Forskning och försök rörande alternativ till burhållning inom äggproduktionen

Proposition 1991/92:68

Regeringens skrivelse
1991/92:68

Forskning och försök rörande alternativ till
burhållning inom äggproduktionen

Skr.

1991/92:68

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1991.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Karl Erik Olsson

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogörs för pågående försök rörande alternativ till burhållning
av värphöns.

1 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 68

Jordbruksdepartementet

Skr. 1991/92:68

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1991

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,
Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Olsson

Skrivelse om forskning och försök rörande
alternativ till burhållning inom äggproduktionen

1 Inledning

I betänkandet 1990/91:JoU18 hemställde jordbruksutskottet att riksdagen
ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen
1989/90:Jo519 om den svenska äggproduktionen. Utskottet förordade där-
vid, utöver den tidigare beslutade kontrollstationen år 1993, en lägesavstäm-
ning under våren 1991 för pågående försök med alternativa produktionsme-
toder inom äggproduktionen och ansåg att regeringen bör lämna en redovis-
ning härav. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr.
1990/91:137).

Jag vill med anledning därav lämna följande redogörelse.

Djurskyddslagen (1988:534), som trädde i kraft den 1 juli 1988, föreskri-
ver bl.a. att djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant
sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
Enligt djurskyddsförordningen (1988:539) får höns för äggproduktion inte
inhysas i burar. Vid ikraftträdandet befintliga anläggningar för burhöns får
användas intill utgången av år 1998.

Jag har informerats om att statens jordbruksverk kommer att anslå sär-
skilda medel för forskning, försök och utveckling inom området alternativ
till burhållning av värphöns. För samma ändamål har Sveriges lantbruksuni-
versitet, som bedriver den huvudsakliga forskningen på detta område, för
budgetåret 1991/92 avsatt 1 113 000 kr. Denna forskning finansieras inneva-
rande budgetår även i enlighet med följande. Arbetsmiljöfonden 613 000
kr., statens jordbruksverk 310 000 kr., Stiftelsen Lantbruksforskning 302 000
kr., ett flertal djurskyddsföreningar 325 000 kr. samt konstruktörer av stallar
och inredningar.

Statens jordbruksverk har den 15 juli 1991 på uppdrag av regeringen läm-
nat en beskrivning av pågående och planerade försök rörande alternativ till
burhållning inom äggproduktionen.

2 Pågående försök

2.1 Sveriges lantbruksuniversitet

2.1.1 Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Institutionen för husdjurens utfodring och vård inledde försök med alterna-
tiv till burhållning av värphöns budgetåret 1987/88. Försöken är i huvudsak
inriktade på att kartlägga olika problem och att utveckla både detaljlös-
ningar och övergripande lösningar på dessa.

Budgetåret 1991/92 finansieras projekten enligt följande. Sveriges lant-
bruksuniversitet 780 000 kr., statens jordbruksverk 260 000 kr., Svenska
djurskyddsföreningen 200 000 kr., Stiftelsen Lantbruksforskning 192 000
kr., varav 42 000 kr. anvisats till Lunds universitet, och konstruktörer av stal-
lar och inredning. Produktintäkterna beräknas till 1 141 000 kr.

Tre projekt pågår parallellt på försöksstationen Funbo-Lövsta. Ett pro-
jekt bedrivs på gården Marielund och är ett fältförsök i avdelningens regi. I
försöken deltar experter från statens veterinärmedicinska anstalt.

Försöken på Marielund startade i mars 1988. Den tredje försöksomgången
värphöns sattes in i april 1991. Institutionen studerar ett modifierat schwei-
ziskt system med 4 600 lösgående höns uppdelade i fyra olika avdelningar.
Beläggningen är 17 höns/m2 byggnadsyta och 9 höns/m2 tillgänglig yta. Syste-
met som har ströbädd på 21 % av den tillgängliga ytan består av tre etager
med separat viloplan, automatisk utgödsling, utfodring, ägginsamling, re-
desrensning och redesstängning. Indelningen i avdelningar möjliggör viss
test av olika delutformningar och olika djurmaterial i samma hus.

