Förslag till tilläggsbudget till statsbudget för budgetåret 1994/95

Proposition 1994/95:105

Regeringens proposition
1994/95:105

Förslag till tilläggsbudget till statsbudget
för budgetåret 1994/95

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 22 december 1994

Ingvar Carlsson

Göran Persson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 80,8 miljoner
kronor. Det största anslaget, knappt 25 miljoner kronor, avser medel till
den europeiska rymdorganisationen European Space Agency. I övrigt
begärs ytterligare bl.a. 15 miljoner kronor till Fredsbevarande verk-
samhet, knappt 14 miljoner kronor för ersättning åt författare m.fl. för
utlåning av deras verk på bibliotek m.m. samt ca 11 miljoner kronor för
Lotterinämndens verksamhet. För vissa utgifter som sammanhänger med
fartyget M/S Estonias förlisning tas ett särskilt anslag upp.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 105

Rättelse: S. 21 näst sista raden, S. 22 rad 4, 9, 19, 22 S. 23 rad 2 S. 24 rad 7

Prop. 1994/95:105

Innehållsförteckning

1   Inledning ................................ 3

2   Justitiedepartementet (andra huvudtiteln) ..............4

3   Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)..............5

4   Socialdepartementet (femte huvudtiteln)...............7

5   Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) ........9

6   Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln).............11

7   Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) .........13

8   Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) .......14

9   Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln) ..............15

10  Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln).............19

11  Civildepartementet (trettonde huvudtiteln) ............20

12  Anslagsförteckning ..........................22

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 22 december 1994 ........................... 24

1 Inledning

Prop. 1994/95:105

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag
och anvisa nya anslag.

Under hösten 1994 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa anslag
på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår i ett flertal
propositioner. De begärda anslagen uppgår sammanlagt till 16 960
miljarder kronor och förslagen om dem finns i följande propositioner:

Prop.

Summa anslag

(tkr)

1994/95:25	Sysselsättningsskapande åtgärder inom Kommunikationsdepartementets område Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor Vuxenstudiestöd Arbetsmarknadspolitiska åtgärder	2 000 000 50 000 342 000 3 070 948
1994/95:40	Avgiften till gemenskapsbudget : Tullar Avgiften till gemenskapsbudget:	2 250 000
	Jordbruks- och sockeravgifter Avgiften till gemenskapsavgift:	700 000
	Mervärdesskattebaserad avgift Avgiften till gemenskapsavgift: Avgift	4 100 000
	baserad på bruttonationalinkomsten Bidrag till kapitalet i	2 900 000
	Europeiska investeringsbanken	950 000
1994/95:75	Interventioner	525 000
	Räntekostnader för förskotterade bidrag m.m.	20 000
1994/95:95	Regeringskansliet m.m.	24 925
1994/95:110	Stöd till idrotten	15 000

1994/95:114

Medel för översättning av EGs regelverk

12 000

De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan
överblickas och andra frågor som vi anser bör tas upp i detta samman-
hang har samlats i denna proposition. Om ytterligare framställningar om
anslag för innevarande budgetår skulle visa sig ofrånkomliga, kommer
det att föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt under riksmötet.

2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)
G Övriga myndigheter

Prop. 1994/95:105

G 6. Gentekniknämnden

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.

Den 1 juli 1994 trädde lagen (1994:900) om genetiskt modifierade
organismer i kraft. Samtidigt inrättades en särskild nämnd, Genteknik-
nämnden, som fick till uppgift att följa utvecklingen på genteknikom-
rådet, bevaka de etiska frågorna och ge råd om användningen av gen-
tekniken.

Nämnden övertog de arbetsuppgifter som tidigare åvilade Delegationen
för hybrid-DNA-frågor och fick samtidigt ett bredare verksamhetsansvar
än det delegationen kan sägas ha haft. Gentekniknämnden skall bl.a. yttra
sig över ansökningar om tillstånd enligt den nya lagen och samråda med
andra myndigheter när dessa beslutar föreskrifter.

Delegationens resursbehov för budgetåret 1994/95 beräknades till
1 040 000 kr. Dessa medel har övertagits av Gentekniknämnden. Mot
bakgrund av den snabba utveckling som pågår inom genteknikområdet
och de oreparabla effekter för bl.a. miljön som en missbedömning av
teknikens användning skulle kunna medföra är Gentekniknämndens
verksamhet en för hela samhället angelägen uppgift.

