Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild personröst

Proposition 1993/94:129

Regeringens proposition
1993/94:129

Försök i vissa kommuner där väljarna skall
kunna avge särskild personröst

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 3 februari 1994

Carl Bildt

Gun Hellsvik

(Justitiedepartementet)

Prop.

1993/94:129

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att väljarna i Helsingborg, Linköping, Solna,
Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertomeå vid 1994 års val till
kommunfullmäktige skall kunna avge en särskild personröst.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 129

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:129

1 Förslag till riksdagsbeslut............................................ 2

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om försök i vissa kommuner där väljarna

skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna
valen år 1994 ....................................................... 2

2.2 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) ........... 7

3 Ärendet och dess beredning .......................................... 8

4 Försök med personröstning.......................................... 9

5 Genomförande ........................................................... 11

6 Författningskommentar

6.1 Förslaget till lag om försök i vissa kommuner där väljarna

skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna
valen år 1994 ....................................................... 13

6.2 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620) ......... 16

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 3 februari 1994 ...................................................... 18

1    Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens forslag till

- lag om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en
särskild personröst vid de allmänna valen år 1994,

- lag om ändring i vallagen (1972:620).

2   Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om försök i vissa kommuner där väljarna
skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna
valen år 1994

Härigenom föreskrivs följande.

1  § Vid valet den 18 september 1994 till kommunfullmäktige i
Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och
Övertomeå skall väljarna ges möjlighet att avge en särskild personröst.
Vid valet på dessa orter skall utöver vad som sägs i vallagen (1972:620)
gälla vad som anges i denna lag.

\kdsedlar

2 § Utöver 6 kap. 2 § vallagen (1972:620) gäller följande.

På valsedel skall det finnas minst en rad där väljaren kan skriva till
namn, och en ruta intill varje rad där väljaren genom markering kan
avge en personröst för ett av dessa namn.

På de valsedlar som tar upp namn på en eller flera kandidater skall
det dessutom framför varje namn finnas en ruta där väljaren genom
markering kan avge en personröst för det namnet.

3 § Utöver det som anges i 6 kap. 7 § vallagen (1972:620) skall
centrala valmyndigheten också förse valsedelsblankettema med sådana
rader och rutor som anges i 2 §.

4 § Utöver 6 kap. 9 § vallagen (1972:620) gäller följande.

I vallokalerna och på postkontoren i de kommuner där röstning
anordnas enligt denna lag skall väljarna för valet till kommun-
fullmäktige ha tillgång till följande:

1. Valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste
riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.
Dessa valsedlar skall vara försedda med

- parti- och valbeteckning,

- minst en rad där väljaren kan skriva till namn, och

- en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en
personröst för ett av dessa namn.

Prop. 1993/94:129

1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 129

2. Blanketter till valsedlar som försetts med                            Prop. 1993/94:129

- minst en rad där väljaren kan skriva till namn, och

- en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en
personröst för ett av dessa namn.

Lantbrevbärare i de kommuner där röstning anordnas enligt denna lag
och som tar emot valsedelsförsändelser bör medföra också sådana
valsedlar som anges i andra stycket.

Valsedlar enligt andra stycket hålls till handa genom centrala
valmyndigheten.

5 § Valförrättaren skall se till att väljarna på plats som anges i 9 kap.

6 § vallagen (1972:620) också har tillgång till sådana valsedlar som
anges i 4 §.

Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

6 § Bestämmelserna i denna paragraf gäller utöver 14 kap. 4 § andra
stycket vallagen (1972:620).

Namnen på valsedlar skall anses obefintliga om ett valkuvert
innehåller flera valsedlar som alla bär samma partibeteckning men är
olika med avseende på personrösterna.

Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga

1. om valsedeln inte är utformad for röstning på person enligt vad
som anges i 2 §,

2. om det finns fler än en personmarkering på valsedeln eller det inte
klart framgår vilken kandidat som personmarkeringen avser, eller

3. om personmarkeringen kan antas vara gjord maskinellt.

7 § I stället för 14 kap. 15 § vallagen (1972:620) och i de fall det i
vallagen görs hänvisningar till den paragrafen gäller följande.

Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställs genom
särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för ett
namn.

Valsedlar på vilka avgivits personröster ordnas gruppvis efter
partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster for varje namn i
gruppen. Personliga röstetal fastställs endast för kandidater som fått
personröster till ett antal som motsvarar minst fem procent av partiets
röstetal i valkretsen, dock lägst 50 röster. Ett namns personliga röstetal
är lika med det antal personröster som har lämnats för namnet under en
och samma partibeteckning. Ordningsföljden mellan namnen bestäms på
grundval av varje namns personliga röstetal. Det namn som har det
största personliga röstetalet tar första plats i ordningen, det som har det
näst största personliga röstetalet tar andra plats i ordningen och så
vidare enligt samma grund. Har flera namn lika stora personliga röstetal
avgörs företrädet genom lottning.