Det s.k. Lövsta I-projektet startade i september 1988.1 detta projekt sker
en utveckling i mindre skala av dels Marielundssystemet, dels av Lövstasy-
stemet med 230-470 djur per grupp. Det senare hyser för närvarande 14
höns/m2 byggnadsyta (33 % ströandel) och har två etager. Båda systemen hy-
ser ca 9 djur/m2 tillgänglig yta. Dessutom finns i samma stallbyggnad två kon-
trollgrupper med konventionella burar med tre hönor i varje bur. Totalt finns
i detta stall 2 500 höns.

I det s.k. Lövsta Il-projektet studeras olika smågruppssystem, t.ex. mini-
voljärer för 15 djur. Systemen används främst för test av olika detaljer som
kan användas i system för höns i stora grupper, t.ex. studier av hur olika
material och utföranden av sittpinnar inverkar på fot- och bröstbenshälsa.

I sin summering av hittills framkomna resultat anger institutionen att det
har varit möjligt att förbättra systemen i flera avseenden jämfört med för 3,5
år sedan. Det gäller t.ex. utformningen av reden och sittpinnar, sänkning av
frekvensen golvägg och förbättring av äggkvaliteten. Förutom att alternati-
ven till burhållningen ger hönsen ett kraftigt utökat beteendemönster visar
försöken att även skelettstyrkan påverkas positivt.

De problem som har förekommit har framför allt gällt förekomst och be-
handling av endo- och ektoparasiter, risker för att medicinering ger restsub-
stanser i äggen och därmed förlorad produktion samt uppkomst av fotbölder
och bröstbensdeformationer. Höga dödlighetstal på grund av fjäderplock-
ning/hackning/kannibalism har förekommit i vissa fall. Arbetsmiljön för per-
sonalen är ett problem både i fråga om luftkvalitet och ergonomi.

Skr. 1991/92:68

Institutionen planerar att pä Marielund studera de långsiktiga effekterna Skr. 1991/92:68
av en stor alternativ anläggning. Avsikten är att följa upp nya utformningar
av reden, viloplanskonstruktioner, sitt- och anflygningsstänger och djurma-
terial. En viktig del av studierna kommer att utgöras av utvidgade arbetsmil-
jöstudier som avses bedrivas i samarbete med institutionen för lantbrukets
byggnadsteknik. Preliminära resultat tyder på att jonisering av luften kan
reducera den totala halten av organiskt damm i luften. Ett examensarbete
kommer att utföras angående effekten på dammhalt och dammsedimenta-
tion av en fördubblad joniseringsaktivitet i joniseringsanläggningen på Ma-
rielund.

I Lövsta I-projektet avser institutionen att genomföra fler studier av olika
vita djurmaterial, och institutionen kommer även att studera en ny typ av
reden. Försöksresultaten hittills har visat att uppfödningssättet är av avgö-
rande betydelse för totalresultatet under värpperioden. För närvarande föds
ca 90% av rekryteringsdjuren upp i burar. Avsikten är att de djur som skall
användas i försöksomgång tre skall ha fötts upp i ett nytt uppfödningssystem
som bygger på principen att djuren skall vara vana vid etagerna redan vid
insättningen. Det nya systemet har automatisk utgödsling och förbättrade
ergonomiska förhållanden. Unghöns av olika ras uppfödda i denna moderna
anläggning skall studeras i Lövsta- och Marielundssystemen.

Tillsammans med institutionen för systematisk zoologi vid Lunds universi-
tet genomför institutionen en pilotstudie av möjligheten till biologisk be-
kämpning av kvalster med hjälp av s.k. rovkvalster som i naturen förekom-
mer i t.ex. fågelbon.

2.1.2 Institutionen for husdjurshygien

Vid institutionen för husdjurshygien bedrivs forskning om sambandet mel-
lan djurmiljö och djurhälsa. Syftet är att kunna identifiera sjukdomsutlö-
sande faktorer i miljön och att anvisa förebyggande åtgärder för att åstad-
komma en god djurhälsa.

Budgetåret 1991/92 finansieras forskningen kring alternativa system enligt
följande. Sveriges lantbruksuniversitet 322 000 kr., ett flertal djurskydds-
föreningar 125 000 kr., statens jordbruksverk 50 000 kr. och konstruktören
av inredning och stall.

Institutionen anger fem problemområden som kräver särskilda insatser
parallellt med den grundläggande etologiska forskningen såsom hackning,
fjäderätning och kannibalism, kronisk pododermatit, olycksfall där djur
fastnar i inredning samt bröstbensdeformationer.