Enligt regeringens uppfattning bör nämnden för att kunna fullgöra sina
uppgifter få sitt anslag höjt. Gentekniknämnden bör därför för budgetåret
1994/95 anvisas ytterligare 600 000 kronor. En sådan anslagshöjning
kommer att finansieras med en motsvarande besparing på anslaget D 2.
Domstolarna m.m. för budgetåret 1994/95.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Gentekniknämnden på tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-
året 1994/95 anvisar ett ramanslag på 600 000 kr.

3 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)        Prop. 1994/95:105

[1]  B. Bidrag till vissa internationella organisationer

B 9. Fredsbevarande verksamhet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 836 294 000 kronor.

Från anslaget finansieras löner, traktamenten, utrustning och underhåll
för den svenska personalen i de FN-insatser regeringen beslutat att Sverige
skall delta i. Vidare bekostas från anslaget de förberedelser som krävs i
Sverige i form av rekrytering, organisation, utbildning och rotation av
personal till Försvarsmaktens utlandsstyrka. Dessa uppgifter utförs vid
Försvarets internationella centrum (Swedint).

I samband med budgetpropositionen justerades anslaget med anledning
av kostnads- och löneförändringar. Däremot togs ingen hänsyn till de
merkostnader som förändringarna i utlandsreseförordningen
(SFS 1993:1361) medförde. Anslaget bör därför tas upp med 851 694 000
kronor eller 15 400 000 kronor mer än vad regeringen föreslagit i årets
budgetproposition.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Fredsbevarande verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 15 400 000 kr.

[2]  E. Utrikeshandel och exportfrämjande

E10. Europainformation m.m.

Utrikesdepartementet har genom Sekretariatet för Europainformation
tillhandahållit allmän information om EES och EU fram till folkom-
röstningen om EU. Behovet av informationsinsatser till allmänheten
kommer emellertid inte att upphöra. Informationsinsatser kommer i
synnerhet att krävas med anledning av förberedelserna inför regerings-
konferensen 1996 (IGC 96). Sekretariatet för Europainformation bör därför
få möjlighet att fortsätta sin verksamhet under första halvåret 1995.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservations-
anslag på 21 000 000 kronor, varav 15 000 000 kronor går till in-
formationsinsatserna genom Sekretariatet för Europainformation under
andra halvåret 1994. Medlen har förbrukats för avsett ändamål under andra
halvåret. Ytterligare 4 890 000 kronor anvisas för insatser under första
halvåret 1995. Även dessa informationsinsatser bör ombesörjas av
Sekretariatet för Europainformation. Insatserna finansieras gemensamt av
Utrikes-, Kultur- och Finansdepartementen.

1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 105                                                                      5

Rättelse: S. 8 rad 2 nedifrån Står: anslag Rättat till: reservationsanslag S. 17 rad 21

Står: förslagsanslag Rättat till: reservationsanslag

Regeringen avser återkomma till riksdagen under våren 1995 med Prop. 1994/95:105
förslag till inriktning av den fortsatta informationsverksamheten inom detta
område.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Europainformation m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 4 890 000 kr.

4 Socialdepartementet (femte huvudtiteln)

D. Omsorg om äldre och handikappade

D 5. Bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag om 70 124 000 kronor. Av anslaget har 17 250 000
kronor beräknats för utbetalning till Synskadades riksförbund (SRF) för
anskaffning av ledarhundar för synskadade samt 11 414 000 kronor för
viss övrig verksamhet som SRF bedriver.

Ledarhundsverksamheten

På grund av ökad tillgång på ledarhundar har SRF begärt ytterligare
9 668 000 kronor för innevarande budgetår för att kunna möta ett stort
ackumulerat behov av ledarhundar för synskadade. SRF har köpt 22
hundar innevarande budgetår och räknar med att kunna köpa ytterligare
72 hundar.

Prop. 1994/95:105

Viss övrig verksamhet

Under anslagsposten utges bidrag till SRF för viss övrig verksamhet.
Medlen avser bl.a. framställning av s.k. ersättningstidningar för
synskadade, stöd till punktskriftsprojekt, lästjänst via telefax m.m. SRF
köper dessa tjänster av sitt eget bolag. Företaget har tidigare inte lagt
moms på dessa produkter. SRF har därvid stött sig på ett s.k. förhands-
besked från länsstyrelsen år 1983 i vilket sägs att de köp av tjänster som
SRF gör av sina helägda företag inte var momspliktiga. SRF har under
år 1994 varit föremål för taxeringsrevision, vilket resulterat i att
skattemyndigheterna gjort en omprövning av det tidigare beslutet. Enligt
detta beslut är SRF momspliktigt när förbundets företag producerar tjänster
för SRF. SRF har i skrivelse till regeringen den 13 oktober 1994 hemställt
om tilläggsanslag om 580 000 kronor för tiden 1 januari 1995 -1 juli 1995
för momsinbetalning till statskassan.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att den ledarhundsverksamhet som SRF bedriver är av
stor betydelse för synskadade. Med hjälp av hunden kan den synskadade
röra sig relativt fritt och oberoende vilket gör att behovet av stöd och hjälp
i andra former minskar. Det är också bakgrunden till att staten stöder
verksamheten med statsbidrag.