Får man inte fram tillräckligt många kandidatnamn när valsedlarna
ordnas enligt tredje stycket skall ordningsföljden bestämmas enligt 14
kap. 6 § andra - fjärde styckena vallagen.

Vid de uträkningar som görs sedan kandidatnamn ordnats enligt Prop. 1993/94:129
tredje stycket skall samdiga valsedlar med namn delta, varvid bortses
från de namn som tagit plats enligt tredje stycket.

8 § I stället för 14 kap. 16 § vallagen (1972:620) och i de fall det i
vallagen görs hänvisningar till den paragrafen gäller följande.

Har en kandidat fått plats i ordningen i fler än en valkrets eller för
mer än ett parti och skulle kandidaten därför få mandat i fler än en
valkrets eller för mer än ett parti, skall kandidaten därför få tillträda det
mandat, för vilket hans eller hennes personliga röstetal enligt 7 § är
störst i förhållande till antalet avgivna röster för partiet.

Har kandidaten inte tagit plats i ordningen på grundval av personligt
röstetal skall kandidaten tillträda det mandat för vilket hans eller hennes
jämförelsetal enligt 7 § är störst.

Har kandidaten fått plats i ordningen i kraft av personligt röstetal
skall det mandat som kandidaten inte tillträder besättas på grundval av
de sinsemellan likadana valsedlar, på vilka kandidaten fått flest
personröster jämte övriga valsedlar som tar upp samma namnordning.
Den som har det största personliga röstetalet enligt 7 § får mandatet.
Vid lika tal avgörs företrädet genom lottning. Kan mandatet inte
besättas genom detta förfarande skall femte stycket äga motsvarande
tillämpning.

Har kandidaten fått plats i ordningen genom sitt jämförelsetal enligt 7
§ fastställs vid ny sammanräkning vem som skall få det mandat som
kandidaten inte tillträder på grundval av de valsedlar som gällde för
kandidatens namn när namnet fick plats i ordningen. Vid denna
uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Röstvärdet skall
tillgodoräknas det namn som står främst på valsedeln och därvid skall
iakttas att namnet på en kandidat som redan tillträtt mandat för partiet
skall anses som obefintligt. Den som får det högsta röstetalet får
mandatet. Mellan lika tal avgörs företrädet genom lottning.

Om till följd av denna paragraf två eller flera mandat inte har
tillträtts, tillsätts de ett och ett allt efter storleken på de personliga
röstetalen enligt 7 § i förhållande till antalet avgivna röster for partiet.
Kan inte samtliga mandat tillträdas genom detta tillsätts de ett och ett
allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 7 §.

9 § I stället för det som anges i 14 kap. 19 § första - tredje styckena
vallagen (1972:620) och i de fall det i vallagen görs hänvisningar till
den paragrafen utses ersättare på följande sätt.

När en ersättare skall utses för en kandidat som fått plats i ordningen
enligt 7 § på grundval av personligt röstetal ordnas de valsedlar på vilka
det lämnats personröster för namnet i särskilda grupper. Grupperna
bestäms med utgångspunkt i namnordningen på valsedlarna så att
sinsemellan likadana valsedlar bildar en särskild grupp. Valsedlarna i
den största av dessa grupper bildar en grupp tillsammans med övriga
valsedlar som tar upp samma namnordning. Ersättarna utses på
grundval av valsedlarna i denna grupp efter storleken på sina personliga

röstetal under förutsättning att röstetalen uppgår till minst fem procent Prop. 1993/94:129
av partiets röstetal, dock lägst 50 röster.

Det namn som har det största personliga röstetalet är utsedd till
ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser. Vid lika tal
avgörs företrädet genom lottning. Kan inte ersättare utses genom detta
förfarande skall fjärde stycket tillämpas.

När en ersättare skall utses får en ledamot som fått plats i ordningen
på grundval av jämförelsetalet enligt 7 § görs för vaije ledamot en
sammanräkning inom det parti, för vilket ledamoten har blivit vald. Vid
vaije sammanräkning tas hänsyn endast till de valsedlar som upptar
ledamotens namn och som på grund av detta gällde för detta namn, när
det fick plats i ordningen. Vaije valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet
skall tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln och därvid skall
det iakttas att namnet på en kandidat som utsetts till ledamot skall anses
som obefintligt. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för
den ledamot som sammanräkningen avser. Mellan lika tal avgörs
företrädet genom lottning.

