 1994 åt Post- och telestyrelsen
att genomfora en studie i syfte att utreda behovet av standardisering av
telekommunikationstjänster inom handikappområdet. Uppdraget redo-
visades till regeringen den 15 februari 1995 i rapporten Nuvarande och
kommande standardiseringsbehov inom telekommunikationsområdet för
funktionshindrade.

I rapporten redogör Post- och telestyrelsen för sitt arbete på området
och andra samhällsorgans insatser såväl nationellt som internationellt.
Vidare har Post- och telestyrelsen analyserat den kritik som bl.a. handi-
kapporganisationerna riktat mot statens sätt att behandla standardise-
ringsfrågoma inom området telekommunikation och handikapp. I
rapporten har Post- och telestyrelsen även gett forslag till åtgärder for
att komma tillrätta med de problem som de redogör för i sin rapport.

Post- och telestyrelsen föreslår åtgärder för att redan i ett tidigt skede
förbättra möjligheterna att påverka det tekniska standardiseringsarbetet
att även omfatta handikapphänsyn. Styrelsen menar att enskilda deltaga-
re med handikappkunskap bör delta i de arbetsgrupper inom standardi-
seringsverksamheten som anses prioriterade. Styrelsen anser att ett
sådant deltagande bör koncentreras till de områden som är av största
vikt för att säkra funktionshindrades tillgång till anpassade telekommu-
nikationer. På övriga standardiseringsområden bör god effekt kunna nås
genom att svenska delegater, som deltar i arbetsgrupper där standardise-
ring generellt diskuteras, informeras om de handikappaspekter som skall
bevakas. Vidare pekar Post- och telestyrelsen på att behovet av insatser
kommer att gestalta sig olika för nät- och terminalstandarder, eftersom
produktionsförhållandena skiljer sig väsentligt mellan områdena vad
gäller såväl tekniska lösningar som myndighetsansvar.

Post- och telestyrelsen ansvarar enligt telelagstiftningen för att
nödvändig reglering och standardisering kommer till stånd för att säker-
ställa funktionshindrades behov av teletjänster. I styrelsens ansvar ingår
dessutom eventuell nödvändig myndighetsreglering grundad på EU:s
regler om utrustning.

11

Bevakningen av att nödvändiga frivilliga standarder for terminaler Prop. 1995/96:86
införs anser Post- och telestyrelsen bör, liksom för hjälpmedel i övrigt,
åligga de för upphandling av handikapphjälpmedel ansvariga organen, i
första hand landstingen. Post- och telestyrelsen föreslår att en årsarbets-
kraft bör avsättas vid Handikappinstitutet för att aktivt kunna arbeta
med standardisering inom teleområdet. Vidare anser styrelsen att den
till Landstingsförbundet knutna teknikupphandlingsfonden är en lämplig
väg att utforma specifikationer och prototypupphandling av ny handi-
kappanpassad teleteknik. Andra övergripande tillgänglighetsfrågor som
varken är att hänföra till nät- eller terminalfrågor, t.ex. om det bör
finnas texttelefoner tillgängliga på vissa offentliga platser, menar Post-
och telestyrelsen kräver politiska ställningstaganden.

Till sist föreslår Post- och telestyrelsen att en projektgrupp inom
Informationstekniska Standardiseringen (ITS AG3 HF) bör inrättas för
arbetet med frivilliga standarder inom området telekommunikation och
handikapp. Gruppen bör förses med en ordförande genom Post- och
telestyrelsens försorg och bestå av ledamöter från industrin, operatörer-
na, upphandlare, myndigheter, handikapporganisationerna, Handikapp-
institutet m.fl. Styrelsen föreslår vidare att ledamöterna i projektgrupp-
en betalar normal ITS-avgift (för närvarande 15 000 kronor per år) för
deltagandet, vilket kan medföra att deltagande handikapporganisationer
kan behöva ges samhällsstöd för årsavgift och arbete i arbetsgrupper
samt för eventuellt deltagande i internationella standardiseringsgrupper.

Regeringens överväganden: Standardiseringsarbetet har tidigare
utförts och utförs även i dag till viss del av operatörer och leverantörer
på marknaden. Telia AB:s standardiseringsarbete har sedan ombildning-
en till bolag koncentrerats mer på den kommersiella delen av verksam-
heten. Post- och telestyrelsen har med medel från anslaget Upphandling
av särskilda samhällsåtaganden under Kommunikationsdepartementets
huvudtitel stöttat mindre kommersiella standardiseringsprojekt, bl.a. det
svenska arbetet med ITU standarden V.18 för texttelefonmodem.
Tanken är att V.18 standarden kan utgöra grunden för en internationellt
standardiserad texttelefoni. På andra områden där standardisering och
testning av handikapphjälpmedel är nödvändig spelar Handikappinsti-
tutet en viktig roll. Det finns i dag inom institutet en uppbyggd organi-
sation för arbetet med testning av nya hjälpmedel samt standardisering
av dessa. Någon sådan tradition finns inte inom teleområdet i dag efter-
som endast Televerket tidigare bedrev denna verksamhet.

Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att öka medvetenheten
om vikten av att i ett tidigt skede beakta handikappaspekten i standardi-
seringsarbetet. De traditionella aktörerna på standardiseringsområdet
måste vara väl insatta i funktionshindrades behov för att nå praktiska
resultat i form av produkter och tjänster som uppfyller rimliga krav på
tillgänglighet, dvs. användbarhet, för personer med funktionsnedsätt-
ningar och för äldregrupper. För att bygga upp denna medvetenhet och
kunskap om funktionshindrades behov bland dem som deltar i olika
standardiseringsorgan skall en standardiseringsgrupp med denna inrikt-
ning bildas. Regeringen anser inte att det är nödvändigt att gruppen är                   12

knuten till ITS. Av största vikt är dock att representanter från industrin,

operatörer, upphandlare, myndigheter, handikapporganisationer, Handi- Prop. 1995/96:86
kappinstitutet m.fl. deltar i arbetet. Standardiseringsgruppen skall i sitt
arbete bl.a. ta till vara olika intressegruppers aspekter på utformningen
av vissa standarder, ge olika aktörer möjlighet att informera varandra
och diskutera olika standardförslag, överväga hur olika standardiserings-
projekt skall prioriteras m.m. Vidare anser regeringen att svenska
delegater med specialkunskap på handikappområdet skall delta i de
nationella och internationella standardiseringsprojekt inom området
telekommunikation och handikapp som den tidigare nämnda standardi-
seringsgruppen anser vara av högsta prioritet. Post- och telestyrelsen,
som har standardiseringsansvar för funktionshindrades behov av kom-
munikation i allmänna nät, skall vidare verka för att svenska delegater
som deltar i olika standardiseringsorgan informeras om eventuella
handikappaspekter och arbetar för att på bästa möjliga sätt säkerställa
funktionshindrades tillgång till telekommunikationer.

Regeringen vill påpeka vikten av att Handikappinstitutets kompetens
inom telekommunikationsområdet tas till vara i standardiseringsarbetet.

Det är regeringens mening att en samlad utvärdering av telekommu-
nikationsområdet med inriktning mot funktionshindrades behov skall
göras inom tre år. En sådan utvärdering skall omfatta såväl standardi-
serings- som forsknings- och utvecklingsarbetet inom området.

13

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1995

Prop. 1995/96:86

Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden

Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Persson, Blomberg, Heckscher,
Andersson, Uusmann, Sundström

Föredragande: statsrådet Uusmann

Regeringen beslutar proposition 1995/96:86 Funktionshindrades till-
gång till teletjänster

14

gotab 49051, Stockholm 1995