Under tidigare år har tillgången på ledarhundar varit liten. SRF har Prop. 1994/95:105
därför inte kunnat leverera hundar i den omfattning som behövs för att
täcka behoven. Regeringen anser att det nu finns skäl att stärka verksam-
heten så att SRF kan förmedla fler ledarhundar till synskadade. Regeringen
bedömer att sammanlagt 7 500 000 kronor bör tillföras anslaget budgetåret
1994/95 för SRF:s ledarhundsverksamhet.

Fortfarande är synskadade och dövblinda personer mycket eftersatta
grupper i informationshänseende. SRF:s verksamhet syftar till att i någon
mån kompensera dessa grupper genom att ge ut tilläggsinformation på
punktskrift och kassett. De s.k. ersättningstidningama är ett sätt att öka
synskadades tillgång till information. Telefaxprojektet innebär en möjlighet
för synskadade att kunna ta del av sin egen post och punktskriftsprojektet
att kunna lära sig läsa och skriva med hjälp av punktskrift. Projekten rör
områden i synskadades liv som är centrala för en god livskvalité.
Regeringen anser därför att SRF bör tillföras 500 000 kronor i engångsan-
visning för att kunna upprätthålla kvalitén i verksamheten.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 8 000 000 kr.

5 Kommunikationsdepartementet

(sjätte huvudtiteln)

B. Sjöfart

Vissa kostnader till följd av fartyget M/S Estonias förlisning

Den 28 september 1994 förliste passagerarfärjan M/S Estonia sydväst om
finska Utö. Fartyget förde estnisk flagg.

Olyekan har föranlett ett flertal särskilda åtgärder från regeringens sida
som medför kostnader för staten för innevarande budgetår. Ytterligare
kostnader kan förutses.

Regeringen uppdrog den 28 september 1994 åt Statens haverikommission
att biträda i utredningsarbetet med anledning av förlisningen. Regeringen
beslutade att senare föreskriva om hur kostnaderna för uppdraget skall
betalas.

Regeringen uppdrog den 29 september 1994 åt Sjöfartsverket att redovisa
de tekniska och legala förutsättningarna för att återfinna och omhänderta
de omkomna från färjan M/S Estonia.

Regeringen uppdrog den 3 oktober 1994 åt en särskild utredare att bl.a.
kartlägga rapporteringsrutinerna inom Sjöfartsinspektionen och därvid
undersöka hur för sjösäkerheten relevant information analyseras och
vidareförs inom inspektionen. Utredaren skall också undersöka möjlig-
heterna till och förekomsten av utbyte av relevant sjösäkerhetsinformation
mellan sjösäkerhetsmyndigheter och andra berörda organ.

Regeringen beslutade den 20 oktober 1994 att uppdra åt Sjöfartsverket
att, i nära kontakt med berörda myndigheter i Sverige, Estland och
Finland, genomföra en konsekvensanalys avseende omhändertagande av
de omkomna från färjan M/S Estonia som underlag inför ett samlat
ställningstagande.

Regeringen bemyndigade samma dag chefen för Kommunikations-
departementet att tillkalla ett råd med uppdrag att bistå regeringen i etiska
frågor och överväganden avseende M/S Estonias förlisning och dess
följder. Rådet skall vidare informera om och kunna medverka till
diskussioner i etiska frågor samt bistå vid kontakter med överlevande,
anhöriga och andra berörda från färjeolyckan. Regeringen beslutade att
senare föreskriva om hur kostnaderna för Sjöfartsverkets resp, rådets
uppdrag skall betalas.

Regeringen uppdrog också den 20 oktober 1994 åt Statens konstråd att
undersöka förutsättningarna för en minnesvård för att hedra Estoniakata-
strofens offer.