Om det antal ersättare som har utsetts enligt andra - fjärde styckena
är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 14
kap. 18 a § vallagen och samma ersättare har utsetts för tre eller flera
ledamöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa
ledamöter. Därvid skall även namnet på en sådan kandidat anses som
obefintligt som genom valet har blivit utsedd till ersättare för den
ledamot som sammanräkningen avser. I övrigt förfars på sätt som anges
i andra - fjärde styckena.

Om någon ersättare for en viss ledamot inte kan utses enligt andra -
femte styckena eller vad som gäller i övrigt enligt 14 kap. 19 § fjärde -
sjunde styckena vallagen, gäller i stället för 14 kap. 19 § åttonde
stycket vallagen att ingen ersättare utses for den ledamoten.

Övriga bestämmelser

10 § Närmare föreskrifter om försöksverksamhetens genomförande
meddelas av regeringen eller, om regeringen bestämmer det, centrala
valmyndigheten.

11 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i denna lag
överklagas hos Valprövningsnämnden.

Centrala valmyndigheten har rätt att få biträde av länsstyrelse i
ärenden som avses i denna lag.

Åtgärder som en kommun, en valnämnd eller en valförrättare vidtar
med tillämpning av denna lag skall bekostas av kommunen.

I alla vallokaler och på postkontoren i de kommuner där röstning
anordnas enligt denna lag skall ett exemplar av lagen finnas tillgänglig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

2.2 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs att det i vallagen (1972:620)’ skall införas en
ny paragraf, 14 kap. 4 a §, av följande lydelse.

Prop. 1993/94:129

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 14 kap. 4 a § Valsedlar som är utformade enligt bestämmelserna i lagen (1994:000) om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen år 1994 och på vilka det finns sådana markeringar som anges i den lagen skall, om de använts vid röstning i någon annan kommun än som anges i den lagen, vid sammanräkningen räknas som giltiga men namnen på val- sedlarna skall anses obefintliga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Lagen omtryckt 1991:95.

3 Ärendet och dess beredning

Det nuvarande valsystemet i Sverige brukar karaktäriseras som ett
renodlat partival. Väljaren tar ställning till de alternativ som partierna
utgör. Inom partivalets ram finns dock möjligheter för väljaren att
påverka vilka personer som skall ta plats i de beslutande
församlingarna. Formellt har nämligen väljarna i vårt land en i det
närmaste total frihet att lägga sin röst på just de personer som bäst
svarar mot deras preferenser. I realiteten är emellertid inslaget av
personröstning obetydligt.

Under de senaste 20 åren har flera utredningar behandlat frågan om
ett ökat inslag av personval men någon politisk enighet har inte kunnat
uppnås. Konstitutionsutskottet har också vid flera tillfällen de senaste
åren behandlat frågan, senast i bet. 1992/93:KU5.

Folkstyrelsekommittén framhöll i sitt betänkande Folkstyrelsens villkor
(SOU 1987:6) att det var viktigt att man underlättar för väljarna att
inom ramen för sitt partival påverka vilka kandidater som väljs för
respektive parti. Ett ökat personvalsinslag i vårt valsystem skulle enligt
kommittén uppmuntra väljarna att intressera sig mer för åsikter och
egenskaper hos de uppställda kandidaterna och dessa skulle å sin sida
anse det viktigt att informera sig om väljarnas inställning.

Personvalskommittén har i betänkandet Ökat personval (SOU 1993:21)
redogjort för olika modeller med inslag av personval. En reform skulle
enligt kommittén i och för sig kunna genomföras redan till de allmänna
valen år 1994 eftersom ett ökat personvalsinslag enligt de modeller
Personvalskommittén presenterat inte förutsätter några ändringar i
grundlag utan endast ändringar i vallagen (1972:620). Kommittén
föreslår emellertid att en reform genomförs med sikte på att kunna
tillämpas först efter 1994 års allmänna val eftersom det enligt
kommittén vore en fördel om reformen kunde föregås av viss
försöksverksamhet.

Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remiss-
utfallet finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr. 93-1120).

Remissutfallet är överlag positivt. De flesta remissinstanserna till-
styrker en reform som innebär att personvalsmomentet förstärks. Inte
någon remissinstans anser att en reform bör genomföras så snart som
vid valen år 1994, och de flesta anser att en reform måste föregås av
försök vid 1994 års val.