Följande projekt bedrivs inom ramen för forskning och försök om alterna-
tiv till burhållning inom äggproduktionen.

-Undersökningar av sambandet mellan miljö och hälsotillstånd i värp-
hönsbesättningar med golvhållning. Sju golvhönsflockar i kommersiell drift
med s.k. voletagesystem och ett tiotal flockar med annan typ av golvhållning
har följts genom obduktion av döda hönor och genom allmän uppföljning av
produktionsresultat och bedömningar av hälso- och miljöförhållanden.

- Etologiska studier kring djurens naturliga beteende, vilket har betydelse
bl.a. vid beräkning av vilka beläggningsgrader som möjliggör ett naturligt
beteende hos djuren.

- Studier av riskfaktorer för utveckling av fotbölder. Resultaten visade att
förekomsten av bölder var betydligt högre i grupper som exponerats för en
fuktig ströbädd än för grupper som hölls på en torr bädd. Fuktiga sittpinnar
påverkade inte frekvensen fotbölder men ökade skadans utbredning på fo-
tens undersida.

- Golvhållning av höns i s.k. voletagesystem i ett försök på Stora Seger-
stads lantbruksskola. Försöket bedrivs i samarbete med lantbruksskolan och
konstruktören av stall och inredning. Institutionen för lantbrukets byggnads-
teknik kommer att utföra arbetsmiljö- och klimatstudier. I den första för-
söksomgången har hälsoläget allmänt sett varit tillfredsställande. Vid hälso-
kontrollerna har dock konstaterats dålig befjädring, långa klor, bröstbensde-
formationer och hackskador i kammarna i varierande grad.

- Efter ansökan hos statens jordbruksverk av djurägaren startade år 1990
ett försök liknande det på Stora Segerstad i en kommersiell värphönsbesätt-
ning. Institutionen genomför en utvärdering av anläggningen från djurhälso-
och djurskyddssynpunkt. Utvärderingen kommer att baseras på analys av
data från två produktionsomgångar.

2.1.3 Institutionen for lantbrukets byggnadsteknik

Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik genomför egna projekt samt
deltar i de projekt som bedrivs vid institutionen för husdjurens utfodring och
vård och institutionen för husdjurshygien.

Budgetåret 1991/92 finansieras forskningen om alternativa system enligt
följande. Sveriges lantbruksuniversitet 11000 kr., Arbetsmiljöfonden
613 000 kr. och Stiftelsen Lantbruksforskning 110 000 kr. (anvisat till
Svenska Lantmännens Riksförbund).

Ett referensmaterial har tagits fram om gaser och damm i fjäderfästallar.
Arbetet har omfattat gas- och dammundersökningar i olika bur- och golv-
hönsstallar. Underlaget är till stor hjälp vid fortsatt forskning när det gäller
alternativa system för inhysning av värphöns. Förekomsten av gaser i olika
stallar har dokumenterats, liksom faktorer som påverkar gasförekomsten så-
som djurhållningssystem, djurtäthet, djurvikt, gödselns lagringstid, ventila-
tionsflöden och fukthalt m.m. Dammförekomst och dammkvaliteten i olika
värphönsstallar har undersökts. I arbetet ingår också att undersöka före-
komsten av endotoxiner och mikroorganismer i luften.

Institutionen har utvecklat ett nytt uppfödningssystem för unghöns. Syste-
met är anpassat till de nya alternativa systemen för äggproduktion med lös-
gående höns. Principen är att hönsen skall vara vana vid etagerna vid insätt-
ningen i anläggningen för äggproduktion. En sådan uppfödningsanläggning
har uppförts vid Svenska Lantmännens Riksförbunds försöksgård Smeds-
mora, Rimbo. Anläggningen skall förse institutionen för husdjurens utfod-
ring och vård med unghöns.