Regeringen bemyndigade den 3 november 1994 chefen för Civildeparte-
mentet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att vara till hjälp för
överlevande och för anhöriga till de omkomna vid M/S Estonias förlisning
genom att lämna information och allmän vägledning om hur de kan ta
tillvara sina intressen med anledning av katastrofen. Regeringen har vidare
den 1 december 1994 beslutat om ekonomiskt stöd till särskilda

Prop. 1994/95:105

anhörigföreningar med anledning av M/S Estonias förlisning. Stödet avser Prop. 1994/95:105
sådana föreningar som bildats för att tillvarata anhörigas och överlevandes
ekonomiska, juridiska och sociala intressen. Beslutet innebär att högst tre
miljoner kronor skall kunna användas för bidrag till föreningarnas
administrativa kostnader. För att medlen skall kunna betalas ut omedelbart
har regeringen beslutat att kostnaderna skall betalas från sjuttonde
huvudtitelns anslag oförutsedda utgifter.

Regeringen beslutade den 10 november 1994 att uppdra åt Försvars-
makten att bistå med resurser vid bärgning av M/S Estonias bogvisir.
Bärgningen genomfördes i samverkan med bl.a. den finska sjöfartsstyrel-
sen. Regeringen beslutade att kostnaderna för hela bärgningsoperationen
tills vidare skulle betalas av svenska staten genom Försvarsmakten vad
avsåg Försvarsmaktens bistånd och Sjöfartsverket vad avsåg de övriga
kostnaderna. Hur kostnaderna slutligt skall betalas skulle senare beslutas.

Regeringen har den 15 december 1994 beslutat att M/S Estonia inte skall
bärgas och att några åtgärder för att ta upp de omkomna inte skall vidtas.
Platsen där fartyget förliste skall betraktas som en gravplats och fartyget
skall täckas över. Sjölartsverket har fått i uppdrag att skyndsamt lämna
förslag till regeringen hur fartyget skall övertäckas och bevakas.

Kostnaderna för de nu nämnda åtgärder som vidtagits eller som kan
komma att vidtas till följd av regeringens ställningstaganden med anledning
av M/S Estonias förlisning är i huvudsak extraordinära och ryms inte inom
befintliga anslag på statsbudgeten för innevarande budgetår. Ett nytt anslag
bör därför föras upp som bemyndigar regeringen att fördela och utbetala
medel för de extraordinära kostnaderna till följd av M/S Estonias
förlisning. Det exakta behovet av anslagsmedel kan inte nu anges. Ett
förslagsanslag om 1 000 kronor bör därför anvisas på tilläggsbudget till
statsbudgeten för innevarande budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa kostnader till följd av fartyget M/S Estonias förlisning på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

10

6 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)        Prop. 1994/95:105

D. Vissa centrala myndigheter m.m.

D 2. Konjunkturinstitutet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 28 017 000 kr.

Regeringentillsatte 1990 en utredning (Miljöräkenskapsutredningen) med
uppgift att analysera förutsättningarna för att komplettera national-
räkenskaperna med natur- och miljöräkenskaper. Dess huvudbetänkande
(SOU 1991:37) presenterades i april 1991.

På förslag av utredningen beslutade regeringen 1992 att lägga ut tre
uppdrag som skall leda fram till en bättre belysning av kopplingarna
mellan ekonomi och miljö:

— Naturvårdsverket (SNV) fick i uppdrag att ta fram ett system av

s.k. miljöindex, som skall ge en samlad bild av tillståndet i några
svenska ekosystem. Detta arbete är nu färdigt.

— Statistiska centralbyrån (SCB) fick i uppdrag att ta fram fysiska
miljöräkenskaper som skall beskriva flödet av olika miljöförstör-
ande substanser i ekonomin, samt att komplettera miljöstatistiken.
En viktig del i detta är att redovisa miljöstatistiken på ett sätt som
är förenligt med nationalräkenskapernas klassifikationssystem.

— Konjunkturinstitutet (Kl) fick i uppdrag att utarbeta monetära
miljöräkenskaper, samt att redovisa de viktigaste sambanden
mellan ekonomi och miljö. Konjunkturinstitutet är också
sammankallande i en samrådsgrupp mellan de tre myndigheterna.

Kl och SCB lämnade i december 1994 en gemensam delrapport där
resultaten av deras arbete redovisas.

Anslaget till Kl uppgår till 600 000 kronor per år medan SCB får
1 200 000 kronor per år plus ytterligare medel som tagits fram genom en
omfördelning inom SCB:s egen budget.