Vid överläggningar mellan riksdagspartierna som hållits under år 1993
har bl.a. frågan om personval varit föremål för diskussioner. Partierna
har därvid enats om att det i 3 kap. 1 § regeringsformen införs en
bestämmelse om att val till riksdagen sker genom röstning på parti med
möjlighet för väljarna att avge särskild personröst, att mandatperioden
till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige förlängs till fyra
år och att vid 1998 års val personröstning enligt den modifierade danska
modell med preferensröstning som Personvalskommittén presenterat
skall tillämpas första gången. Man är också överens om att en sådan
personvalsreform bör föregås av försök genom att det vid val till
kommunfullmäktige i minst tre representativa kommuner år 1994 skall

Prop. 1993/94:129

vara möjligt för väljarna att personrösta. I prop. 1993/94:115 Prop. 1993/94:129
Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor har regeringen lagt
fram förslag om de grundlagsändringar som behövs för att genomföra
överenskommelsen.

Regeringen lägger nu fram förslag som skall möjliggöra försök med
personröstning vid 1994 års val.

Centrala valmyndigheten har under lagstiftningsarbetet beretts tillfälle

att lämna sina synpunkter.

4 Försök med personröstning

Regeringens förslag: Vid 1994 års val till kommunfullmäktige
skall väljarna i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd,
Vänersborg, Östersund och Övertomeå ges möjlighet att avge
särskild personröst. Denna särskilda valordning infors som ett
försök och utformas i enlighet med Personvalskommitténs förslag.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagspartierna är alltså överens om
att en personvalsreform skall genomföras enligt den modifierade danska
modellen med preferensröstning till 1998 års val och att reformen bör
föregås av försök som dock inte bör göras mera omfattande än att de
skall avse val till fullmäktige i ett visst begränsat antal representativa
kommuner.

Regeringen föreslår därför att försök med personröstning skall
genomföras. De nödvändiga lagändringarna bör utformas i enlighet med
Personvalskommitténs förslag till ändring i vallagen (1972:620).

Grunddragen i en sådan ny ordning är följande.

Partierna nominerar kandidater och presenterar dem i rangordning på
valsedlarna liksom i nuvarande system. Väljarna kan även
fortsättningsvis använda valsedeln som den är eller på den göra
strykningar eller andra godtagbara förändringar. Det nya är att väljaren
också kan markera en av kandidaterna med ett kryss i en ruta intill
namnet. Väljaren anses då ha lämnat en personröst. Markeringen skall
göras för hand och namnen skall anses obefintliga om markeringen kan
antas ha gjorts maskinellt. Att personröstningen begränsas till endast ett
namn är motiverat bl.a. av att sammanräkningsförfarandet i annat fall
riskerar att fördröjas på ett oacceptabelt sätt.

Systemet innebär inte att mandatfördelningen mellan partierna
förändras, däremot kan det påverka mandatfördelningen inom partierna.

Grundprincipen är att den kandidat som får flest personröster tilldelas
det första mandatet, den med näst flest det andra osv. Om det inte
avgivits personröster på lika många kandidater som vunna mandat, skall
återstående mandat tillsättas på samma sätt som i dag.

En ordning där endast antalet personröster blir avgörande för
kandidaturvalet, reducerar avsevärt partiinflytandet och öppnar för att
ett fåtal personröster kan bestämma personvalet. Systemet bör därför

kompletteras med en spärr for hur stort det antal personröster skall vara Prop. 1993/94:129
som skall medföra att partiets rangordning skall frångås. Regeringen
väljer, liksom kommittén, att tillämpa en ordning med en procentsats av
de röster som totalt avgetts för partiet i valkretsen.

Modellen medger att flera listor kan användas av partierna och att den
fria nomineringsrätten behålls.

Systemet bygger på att två olika regelverk skall kunna tillämpas även
om endast en listform används. För det fall att några personröster inte
har lämnats eller om de personröster som lämnats inte uppgår till den
bestämda spärren, blir listordningen liksom hittills gällande. I de fall
där en kandidat fått personröster som överstiger spärren skall enbart
personrösterna bli avgörande. För väljaren kommer denna växling
mellan olika regelverk inte att medföra några oklarheter, utan det är de
valadministrativa myndigheterna som kommer att tillämpa olika regler
för de olika fallen.

De frågor som en lag om försöksverksamhet bör reglera är främst den
om valsedlarnas utformning, sammanräkningsförfarandet och mandat-
fördelningen. Remissinstanserna har i dessa frågor haft vissa synpunkter
på Personvalskommitténs förslag. Så har t.ex. Valprövningsnämnden
ifrågasatt förbudet mot maskinell personmarkering. Riksskatteverket
(RSV) anser att endast ett utrymme för att skriva till namn och markera
personröst bör få förekomma eftersom väljarna annars lätt kan förledas
tro att det är tillåtet att avge personröster för mer än en kandidat.
Vidare har det framförts synpunkter på utformningen av valsedlarna i
olika avseenden, tillhandahållandet av valsedlar m.m.