Ett projekt där arbetsmiljön i alternativa värphönsstallar studeras löper
under tre år och skall vara avslutat år 1993. Projektet syftar till att utvärdera
vilka inhysningssystem och vilka tekniska åtgärder som effektivast reducerar
förekomsten av luftföroreningar i värphönsstallar för lösgående höns samt
effekter på ergonomi och olycksfallsrisker. Sannolikt krävs nya former av

Skr. 1991/92:68

gödselhantering samt vidareutveckling av ventilationstekniken. Institutio- Skr. 1991/92:68
nen planerar att under det kommande verksamhetsåret, om medel tillförs,
utarbeta normer för utvärdering av klimat och luftföroreningar i nya inhys-
ningssystem för värphöns. Om medel tillförs avser institutionen också att ut-
veckla ett ventilationssystem för utsugning av gödselgaser i system för lös-
gående värphöns. I de system som i dag håller på att utvecklas för lösgående
värphöns finns vissa möjligheter att integrera ett utsugningssystem för göd-
selgaser i själva konstruktionen.

2.2 Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens veterinärmedicinska anstalt har medverkat i de försök med alterna-
tiva system för värphöns som bedrivs i Sverige och deltagit i erfarenhetsut-
byte med bl.a. Norge. I samarbete med institutionen för husdjurens utfod-
ring och vård pågår försök med vaccinering mot koccidios, där målet är att
inom en snar framtid få fram ett vaccin.

3 Statens jordbruksverk

Genom beslut den 31 januari 1991 får statens jordbruksverk disponera 3,3
milj.kr. till djurskyddsfrämjande åtgärder förutom de redan anslagna 0,5
milj.kr. Medlen som skall användas för forskning, utveckling och försök rö-
rande djurmiljöförbättrande åtgärder i jordbruket, särskilt alternativ till
burhållning inom äggproduktionen, skall fördelas av jordbruksverket och
skogs- och jordbrukets forskningsråd i samråd.

Jordbruksverket och skogs- och jordbrukets forskningsråd har beslutat att
ett samlat program skall utarbetas för forskning, utveckling och försök inom
området alternativ till burhållning av värphöns. Ett förslag till program har
därefter utarbetats av en särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen har angett tre
problemområden, nämligen biologi, teknik inkl, arbetsmiljö och ekonomi.
Gruppen har föreslagit ett program för forskning, försök och utveckling
inom följande områden, nämligen koccidios, grundläggande etologiska stu-
dier, modellförsök på Lövsta, luftkvalitet samt uppföljning av nya system i
praktisk drift. Arbetsgruppen har föreslagit att drygt 2,5 milj.kr. avsätts för
dessa ändamål budgetåret 1991/92.

Jordbruksverket har nyligen tillsatt en särskild referensgrupp för fjäder-
fäfrågor. I gruppen ingår bl.a. representanter för forskningen på området,
näringen och djurskyddsorganisationer. Gruppen kommer i första hand att
behandla planering, kontroll och utvärdering av fältförsök med alternativa
system till burhållning av värphöns. Fjäderfäfrågorna kommer också att dis-
kuteras i verkets djurskyddsråd.

4 Internationell forskning och samarbete

I Schweiz har man efter en folkomröstning år 1978 beslutat att införa förbud
mot konventionell burhönshållning fr.o.m. år 1992.1 den schweiziska djur-
skyddslagen anges bl.a. att värphöns skall ha tillgång till sittpinnar och reden
för äggläggning.

För att inhämta utländska erfarenheter av forskning och försök rörande Skr. 1991/92:68
alternativ till burhållning av värphöns gjorde lantbruksstyrelsen hösten 1990
ett studiebesök i Schweiz, varvid bl.a. ingående diskussioner fördes om hur
godkännande av nya djurhållningsformer gick till. I Schweiz har man under
en följd av år satsat stora resurser på utvärdering av sådana system.

För att fördjupa det nordiska samarbetet har initiativ tagits av bl.a. institu-
tionen för husdjurshygien till en gemensam nordisk arbetsgrupp, Nordisk
Forskargrupp för Alternativ Hönshållning, som bildades i november 1990.
Syftet med gruppen är att på ett organiserat sätt öka kunskapsutbytet inom
området mellan de nordiska länderna och att stimulera till ett ökat samar-
bete.

Institutionernas forskare har också kontakter med forskare i andra länder
och ett fördjupat samarbete efterfrågas bl.a. från Schweiz och Tyskland.

5 Ärendet till riksdagen

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att tå del av vad jag
har redovisat om pågående försök rörande alternativ till burhållning av värp-
höns inom äggproduktionen.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

gotab 40095, Stockholm 1991