Vid en internationell jämförelse ligger Sverige förhållandevis väl framme
på dessa områden. Det måste dock framhållas att det i många avseenden
handlar om grundläggande vetenskaplig kunskapsuppbyggnad. Vägen till
ett färdigt system för löpande redovisning av även ett begränsat urval av
miljökostnader torde därför vara ganska lång. Det bör understrykas i
sammanhanget att miljöräkenskaperna inte kommer att ersätta de
traditionella nationalräkenskaperna. Avsikten är i första hand att
komplettera nationalräkenskaperna med så kallade satelliträkenskaper som
innehåller en redovisning av miljöförstöringens kostnader.

Erfarenheterna från de första två åren, och särskilt från arbetet med den
delrapport som lämnades hösten 1994, visar att Konjunkturinstitutet inte
kan fullgöra uppdraget på ett tillfredsställande sätt med nuvarande

11

resursinsats utan att den övriga verksamheten vid institutet skadas. En Prop. 1994/95:105
årsarbetskraft bör därför avsättas för att i samarbete med SCB och SNV
tillämpa forskningsresultaten i praktiskt metodutveckling. Därutöver skall
seminarier och konferenser anordnas för att diskutera olika mätproblem.

Därför bör Konjunkturinstitutet anvisas ytterligare 600 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konjunkturinstitutet^ tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 600 000 kr.

D 3. Finansinspektionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 98 147 000 kronor. Från anslaget bekostas löne- och
övriga förvaltningskostnader m.m. samt lokalkostnader vid Finansin-
spektionen. Tillsynsavgifter tas ut av de institut som står under in-
spektionens tillsyn. Avgifterna är obligatoriska och beräknas med
utgångspunkt från inspektionens ramanslag. Avgiftsinkomsterna tas upp
på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel och skall överensstämma
med storleken på ramanslaget. För inspektionen tillämpas således s.k.
bruttoredovisning över statsbudgeten.

Inom den civila delen av totalförsvaret ansvarar Finansinspektionen
enligt beredskapsförordningen (1993:242) för funktionen Enskild
försäkring m.m. Riksdagen har beslutat (prop. 1994/95:47, bet.
1994/95:FiU3, rskr. 1994/95:73) att fr.o.m. den 1 januari 1995 utöka
inspektionens ansvar för beredskapsplaneringen. Enligt beslutet skall
ansvaret för beredskapsplaneringen på bank- och betalningsväsendets
område flyttas från Riksbanken till Finansinspektionen.

Regeringens överväganden

En överflyttning av beredskapsansvaret kan, åtminstone inledningsvis,
komma att innebära visst merarbete och ökade kostnader för Finansin-
spektionen. Inspektionen bör därför, under en övergångstid på ett år,
anvisas medel motsvarande 350 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Finansinspektionen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 350 000 kr.

7 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) Prop. 1994/95:105

C. Universitet och högskolor m.m.

C44. Europeisk utbildningssamverkan

I 1994 års budgetproposition (1993/94:100 bil. 9, s. 210) betecknades
anslaget C 44. Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1994/95
som reservationsanslag. Riksdagen anvisade anslaget den 29 april 1994
(bet. 1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287).

I likhet med budgetåret 1993/94 bör dock detta anslag betecknas som
ramanslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

med ändring av tidigare beslut beslutar att anslaget Europeisk utbild-
ningssanwerkan budgetåret 1994/95 anvisas som ramanslag.

13

8 Arbetsmarknadsdepartementet                   Pr°P- 1994/95:105

(tionde huvudtiteln)

C. Regional utveckling

C 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservarionsanslag på 180 700 000 kronor.

Inom det regionalpolitiska området medför medlemskapet i EU en
kraftigt förändrad situation. Det programarbete inom de olika mål-
regionerna som ligger till grund för återflödet av medel från struktur-
fonderna kommer i hög grad att beröra Arbetsmarknadsdepartementet och
de regionalpolitiskt ansvariga myndigheterna, främst Närings- och
teknikutvecklingsverket. De berörda myndigheterna får ett övergripande
samordningsansvar och ett i vissa avseenden operativt ansvar för
strukturfondernas användning m.m., vilket medför nya behov av
förvaltningsresurser.

Regeringen föreslår att 3,5 miljoner kronor av redan anvisade medel
på rubricerade anslag får tas i anspråk för nämnda ändamål.

Förslag till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner de föreslagna dispositionen av medel på Särskilda regional-
politiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1994/95.

14

9 Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln)            Prop. 1994/95:105

[1] B. Kulturverksamhet m.m.

B 8. Ersättning åt författare m.fl för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett förslagsanslag på 84 304 000 kr. Från anslaget betalas s.k. biblioteks-
ersättning. Bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen
(1962:652) om Sveriges författarfond. Ersättning ges för utlåning genom
folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller
i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk översättning.
Ersättning ges även för böcker som ingår i folk- och skolbibliotekens
referenssamlingar.