I fråga om sammanräkningsförfarandet (kandidaturvalet och ersättar-
systemet) har framför allt framhållits att förfarandet kommer att
försvåras och ta längre tid. Från RSV:s sida har också gjorts gällande
att förslaget innebär ett brott i rangordningen med personliga röster vid
utseende av ersättare. Enligt RSV bör det ifrågasättas, om inte väljarnas
beslut att prioritera vissa personer borde få fortsatt giltighet även när
ersättarna utses så länge det finns kandidater som fått personröster över
kvoten bland totalt avgivna röster för partiet. De som utses till ersättare
på personliga röster borde enligt RSV i så fall bli ersättare för samtliga
valda ledamöter. Vidare anser RSV att de föreslagna reglerna för att
utse ersättare för person som valts in på personliga röster är både
svårtolkade och komplicerade.

Regeringen anser för sin del att kommitténs förslag i så stor
utsträckning som möjligt skall ligga till grund för försöken. Endast för
det fall det skulle innefatta uppenbara felaktigheter eller få orimliga
konsekvenser bör förslaget få en annan lydelse och utformning än den
av kommittén föreslagna. Några sådana förhållanden anser regeringen
inte föreligga beträffande förslaget; bestämmelserna bör dock göras
mera lättillgängliga. De synpunkter som framförts skall dock självfallet
beaktas vid den utvärdering som skall göras av försöken och därigenom
ligga till grund för utformningen av det slutliga personröstnings-
systemet.

Sålunda bör försökslagen få en utformning som överensstämmer med                 10

kommitténs förslag och däri anges bara de undantag eller avvikelser

som är erforderliga i förhållande till vad som annars gäller enligt Prop. 1993/94:129
vallagen. När det t.ex. gäller valsedlarnas utformning måste utöver vad
som anges i 6 kap. 2 § vallagen finnas bestämmelser om hur en
valsedel skall se ut i val med möjlighet till personröstning. Sålunda
behöver det anges att på en valsedel som upptar namn på en eller flera
kandidater skall det finnas markerat utrymme i form av en ruta invid
varje namn där väljaren genom en särskild markering skall kunna avge
en personröst för det namnet. På valsedel - förutom namnvalsedlar
också partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter - skall dessutom
finnas markerat utrymme i form av minst en rad med ruta för att skriva
till minst ett namn och för att avge en personröst för något av de
tillagda namnen.

I fråga om sammanräkningsförfarandet bör t.ex. anges den ordning

som skall gälla i stället för vad som anges i 14 kap. 15 § vallagen.

I övrigt och när det gäller förslaget till ändring i vallagen hänvisas till
författningskommentaren.

De kommuner som har anmält intresse för att delta i försöken är
Danderyd, Helsingborg, Jönköping, Linköping, Ljusdal, Simrishamn,
Solna, Stockholm, Vaggeryd, Vellinge, Vänersborg, Östersund och
Övertomeå. Utifrån sådana aspekter som kommunernas geografiska
placering, antalet röstberättigade, valdeltagande, fullmäktiges
sammansättning vid det senaste valet bl.a. i fråga om partibilden och
fördelningen mellan kvinnor och män samt synpunkter från central och
regional valadministration bör enligt regeringens mening Helsingborg,
Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertomeå i
första hand komma i fråga.

5 Genomförande

Genomförande och kostnader

De nyheter som blir aktuella för de valadministrativa myndigheterna på
såväl central som lokal nivå är, bl.a. mot bakgrund av det begränsade
tillämpningsområde det är fråga om, inte av större eller svårare slag.
Försöket behöver därför inte bli alltför komplicerat och tungrott.
Eftersom de kommuner som kommer att delta har valts ut sedan de
anmält intresse härom, kan man räkna med att försöksverksamheten
kommer att genomföras i den positiva anda som är nödvändig.

För centrala valmyndighetens del bör det främst bli fråga om att vidta
åtgärder så att valsedlarna får den utformning som krävs och se till att
behövlig information ges och når ut till berörda valmyndigheter och
väljare.

Beträffande de regionala och lokala valmyndigheterna åligger det
även dem att verka för att informationen i god tid når ut till väljarna
men också att så snart som möjligt vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra försöken. I detta senare avseende bör det i första hand bli
fråga om att organisera förfarandet i vallokalerna så att röstningen kan                  U

genomföras på ett smidigt sätt.