Ersättningen, som årligen tillförs Sveriges författarfond, beräknas på
grundval av vissa belopp per hemlån och referensexemplar, s.k.
grundbelopp. För närvarande uppgår grundbeloppet till 86 öre per hemlån
och 3 kr 44 öre för referensexemplar av originalverk och till hälften av
nämnda belopp per hemlån resp, referensexemplar av verk i svensk
översättning.

Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som berörs av
biblioteksersättningen ingicks den 12 september 1985 en överenskommelse
om förhandlingar angående biblioteksersättningens grundbelopp. Enligt
överenskommelsen åtar sig regeringen att som ett led i beredningen av
sitt förslag till statsbudget att förhandla med organisationerna om storleken
av grundbeloppet för hemlån av originalverk. När avtal träffes skall
regeringen lägga fram förslag till riksdagen om anslagsberäkning på
grundval av det avtalade grundbeloppet.

I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 40) redovisades att
regeringen vid beräkningen av anslaget för budgetåret 1994/95 utgått från
det av riksdagen för budgetåret 1993/94 festställda grundbeloppet.
Regeringens förhandlare har den 10 juni 1994 träffet en överenskommelse
med Sveriges författarförbund, Föreningen svenska tecknare och Svenska
fotografernas förbund om biblioteksersättningens grundbelopp för
budgetåret 1994/95. Överenskommelsen gäller även grundbelopp för
budgetåret 1995/96. Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för
hemlån av originalverk innevarande budgetår vara 89 öre.

I överenskommelsen har även beaktats det utnyttjande av folk- och
skolbibliotekens bokbestånd i stället för utlåning som Kulturrådet på
regeringens uppdrag redovisat i en rapport den 15 december 1993. Sålunda
bestäms budgetåret 1994/95 andelen referensexemplar i skolbibliotek till
24 % av det totala antalet volymer i skolornas boksamlingar. Fr.o.m.
budgetåret 1995/96 bestäms motsvarande andel till 28 %. Vidare skall
under 1994/95 antalet registrerade hemlån i folkbibliotek, det uppskattade
merantalet lån i folkbibliotekens uppsökande verksamhet samt hemlån i
skolbibliotek omräknas med fektorn 1,01, för att därmed beakta det

15

utnyttjande som förekommer genom läsning på bibliotek. För budgetåret Prop. 1994/95:105
1995/96 är motsvarande omräkningsfaktor 1,02.

Regeringen har den 22 december 1994 godkänt överenskommelsen. Den
har träffats under förutsättning av riksdagens godkännande.

Regeringens överväganden

Med hänvisning till överenskommelsen föreslår regeringen att riksdagen
för innevarande budgetår räknar upp grundbeloppet för hemlån av
originalverk med tre öre för budgetåret 1994/95. Övriga grundbelopp höjs
i motsvarande mån. Beloppen för innevarande budgetår bör således
beräknas till 89 öre för hemlån och 3 kr 56 öre för referensexemplar av
originalverk samt 44,5 öre för hemlån och 1 kr 78 öre för referensexem-
plar av översatta verk. För budgetåret 1995/96 räknas grundbeloppet för
hemlån av originalverk upp med ytterligare fem öre och övriga grundbe-
lopp höjs i motsvarande mån. Andelen referensexemplar i skolbibliotek
skall beräknas till 24 % av det totala antalet volymer i skolornas
boksamlingar innevarande budgetår resp. 28 % budgetåret 1995/96. Vidare
skall under innevarande budgetår antalet registrerade hemlån i folk-
bibliotek, det uppskattade merantalet lån i folkbibliotekens uppsökande
verksamhet samt hemlån i skolbibliotek omräknas med läktom 1,01.
Motsvarande omräkningsfaktor skall för budgetåret 1995/96 vara 1,02.
På grundval av dessa belopp och beräkningsgrunder samt den av Sveriges
författarfond senast redovisade statistiken avseende 1993 års biblitoteksut-
låning, beräknas medelsbehovet för biblioteksersättningen budgetåret
1994/95 till 93 946 000 kr dvs 13 820 000 kr utöver vad riksdagen
preliminärt anvisat innevarande budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner biblioteksersättningens grundbelopp och beräknings-
grunder,

2. till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 13 820 000 kr.

B 19. Förvärv av konst för statens byggnader m.m.