När det gäller sammanräkningsförfarandet bör ordningen vara Prop. 1993/94:129
densamma som i dag. Sålunda skall den preliminära rösträkningen ske
enligt gängse rutiner. När det gäller sammanräkningen i fråga om vilka
kandidater som skall besätta de mandat som fördelats mellan partierna
kommer detta självfallet att ta mera tid i anspråk. Inriktningen bör dock
vara den att ett preliminärt resultat skall kunna presenteras så snart som
möjligt, dvs. tas med förtur. Här bör de berörda valmyndigheterna i
samråd med centrala valmyndigheten kunna bestämma vilken ordning
som passar varje enskild kommun bäst; t.ex. bör det vara möjligt att
låta valnämnden göra en preliminär sammanräkning också i detta
avseende.

När det gäller de merkostnader som försöken kommer att föra med
sig torde det hänföra sig till information, valsedelffamställning och
sammanräkningsförfarandet. Sålunda är det i första hand centrala
valmyndigheten och länsstyrelserna som i detta hänseende berörs. De
merkostnader som kommer att uppstå för centrala valmyndigheten bör
emellertid inte bli större än att de kan täckas inom ramen för det
ordinarie valanslaget. För de länsstyrelser som berörs torde det i första
hand röra sig om ersättningar till personer som anlitas vid den slutliga
sammanräkningen och sådana lönekostnader för externt anlitade
personer torde täckas av de medel i valanslaget som länsstyrelserna
disponerar. För kommunernas del torde merkostnaden inte bli större än
att kommunerna själva kan stå en sådan kostnad.

Uppföljning

Vid försöksverksamhet av det slag som nu föreslås är det viktigt att den
följs upp, inte minst mot bakgrund av att verksamheten är tänkt att bli
permanent i samtliga allmänna val redan år 1998. Utvärderingen bör
närmast ta sikte på de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och
praktiska aspekterna. Ett viktigt moment i utvärderingen är givetvis
också vilka effekter det nya systemet - i förhållande till vad som annars
skulle ha blivit fallet - får i fråga om vilka personer som kommer att
besätta de mandat som partierna tilldelats.

Centrala valmyndigheten, dvs. Riksskatteverket, bör vara den
myndighet som förbereder och organiserar uppföljningen och sedan
redovisar resultatet till regeringen. Regeringen avser att ge ett sådant
uppdrag.

12

6 Författningskommentar

6.1 Förslaget till lag om försök i vissa kommuner där
väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de
allmänna valen år 1994

1 §

1 paragrafen anges i vilka kommuner som försök med personröstning
skall genomföras. Det är alltså enbart vid val till fullmäktige i dessa
kommuner som lagen är tillämplig.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994 och kommer att gälla
under hela valperioden. Detta innebär t.ex. att för det fall att en
ledamot avgår (14 kap. 22 § andra stycket vallagen) skall 8 och 9 §§
denna lag tillämpas. Lagen skall också tillämpas vid eventuellt omval i
berörda kommuner.

2 §

I paragrafen ges de regler för utformningen av valsedlar som fordras
för att personröstning skall kunna ske. Det föreskrivs sålunda att alla
former av valsedlar, alltså förutom namnvalsedlar även partimarkerade
valsedlar och blanketter till valsedlar, skall ha markerade utrymmen i
form av minst en rad där väljaren kan skriva till namn och en ruta intill
vaije sådan rad för personmarkering för ett av de tillskrivna namnen.
Vidare föreskrivs i tredje stycket att namnvalsedlar skall förses med
ruta intill vaije namn där väljaren kan göra en personmarkering.

3 §

I paragrafen anges att i förekommande fall centrala valmyndigheten
skall förse valsedlarna med sådana markerade utrymmen (rader och
rutor) som anges i 2 §.

4 och 5 §§

Bestämmelserna i dessa paragrafer kan tyckas vara av mera
ordningskaraktär. Det är emellertid viktigt för försöksverksamhetens
genomförande att partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter som
skall finnas i de vallokaler och på de postkontor där röstning sker är så
utformade att de ger möjlighet för väljarna att rösta på person. Däremot
behöver sådana valsedlar inte finnas på postkontor eller andra ställen
utanför de aktuella kommunerna där förtidsröstning äger rum. En sådan
obligatorisk ordning skulle bli alltför komplicerad och föranleda flera
praktiska komplikationer för såväl valförrättare som väljare. Det är
däremot inget som hindrar att en väljare som är bosatt i någon av de
kommuner som deltar i försöksverksamheten på ett postkontor utanför
hemkommunen poströstar med användning av valsedlar som är

Prop. 1993/94:129

13

utformade för att medge personröstning. Väljaren måste då själv ha med Prop. 1993/94:129
sig valsedeln till postkontoret.