För Europeiska unionens (EU) ministerråd skall en nybyggnad invigas
under våren 1995. Från berörda EU-organs sida har det framhållits att
unionens budget för konstnärlig utsmyckning är begränsad. Medlemslän-
derna har därför föreslagits göra egna insatser i form av gåvor eller
depositioner av konstverk.

16

När Sverige inträder i Europeiska unionen är det angeläget att svensk
kultur i ökad utsträckning presenteras för en bredare internationell publik.

Det är därför naturligt att Sverige även medverkar vid den konstnärliga
utsmyckningen av den nya rådsbyggnaden. Förberedande kontakter mellan
bl.a. Sveriges delegation vid Europeiska gemenskaperna och Statens
konstråd har visat att det finns förutsättningar för en insats från
Konstrådets sida. Eftersom frågan väckts under pågående budgetår har
Konstrådet inte kunnat budgetera denna insats. Konstrådet har under hand
meddelat att dess medverkan förutsätter ett medelstillskott.

För konstnärlig utsmyckning av den nya ministerrådsbyggnaden bör
1 000 000 kr tillföras anslaget Förvärv av konst för statens byggnader
m.m. Konstrådet bör ges i uppdrag att svara för inköp av ett svenskt
konstverk som donation till den nya ministerrådsbyggnaden.

Finansieringen av den konstnärliga utsmyckningen sker genom att
regeringen genomför en besparing på elfte huvudtiteln anslaget Bidrag till
dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete,
anslagspost 3.

Prop. 1994/95:105

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på
1 000 000 kr.

D. Invandring m.m.

D 3. Åtgärder för invandrare

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 21 326 000 kr.

Anslaget finansierar dels bidrag enligt förordningen (1986:472) om
statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer, dels bidrag till avgränsade
invandrarpolitiska projekt.

Regeringen fastställer varje år efter förslag från Statens invandrarverk
vilka av invandrarnas riksorganisationer som är berättigade till bidrag, dels
omfattningen av detta stöd. Styrande för denna fördelning är främst
medlemsantalet i organisationerna. Dessutom krävs att vissa villkor i
bidragsförordningen är uppfyllda. Det gäller bl.a. stabilitet i organisatio-
nen.

Riksorganisationen för dem som invandrat från Bosnien-Hercegovina
har varit i stadigt växande, men uppfyllde inte kraven för att berättiga till
reguljärt bidrag när bidragsmedlen för innevarande budgetår fördelades.
Ett begränsat initialt stöd om 195 000 kronor har dock lämnats av
Invandrarverket.

17

Statens invandrarverk har i oktober 1994 redovisat en granskning av Prop. 1994/95:105
riksorganisationer med nationell, etnisk eller språklig bakgrund i det forna
Jugoslavien och därvid konstaterat att bl.a. Bosnien-Hercegovina
riksförbund i Sverige numera uppfyller kraven i bidragsförordningen.
Förbundet har utvecklats mycket snabbt och har i sommar redovisat mer
än 10 000 medlemmar fördelade på 64 lokalföreningar. Invandrarverket
har mot den bakgrunden bedömt att det finns speciella skäl till att
Bosnien-Hercegovina riksförbund i Sverige beviljas organisationsstöd i
särskild ordning under innevarande budgetår. Regeringen delar denna
uppfattning och anser att det är rimligt att stödet ökar med 450 000 kronor
till sammantaget 645 000 kronor under innevarande budgetår.

Det ökade stödet på 450 000 kronor bör finansieras genom indragning
med motsvarande belopp av reserverade medel från budgetåret 1993/94
på elfte huvudtitelns reservarionsanslag D 11. Åtgärder mot främlingsfient-
lighet och rasism.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 450 000 kr.

18

10 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)        Prop. 1994/95:105

F. Teknisk forskning och utveckling

F 5. Rymdverksamhet

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 539 130 000 kronor (prop. 1993/94:100, bil. 13, bet.
1993/94:NU15, rskr. 1993/94:221) i avvaktan på underlag för beräkning
av pris- och valutajusteringar.

Merparten av utgifterna inom anslaget utgörs av avtalsbundna bidrag
till den europeiska rymdorganisationen European Space Agency, ESA,
som debiteras Sverige i utländsk valuta. Dessa utgifter är föremål för såväl
pris- som valutajusteringar enligt vissa regler. Kostnaderna för pris- och
valutajusteringar för budgetåret 1994/95 beräknas nu till 24 870 000
kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Rymdverksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 24 870 000 kr.

19

11 Civildepartementet (trettonde huvudtiteln)       Prop. 1994/95:105

E. Folkrörelsefrågor, kooperativa frågor m.m.

E 1. Lotterinämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 2 350 000 kronor.