6§

Av samma anledning som det är viktigt att det i vallokal där röstning
äger rum finns valsedlar av det nya slaget är det viktigt att det vid
sammanräkningsförfarandet finns klara regler för hur valsedlarna skall
behandlas i olika avseenden. Eftersom det kan förekomma valsedlar
som inte ger utrymme för personröstning, vilket kan väntas inträffa i
fråga om förtidsröstning och röstning med valsedelsförsändelse, är det
angeläget att i lagen slå fast att sådana valsedlar inte accepteras i fråga
om personröstningen. Bedöms utifrån paragrafens bestämmelser att
namnen är obefintliga tillfaller rösten i vanlig ordning partiet.

Personmarkering bör göras med en kryssmarkering. Skulle en
valsedel i den därför avsedda rutan ha försetts med en personmarkering
utan att markeringen kan betecknas som ett kryss skall det emellertid
inte medföra att personrösten anses obefintlig. Naturligtvis kan
svårbedömbara fall inträffa. Utgångspunkten för bedömningen bör då
vara om väljaren kan antas ha velat uttrycka en preferens för en särskild
kandidat eller inte.

Förbudet mot maskinella markeringar är föranlett av önskemålet att
hindra mera organiserade och omfattande former av försåtliga
förfaranden i syfte att vilseleda väljarna. Förbudet innebär däremot inte
ett förbud mot distribution av för hand förkryssade valsedlar eftersom
ett sådant förbud förmodligen skulle föra med sig stora
tillämpningssvårigheter.

7§

Paragrafen skall tillämpas i stället för 14 kap. 15 § vallagen. Exempel
på hänvisning i andra paragrafer till 14 kap. 15 § är 15 d § samma
kapitel.

I tredje stycket anges utgångspunkten för ordnandet av kandidatnamn
som fått personröster och hur spärregeln är konstruerad. Spärren skall
beräknas med utgångspunkt i antalet giltiga röster för partiet.
Kandidatnamnen skall ordnas så att partiets mandat i första hand
kommer att besättas med kandidater som kommit över spärren och att
det då är antalet personröster för vaije kandidat som är avgörande för i
vilken ordning kandidaterna skall utses. Termen personligt röstetal
används för att ange det antal personröster som en kandidat har fått på
valsedlar med samma partibeteckning. I stycket anges också att
spärregeln skall vara minst fem procent av partiets röstetal i valkretsen,
dock lägst 50 röster. Vidare anges hur det skall förfaras då två eller
flera kandidater fått lika stora personliga röstetal. I sådana fall skall
företrädet avgöras genom lottning.

För kandidater som inte fått så många personröster att de uppnått
spärren skall jämförelsetal beräknas enligt den nuvarande metoden och
kandidaturvalet sker alltså på samma sätt som nu. Detta har angetts

14

genom hänvisningen i fjärde stycket till 14 kap. 6 § andra - fjärde Prop. 1993/94:129
styckena vallagen. Beräkningen av jämförelsetal för kandidater som inte
kommit upp till spärren skall alltså ske forst sedan kandidatnamn
ordnats på grund av personliga röstetal enligt tredje stycket. I femte
stycket markeras också att att vid beräkning av jämförelsetal i dessa fåll
skall bortses från namn som tagit plats på grund av personröster. Någon
reduktion av jämförelsetal för de kandidater som inte nått upp till
spärren skall därför inte ske med anledning av att kandidatnamn
dessförinnan ordnats efter personliga röstetal.

S§

Exempel på hänvisning i andra paragrafer till 14 kap. 16 § är 22 §
samma kapitel.

Av andra stycket framgår att en kandidat som fått plats i mer än en
valkrets eller för mer än ett parti och han eller hon till följd därav
skulle erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti,
skall kandidaten tillträda mandat i den krets och för det parti där han
eller hon relativt sett fått störst personligt röstetal. Det innebär att
kandidaten skall tillträda ett mandat som han eller hon vunnit på grund
av personröster före ett som erhållits genom jämförelsetal enligt
heltalsmetoden. I de fall kandidaten fått mandat i flera kretsar på grund
av jämförelsetal blir storleken på dessa tal avgörande. Avgörande för
vem som skall besätta mandat som kandidaten inte tillträder är
ersättarordningen. Detta har angetts genom hänvisningen till 7 § som i
sin tur är en hänvisning till reglerna i vallagen. Det innebär att ett
listtroget sätt används för att utse de ledamöter som skall besätta de
mandat som blivit lediga.

I sjätte stycket regleras i vilken ordningsföljd mandaten skall besättas
då flera mandat blivit lediga. Avgörande är kandidatens relativa
personliga röstetal resp, jämförelsetal. Ett mandat som blivit obesatt
därför att kandidaten tillträtt ett mandat på grund av personligt röstetal
skall besättas före ett som kandidaten vunnit till följd av jämförelsetal.

9§

I paragrafen regleras förfarandet vid utseende av ersättare för
kandidater som blivit valda på personröster. Exempel på hänvisning i
andra paragrafer till 14 kap. 19 § är 22 § samma kapitel.

Utgångspunkten för att bestämma ersättarordningen är den lista som
mest bidragit till att den ordinarie ledamoten blivit vald. Med lista avses
i detta sammanhang en grupp av valsedlar som upptar samma namn och
har samma rangordning mellan namnen. De valsedlar på vilka det
avgetts en personröst för den kandidat som valts får alltså sorteras med
utgångspunkt i namnen och rangordningen mellan dessa så att man får
fram en grupp som är större än övriga. I normalfallet torde detta bli
partiets huvudlista utan strykningar. Denna grupp innehåller ett antal
valsedlar på vilka det avgetts en personröst för den ordinarie ledamoten.                   15

Valsedlarna är även i övrigt identiska i fråga om namn och

namnordning. För att få fram det slutliga underlaget för Prop. 1993/94:129
ersättarordningen skall till gruppen läggas övriga valsedlar som upptar
samma namn och namnordning. Bland dessa kan finnas valsedlar som
saknar personröster och sådana som upptar en personröst för någon
annan kandidat än den som blivit vald. Att personröster avgetts för
olika kandidater innebär inte att valsedlarna skall anses vara olika i
fråga om namn och namnordning. Den sammanlagda gruppen kan alltså
innehålla tre kategorier av valsedlar, nämligen sådana som saknar en
personröst, sådana som har en personröst för den kandidat för vilken
ersättare skall utses och sådana som upptar en personröst för någon
annan kandidat.

Ordningsföljden för utseende av ersättarna inom gruppen avgörs i
första hand av om det finns några kandidater som fått ett personligt
röstetal som når upp till eller överstiger spärren. Är så fallet utses
ersättarna i ordning efter storleken på de personliga röstetalen. Har
flera kandidater lika stora personliga röstetal får också här lottning
tillgripas. Om det inte finns några eller alltför få ersättarkandidater som
nått upp till spärren tillämpas beträffande dessa ett tillvägagångssätt som
motsvarar den nuvarande metoden, vilket anges genom hänvisningen i
tredje stycket till fjärde stycket.

Femte och sjätte styckena motsvarar 14 kap. 19 § tredje resp, åttonde
styckena vallagen.

I övrigt gäller vallagens bestämmelser i 14 kap. 19 § vallagen.

70 §

Centrala valmyndigheten skall vara den myndighet som har att meddela
närmare föreskrifter om försöksverksamhetens genomförande.
Paragrafen gör detta möjligt. Avsikten är också att centrala
valmyndigheten skall förbereda den uppföljning som behövs för
utvärderingen.

11 §

Paragrafen innehåller bestämmelser av mera administrativt slag. När
det gäller ärenden som centrala valmyndigheten kan komma att fatta
beslut i, kan det gälla t.ex. frågor om valsedlar eller andra frågor om
val till kommunfullmäktige som i huvudsak handläggs enligt vallagens
bestämmelser men som också har anknytning till bestämmelserna i
försökslagen.

6.2 Förslaget till ändring i vallagen (1972:620)

Eftersom det på postkontoren i de kommuner som deltar i försöks-
verksamheten kommer att finnas valsedlar av det nya slag som anges i
försökslagen, är det inte uteslutet att sådana valsedlar kommer att
användas av väljare från andra kommuner som poströstar i dessa
försökskommuner. För det fall det vid den slutliga sammanräkningen i

andra kommuner förekommer valsedlar som är avsedda för försöks- Prop. 1993/94:129
verksamheten skall de emellertid inte anses som ogiltiga utan - med
bortseende från de namn på kandidater och markeringar som kan finnas

på dem - tillfalla det parti som finns angivet på valsedeln.

17

Justitiedepartementet                                     Prop. 1993/94:129

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 februari 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

Johansson, Hörnlund, Dinkelspiel, Hellsvik, Björck, Davidson,

Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Hellsvik

Regeringen beslutar proposition 1993/94:129 Försök i vissa kommuner
där väljarna skall kunna avge särskild personröst.

18

gotab 45865, Stockholm 1994