En ny lotterilag (1994:1000) träder i kraft den 1 januari 1995.1 samband
därmed byter Lotterinämnden namn till Lotteriinspektionen (prop.
1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415). Lotteriinspektionen
får väsentligt fler arbetsuppgifter. Bland de nya arbetsuppgifterna för
Lotteriinspektionen finns att utöva kontrollen över de statliga spelföretagen
AB Tipstjänst och AB Penninglotteriet samt över AB Trav och Galopp
(ATG).

En särskild arbetsgrupp inom Civildepartementet (C 1944:B) har på
regeringens uppdrag utrett organisationen för Lotteriinspektionen. Ar-
betsgruppens förslag till organisation har överlämnats till regeringen i
rapporten Lotteriinspektionens verksamhet. I anledning av Lotteriinspek-
tionens utökade arbetsuppgifter har regeringen beräknat resursbehovet till
10 900 000 kronor under första halvåret 1995.

Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet med uppgift att
handlägga frågor om spel och lotterier. Inspektionen har de uppgifter som
anges i lotterilagen (1994:1000), lotteriförordningen (1994:1451) och
förordningen (1994:1452) med instruktion för Lotteriinspektionen.

De övergripande målen för Lotteriinspektionen är att

1.  svara för en enhetlig tillämpning av lotterilagen (1994:1000) och för
en ändamålsenlig tillsyn och kontroll över efterlevnaden av lotterilag-
stiftningen,

2.  följa utvecklingen på spel- och lotterimarknaden, nationellt och in-
ternationellt samt främja allmän kännedom om lotterilagstiftningen,

3.  även i övrigt se till att lotterimarknaden utvecklas på ett kontrollerbart
sätt.

Lotterinämnden har föreslagit att tillstånds-, typgodkännande- och till-
synsverksamheten skall finansieras genom avgifter. Beträffande tillsyn och
kontroll av de statliga spelföretagen och ATG är det frågan om att de
nuvarande avgifterna tas ut av Lotteriinspektionen i stället för av de
nuvarande kontrollmyndigheterna. Avgifterna för tillstånd, tillsyn och
kontroll av värdeautomater är emellertid nya. Grunderna för förslaget att
ta ut avgifterna föreslås vara full kostnadstäckning.

20

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:105

Lotterinämnden har föreslagit att Lotteriinspektionens samtliga tjänster
avgiftsbeläggs. Grunderna för förslaget att ta ut avgifterna är full kost-
nadstäckning. Avgiftsnivåerna har lagts fast i lotteriförordningen (1994:-
1451). Avgifterna för tillstånds- typgodkännande- och tillsynsverksamheten
skall inlevereras på särskild inkomsttitel. Utgifterna för dessa verksamheter
skall belasta det anvisade anslaget Lotteriinspektionen på statsbudgetens
utgiftssida.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Lotterinämnden på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 10 900 000 kr.

21

Förteckning över anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten Prop. 1994/95:105
för budgetåret 1994/95 som begärs i denna proposition

II. Justitiedepartementet

G 6 Gentekniknämnden, ramanslag

600 000

III. Utrikesdepartementet

B 9 Fredsbevarande verksamhet, reservationsanslag

E10 Europainformation m.m., reservationsanslag

15 400 000

4 890 000

V. Socialdepartementet

D 5 Bidrag till viss verksamhet för personer med

funktionshinder, reservationsanslag                  8 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

B 8 Vissa kostnader till följd av fartyget

M/S Estonias förlisning, förslagsanslag

1 000

VII.	Finansdepartementet
D 2	Konjunkturinstitutet, ramanslag	600 000
D 3	Finansinspektionen, ramanslag	350 000

XI.	Kulturdepartementet
B 8	Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.,
	förslagsanslag	13 820 000
B19	Förvärv av konst för statens
	byggnader m.m., reservationsanslag	1 000 000
D 3	Åtgärder för invandrare,
	reservationsanslag	450 000

XII. Näringsdepartementet
F 5 Rymdverksamhet, ramanslag	24 870 000

22

XIII. Civildepartementet

E 1 Lotterinämnden, ramanslag

10 900 000

Prop. 1994/95:105

Summa

80 881 000

23

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1994 Prop. 1994/95:105

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden

Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsråden Persson, Freivalds, Hjelm-Wallén, Hedborg,
Uusmann, Tham, Sundström, Wallström, Blomberg, Heckscher, Ulvskog

Regeringen beslutar propositionen 1994/95:105 om Tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1994/95.

gotab 47508, Stockholm 1994

24